Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broms - Bromsberget - Bronäs - Broocman, Carl Ulrik - Brossa eller Brassa - Brottmål - Brottstugor - Brottvall - Brovall, Anders - Brovallius, Johan - Bruda-låt - Brudbadstuga - Brudbänk - Bruddans - Brudeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dennas hälsa, så väl genom bloduttömningen, som
genom den rörelse de nödgas taga, för att
bortjaga dem. Se vidare: Hästbroms, Rehnbroms.
Bromsberget, ett berg, i Norrberke socken af
Dalarne, med flere jerngrufvor samt anvisningar på
kopparkis.
Bronäs, 1 mtl. säteri i Häreneds socken af
Skaraborgs län, har vacker åbyggnad. Fältherren
grefve Lennart Torstenssons förfäder ägde och
skrefvo sig till Bronäs.
Broocman, Carl Ulrik, konrektor vid Tyska
skolan i Stockholm, död den 9 Mars 1812, i en
ålder af 29 år, känd som författare af ett
Äreminne öfver Oxenstjerna, utgifvare af: Magazin för
föräldrar och lärare, En berättelse om Tysklands
undervisningsverk, m. fl., beskrifves såsom en man
af särdeles älskvärda umgängesgåfvor och ett mildt
och intagande lynne. Wallin har, i anledning af
hans förtidiga död, författat ett af sina skönaste
skaldestycken.
Brossa eller Brassa, en halsprydnad, hvilken,
från början af medeltiden, varit i bruk hos Svenska
allmogen: Den satt fästad på halskedjan och var
af silfver eller guld, samt ganska prydlig. Redan
år 1366 omtalas Bratza eller gullthaken, och år
1472 ”gullbratz lagd med stena.” Ännu är detta
smycke, på vissa orter och under gamla namnet,
brukligt i några Svenska landsorter. Sålunda hör
brotzan af silfver oundgängligen till en
Sorunda-qvinnas helgedagsdrägt. — En Svensk blomma
(Achillea millefolium) bär, på åtskilliga ställen,
namn af Brotza, förmodligen just för blomvippans
likhet med en ”Brotza inlagd med stenar.” —
Stolpa-brotz, hvilken omtalas i en handling af år
1297, torde beteckna en med prydligare hufvud
försedd nål, bröstnål.
Brottmål. Dessa utgjorde förlidet år 1844 det
betydliga antalet af 28,835, hvaribland likväl
många af ringare beskaffenhet, jemte så kallade
polisförseelser, emot ordning och renlighet i
städerna. För gröfre brott tilltalade voro 582 och för
stöld 4,119. Man räknar att på landet har 1
person af 109 varit tilltalad och 1 af 233
sakfäld. I städerna 1 af 18 tilltalad och 1 af 23
sakfäld. Brännvinssupandet och en felaktig
organisation af fängelser och straffanstalter hafva, utan
tvifvel, betydligt bidragit till brottens stora
tillväxt under senare tider.
Brottstugor, kallas i Skåne små, i
jordsluttningar uppförda hus, i hvilka landtmannen torkar,
bryter, skaklar och häcklar lin och hampa. De
äro ofta byggda ned i sjelfva jorden, såsom en
iskällare. De hafva många fördelar, såsom att de
länge hålla värmen, icke äro eldfarlige, m. m.
Brottvall, en by i Stöde socken af Medelpad,
deraf märkvärdig, att på dess ägor funnits en
kittel med några gamla silfvermynt, samt i närheten
en stor armring af guld, hvilken blef såld som
messing i Hudiksvall.
Brovall, Anders. Se: Galdenblad.
Brovallius, Johan, theol. doktor, professor i
naturalhistorien i Åbo, domprost och slutligen år
1749 biskop derstädes, ledamot af
vetenskapsakademien; född 1707, död 1755. Författare af
tidskrifterna: Den filosofiske Merkurius och Svenska
Patrioten; — Tankar öfver naturalhistoriens nytta
vid ungdomens uppfostran; — Betänkande om
vattuminskningen, m. m.
Bruda-låt, bemärker hos allmogen brudspel,
brudsång och brudvisa. Namnet tillhör blott vissa
landskaper, särdeles de norra. I vårt land finnas
många, både till ord och melodi ganska vackra
brudsånger; men de, som upptecknat Svenska
folkvisor och fornsånger, hafva alldeles förgätit, att
egna behörig uppmärksamhet så väl åt dessa, som
åt andra, till folkfesterna hörande qväden.
Brudlåterna innehålla vanligen ett loftal öfver bruden
o. d. — En Bohuslänsk brudsång begynnes sålunda:
Bruden hon skulle en föredans ha,
Efter kommer bruden, ja bruden och jag; m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>