Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bosarp
- Bosebo
- Bosholmen
- Bosjö eller Gräsbosjö
- Bosjö kloster, socken
- Bosjö kloster, egendom
- Boskaps-penningar
- Boskapsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
län, 2 3/4 mil N.N.O. från Lund, är alternativt reg.
och patr., och tillkommer patronrättigheten
ägaren af Trollenäs. Socknen består af 25 mtl. och
har 1,010 invånare. Arealen utgör 5,508 tunnl.,
hvaraf blott 4 äro kärr och sjöar. Adr. Lund
och Trollenäs.
Bosebo, annex till Burseryd, beläget i Westbo
kontrakt af Wexjö stift, 7 mil S.V. från
Jönköping. Dess areal utgör 6,110 tunnland, hvaraf
1,100 äro sjöar och kärr. Socknen består af 9 1/4
mtl. och har 260 invånare. Kyrkan är af träd,
byggd år 1652. Nära derinvid finnes en källa,
kallad Ceciliæ källa, uti hvilken offrades i
fordna tider. Denna vidskepelse har likväl längesedan
upphört. Adr. Qvarsebo.
Bosholmen, i Wårdsnäs socken af
Östergöthland, vid Stångens inlopp i stora Rengen, är
beväxt med vacker löfskog, vilda fruktträd och
buskar. Här har riksdrotset Bo Jonsson Grip haft
sin boningsplats. Ruiner af källare visa
byggnadernas läge. Vattenfall äro på ömse sidor om
holmen, hvilka, sedan de förenat sig nedanföre,
fortfara i en lång sträcka. I en äng midt emot
holmen finnes en hög sten, nästan i form af en
karmstol, kallad Bo-sten, der riksdrotset skall hafva
hållit landbostämma.
Bosjö eller Gräsbosjö, jernbruk i Fernebo
socken af Wermland, har 2 härdar, 900 skepp:d
privilegieradt smide och 9 skepp:d hammarskatt, af
eget tackjern. Utskeppar på Götheborg. Ägare:
H. G. Geijer. Smidesstämpeln: G. G., och
deröfver en krona.
Bosjö kloster, en socken i Frosta kontrakt och
härad, Lunds stift och Malmöhus län, belägen 3
mil N.O. från Lund och hörer till 3 kl. patron.
Ägaren till Bosjö klosters säteri har
patronatsrättigheten. Socknen består af 18 3/8 mtl. med 923
invånare. Arealn utgör 10,738 tunnland, af
hvilka 4,835 äro sjöar och kärr. Adr. Hörby, Klinta.
Bosjö kloster, ett frälse-säteri, beläget i
ofvannämnde socken, omkring 3 mil från Lund.
Egendomen innehåller 13 23/72 hemman. Belägenheten,
vid stranden af den betydliga Ringsjön, gör att
den är ovanligt vacker. Bosjö kloster blef först
uppbyggdt år 1088 af en riddare Tott, under
konung Olof Knutsons regering, för nunnor af S:t
Benedikti orden, och har ägt betydliga egendomar.
Uti en sten, som funnits vid klostret, har man läst
följande:
Kjelby-mölle och Dalby-vaang,
Böye-our og Kingsio-Taang:
Ded giver iag dig Bose-Kloster ny,
Og selv hviler i denne höy.
Klostret upphäfdes vid reformationens början. Det
tillhör numera kammarherren grefve Beckfriis.
Boskaps-penningar, utgör en af
mantalsräntans titlar. De beviljades år 1620, till att
betala rikets gäld, och underhålla försvarsverket. De
utgå till viss afgift af hvarje hemtamt kreatur i
hela landet, neml. 8 öre för häst och oxe, 4 öre
för sto och ko, 2 öre för fåle och qviga, o. s. v.
Härmed förenades 1 fyrks afgift för hvarje
tunnas utsäde på svedjeland och öker. Förlängdes år
1622; förökades 1624 och 1627; nedsattes till
hvad först beviljades, och förvandlades ändtligen
i en fortfarande skatt, hvilken borde utgå med 2
d:r af hvarje helt krono- och skattehemman.
Allmänna frälset befriades från denna skatt till
hälften emot den skattskyldige jorden. I början
skulle boskaps-penningar utgöras äfven af torpare och
inhyseshjon, hvilket likväl upphörde, sedan
afgiften blifvit fortfarande.
Boskapsskötsel, ladugårdsskötsel, kallar man
uppfödandet och vårdandet af tama kreatur, och
företrädesvis af nötboskap. Den är hos oss
urgammal och har i forntiden varit i vida högre
grad idkad än nu, enär våra förfäders förnämsta
rikedom bestod i boskap, hvadan ock hos dem all
lösegendom i allmänhet kallades fä. Efter all
anledning medförde de invandrande Asarne goda
boskapsraser från sin hembygd, och så länge dessa
vårdades på tjenligt sätt, bibehöllo de sina
ursprungliga goda egenskaper, i följd hvaraf
tillgången på viktualier, ända intill 17:de århundradet, var
så ymnig, att stora qvantiteter deraf utfördes,
oaktadt åtgången deraf inom landet var, i
förhållande till folkmängden, betydligt större än nu,
hvilket synes deraf, att vid slutet af 1500-talet en
arbetare erhöll i stat öfver 18 lisp. kött och fläsk,
samt 17 skålp. smör, utom alla öfriga persedlar,
då han deremot nu erhåller endast 3 lisp. kött
och fläsk och ofta intet smör. Förvända
ekonomiska författningar, hvilka i allmänhet datera sig
från 17:de århundradet, synas dock häruti
likasom i många andra fall hafva frambragt alldeles
motsatta och högst ofördelaktiga förhållanden.
Genom förbud mot utförseln af ladugårdsalster, samt
okloka åtgärder för ökandet af
spannmåls-odlingen, hafva troligen förorsakats liknöjdhet för
boskapsskötseln, och vanvård om kreaturen,
hvaraf följden varit boskapsrasens urartande, möjligen
ännu mera påskyndad genom den samtidigt
dermed uppfunna utfodringen med drank, hvilken, vid
brännvins-tillverkningens ofullständiga bedrifvande
den tiden måste varit, i högre grad än det är
händelsen i våra dagar, sur och otjenlig till
födoämne för kreatur, hvilka förmodligen ock,
endast i den mån som de småningom urartade,
kunde vänjas vid detta onaturliga näringsmedel, och
således äfven fått röna brännvinets skadliga
inflytande, särdeles, sedan okunnigheten och
förkärleken för husbehofsbränningen uppnått den höjd,
att säden, förvandlad till drank, ansågs mera
närande för kreaturen, än förmalen till mjöl. På
detta sätt hade boskapsskötseln slutligen så
nedsjunkit, att dess afkastning på långt när icke
förslog till landets behof, och i jemnbredd
dermed, samt i följd så väl deraf, som af den ökade
brännvins-bränningen, hade äfven åkerbruket så
aftagit, att, vid slutet af förra århundradet,
vanligen ett par hundrade tusen tunnor spannmål
årligen måste införskrifvas. Sedermera hafva likväl
flera verksamma åtgärder blifvit af statsmagterna
vidtagna och enskildta företag uppmuntrade till
boskapsskötselns upphjelpande, och vid sist förflutna
riksmöte har dessutom beslut blifvit fattadt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0169.html
