Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borreby - Borreby - Borre-Koll - Borrie - Borrlunda - Borstbindare - Borås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Borreby, en socken i Torna härad, med annexet
Löddeköpinge i Harjagers härad, i Torna kontrakt
af Lunds stift, samt Malmöhus län, 1 1/4 mil V.N.V.
från Lund, vid hafvet. Socknen hör till 2 kl. patr.,
består af 18 1/2 mtl. och har 445 invånare. Dess
areal utgör 2,129 tunnland, hvaraf endast 4 äro
kärr och sjöar. Adr. Lund.
Borreby, en egendom i ofvannämnde socken, 1
mil N.V. från Lund och ungefär 1/4 mil från
sundet. Dess första grundläggning kan ej säkert
uppgifvas, troligt är, att erkebiskoparne, hvilka
ofta och efterhand erhöllo sig hemman tillslagne i
Borreby, hafva anlagt sjelfva gården. Ett
fyrkantigt torn, tre våningar högt, kalladt biskop
Börjes torn, säges vara uppbygdt af honom, då han
hade inseende öfver ett på gården varande munk-
och ett nunnekloster. Dessa byggnader äro ännu
oförstörda. Underjordiska gångar och trappor
qvarstå från de äldre tiderna. Nämnde Börje var den
kände biskop Birger, hvilken, på påfvens
befallning, år 1517 verkställde den bannlysning,
hvarmed Sturen 1514 blef hotad af Leo X, och
hvaraf Christiern II tog anledning att anställa
Stockholms blodblad, och hvilken sammanvigde
Christiern med kejsar Carl V:s syster Isabella. Hans
grafvård, af huggen sten, finnes ännu i Lunds
Kraftskyrka, der han 1519 blifvit begrafven. Före
konung Carl XI:s krig med Danmark, var inre
gården alldeles kringbyggd och försedd med
styckegluggar och kanoner, samt innehade en besättning
under detta krig, men blef af ett Danskt parti
till en del nedskjuten och uppbränd, så att blott
tvenne sidor, tillika med Börjes torn nu äro
bibehållne. Ännu 1819 upptäcktes, under en gräfning
invid gården, en mur, som tvifvelsutan tjenat till
betäckning mot ett på andra sidan ån af
Danskarne uppkastadt batteri, hvaraf lemningar ännu
synas. — Borreby äger Jus patronatus till kyrkan
af samma namn.
Borre-Koll, är ett ganska högt berg, eller
rättare fjäll, i Öhrs socken, Sundals härad af
Dalsland, och utgör en del af det så kallade
Kroppfjället. Från detta berg har man en ganska
vidsträckt utsigt öfver större delen af södra
Dalsland samt Wenern, hvilken sjö likväl är belägen
ett godt stycke derifrån. Nedanför fjället är den
så kallade Öhrsjön. I Borre-Koll är en ganska
djup och rymlig håla, omtalad af Dahlstjerna (född
i Öhrs socken) i hans ”Konunga-skald.” Grottan
har en träng öppning, så att ganska få våga sig
ned i henne. — Naturligtvis går om detta
vidunderliga fjäll de underbaraste sägner. Sålunda
berättas det att man en längre tid hört en tupp gala
i den håla vid Borre-Koll, i hvilken Borre bott.
Flera försök anställdes att öfverkomma tuppen.
Slutligen insläpptes i hålet en höna. Efter en stund
återkom hönan till hålans öppning, åtföljd af en
stor tupp, med glänsande fjädrar och en guldring
i sin näbb, stor som en portring. Då tuppen fick
se dagsljuset, for han under skri tillbaka i hålan,
och har sedan icke varit synlig. — En annan
berättelse. Jätten i Borre-Koll flyttade till Halle-
och Hunneberg. En man for förbi sistnämnde berg.
Jätten frågade honom: ”Huru står det till med
store-mor i Linne” (Linne är en lägenhet
nedanför Borre-Koll), samt lemnade honom ett bälte,
hvilket han skulle gifva henne. När mannen
återkom kunde han icke finna store-mor. Oviss hvad
han skulle göra med bältet, spände han det
omkring en stor ek. Jätten tog kort derefter både
eken och bältet. — Ännu en. Några sjömän
lade en gång till vid en aflägsen ö i Wenern, och
gingo i land. De träffade der en jätte, hvilken
sade, att han i långliga tider vistats der på ön,
sedan han nödgadns flytta från Borre-Koll för Öhr
bjelles (= klockans) skull. Han tillade, att han der
qvarlemnat en stor, svart tjur, och uppmanade
sjömännen att söka den, då de skulle bli ägare af
djuret. Någon tid derefter kommo de till
Borre-Koll, och begynte söka tjuren. Detta
fortsattes i flera nätter. De hörde väl stundom huru
kreaturet råmade i närliggande skogar; men
kunde likväl ej finna det. Den som kan öfverkomma
den tjuren, skall aldrig lida någon nöd. — I
grannskapet finnas en mängd fornlemningar, t. ex.
söderut efter en gammal borg, samt nedanför
fjället på en holme i Öhrsjön ruiner efter ett fäste,
hvilket, enligt uppgift, innehafts af en
fylkeskonung. Norrut i skogen ses ett stort varp, eller
uppkastadt röse, hvilket ingen går förbi, utan att
derå kasta en risqvist, en lapp eller något dylikt.
I närheten ses en dubbel domarekrets, och,
dessutom i trakten, en stor mängd ättekullar.
Trakten hör till de mest storartade i Dalsland.
Borrie, annex till Stora Herrestad, beläget i
Ljunits och Herrestads kontrakt af Lunds stift, 3/4 mil
N.N.O. från Ystad; består af 5 1/5 mtl. och har 145
invånare. Socknens namn säges härleda sig från
prinssessan Hervor, som här ägde en borg, och
var den som gjorde konung Humle från Hunnaland
motstånd, då han kom att åt sin dotterson
Löder utkräfva det arf, hans broder, konung
Angantyr af Reidgothaland, nekat honom. — Socknens
areal utgör 856 tunnland, hvaraf 10 äro sjöar och
kärr. Adr. Ystad.
Borrlunda, en socken, med Skeglinge, hörer till
3 kl. konsist., är belägen i Frosta kontrakt och
härad, Lunds stift och Malmöhus län, 1 1/2 mil N.O.
från Lund. Socknen består af 141 mtl. och har
585 invånare. Dess areal utgör 3,356 tunnland,
hvaraf 972 höra till Harjagers härad och 2 äro
sjöar och kärr. Adr. Lund och Ellinge.
Borstbindare. Detta embete är veterligen icke
kändt i Sverige, förrän i början af 1600-talet.
En kongl. förordning af d. 30 Juli 1728, samt
kommerse-kollegii kungörelse d. 27 Sept. 1770
röra anstalter att förse deras verkstäder med
inhemsk borst.
Borås, en uppstad, belägen i Widens härad af
Westergöthland, vid Wiska-ån, 43 7/8 mil V.S.V. från
Stockholm, och 6 mil från Götheborg. Under
konung Gustaf II Adolfs tid, innan staden ännu var
anlagd, inkommo ortens städer med besvär öfver
den handel traktens Westgöthar bedrefvo. Dessa,
häröfver hörde, förklarade att sådant härrörde af
deras hemmans dåliga beskaffenhet. De fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
