Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botanik - Botheå - Bothild - Bothniensis, Nikolaus Olavi - Bothvidi, Johannes - Bothvidus Sunonis - Botilsäter - Botin, Anders af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
botanico-physica de Nuptiis et Sexu Plantarum”, hvilken
framlades af Celsius för Rudbeck, och förskaffade
Linné ej allenast tillträde till denne, utan äfven
tillstånd att i hans ställe hålla offentliga
föreläsningar. Handskriften till detta arbete påträffades
händelsevis, på 1800-talet, af J. Lidén uti en
handelsbod i Upsala, och räddades af honom från
förstöring. Sedan botaniken sålunda var af Linné
fullkomligen vetenskapligt ordnad, och dess
studium gjort lätt och angenämt, har den hos oss
blifvit hufvudsakligen bearbetad af hans lärjungar och
jemte dem af flera andra, såsom af hans son Carl
Linné, af Acharius, A. Afzelius, Agardh, E. Fries,
Kalm, Liljeblad, Löfling, J. A. Murray, Osbeck,
Retzius, Swartz och Wahlenberg, dels i den af
honom angifna riktningen, nemligen till
samlande och ordnande af växtrikets alster, dels med
afseende på deras anatomi och fysiologi, samt
derpå grundade naturliga klassifikation, jemte
deras geografiska utbredning, och hvarvid
isynnerhet de lägre, kryptogamiska, växterna
utgjort föremål för ifriga bearbetningar. Sålunda
hafva ormbunkar och mossor blifvit med stor
omsorg bearbetade af O. Swartz, lafvarne af
Acharius, algerne af Agardh och svamparne af E. Fries.
Botheå, en socken, med Styrnäs, Öfver-Länäs
och Sånga, hör till 2 kl. konsist., är belägen i
Ångermanlands vestra kontrakt och södra fögderi,
Hernösands stift och Westernorrlands län, 6 mil
N.N.V. från Hernösand. Kyrkan är af sten,
ligger invid Ångermanna-elfven och är en af de
äldsta i orten. Socknen består af 33 3/8 mtl. och har
925 invånare. Jemte annexerne har den en areal
af 122,657 tunnland, hvaraf 9,300 äro sjöar och
kärr. Adr. Hernösand.
Bothild, dotter till en ansedd Svensk man,
förmäld med Danske konungen Erik Ejegod, berättas
hafva varit så from och fördragsam, att hon sjelf
prydde och kammade håret på de qvinnor, hennes
lättfärdige gemål föredrog framför henne.
Härigenom bevekte hon slutligen hans sinne, så att han
med henne företog en valfart till Cypern, der han
afled. Hon sjelf fortsatte resan till Kristi graf,
hvarest hon dog, begrofs i Josaphats dal och
upptogs bland helgonen.
Bothniensis, Nikolaus Olavi, så kallad efter
sin födelsebygd Westerbotten, och äfven Pitensis
af Piteå socken, var professor i theologien och
hebreiskan, då Upsala möte företogs år 1593,
och så aktad för sin lärdom, skarpsynthet,
foglighet och öfriga egenskaper, att han, med
förbigående af alla kyrkans högre embetsmän, utsågs
till ordförande vid detta möte, hvilket uppdrag
han utförde till allmän belåtenhet. Sedan
Abrahamus Angermannus blifvit afsatt, utnämndes han till
dennes efterträdare, men hann icke tillträda
embetet, ty han afled d. 18 Maj år 1600. Genom sin
son och tvenne döttrar blef han stamfader för
slägterna Stjernman, Burensköld och Rudbeck.
Bothvidi, Johannes, biskop i Linköping,
hade förut varit konung Gustaf Adolfs bigtfader och
fältprest, samt, från år 1616 till år 1632, åtföljt
honom under de flesta af hans fälttåg. Efter
slaget vid Kleve, hvarunder han med andra
fältprester stått på ett berg och bedt Gud om
seger, skall konungen hafva sagt till honom: ”Herr
doktor! det hafver icke varit svårt för oss att
strida i dag, emedan Moses stod på berget och
stridde med bönen.” Ehuru redan år 1630 kallad
till biskop, genom stiftets presterskaps förtroende,
fick han likväl ej tillträda sitt embete förrän i
Augusti 1632, emedan Gustaf Adolf kallade honom
till sig, att foga anstalter till evangeliska
religionens bästa och konsistoriers inrättande i
Magdeburg och Minden. Han var en ordningsälskande,
frisinnad och vältalig man. Hans många
ansträngningar under det långvariga fältlifvet hade
försvagat hans krafter, och han afled d. 24 Okt. år
1635, i en ålder af 60 år.
Bothvidus Sunonis, den förste lutherske biskop
i Strengnäs, hvartill han förordnades år 1536; en
driftig och lärd man, behaglig och skämtsam i
umgänget. Då Gustaf I en gång frågade honom: i
hvilket kapitel af bibeln det tilläts biskopar att bo
i präktiga stenhus? svarade han: ”i detsamma, som
tillåter konungen att taga tionde af sina
undersåter.” Detta skämt upptogs ej illa; men mindre
lycklig var han, då han ej allenast i den krönika
han författade, tillika med Olaus Petri, tadlade
flera af konungens åtgärder, utan äfven motsade
hans äktenskap med Katharina Stenbock.
Konungen, uppbragt häröfver, lät inspärra honom på
Gripsholms slott år 1556, och ehuru han
utsläpptes derifrån, mot 500 mark silfver i böter,
återfick han likväl icke sitt embete under Gustafs
lifstid. Detta skedde först under Erik XIV; men
han afled följande året 1561. Under hans tid
uppbrann Strengnäs domkyrka, d. 18 Juni 1551.
Botilsäter, annex till Millesvik, beläget i Nora
kontrakt af Carlstads stift, 6 1/2 mil S.S.V. från
Carlstad, vid Wenern; består af 21 1/12 mtl. och
har 1,110 invånare. Dess areal utgör 14,904
tunnland, hvaraf 220 äro kärr och sjöar. Adr.
Carlstad eller Åmål.
Botin, Anders af, Sveriges mest utmärkte
kamerala författare, föddes år 1724 i Södra Möre
härad af Kalmar län, der fadren var kronofogde.
Vid 26 års ålder ingick han i Svea hofrätt, men
fann sig der icke på sin plats, hvarföre han
utbytte den mot en i riks-arkivet, der han använde
tiden att studera de vigtiga handlingar och
hjelpredor till landets kännedom, detta embetsverk
innehåller. Häraf uppstod hans ”Beskrifning om
Svenska hemman och jordagods”, hvaraf första delen
utkom år 1755, och är det bästa arbete af detta
slag, vår litteratur ännu äger att uppvisa. Det
förskaffade sin författare en förtjent uppmärksamhet.
Han blef assessor i antiqvitets-kollegium, några år
senare kammar-råd, adlad, R. N. O., ledamot af
vitterhets-akademien, samt, vid Svenska akademiens
stiftelse, en af dem konungen sjelf utnämnde. Man
har af honom flera andra skrifter, hvaribland
isynnerhet förtjena nämnas: Utkast till Svenska folkets
historia, hvilken dock ej hann längre än till
Gustaf I, Jemförelse mellan mynts och varors värden
i Sverige under serskildta tidehvarf, Om Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
