Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunflo - Brunius, Carl Georg - Brunkalk - Brunke, Johan - Brunkeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger i Jemtlands södra kontrakt af Hernösands stift
och norra fögderiet af Jemtlands län, 1 1/2 mil S.O.
från Östersund. Socknens areala vidd utgör, jemte
de 3:ne annexernes, 191,091 tunnl., af hvilka 40,000
äro sjöar och kärr; den består ensamt af 39 /8
mtl. och har 1,358 invånare. Kyrkan, af sten,
den enda korsbyggnad i landet, är till sin första
anläggning mycket gammal. Tornet af 50 alnars
höjd är bygdt med en prydlig mur af kalksten.
Adr. Östersund.
Brunius, Carl Georg, professor i Grekiska
litteraturen vid Lunds universitet, född den 23 Mars
1792, i Tanums prestgård af Götheborgs stift.
Redan som gosse röjde han mycken böjelse för
byggnadskonsten, men föga smak för bokliga
sysselsättningar, och endast hans moders sorg deröfver
förmådde honom att vända sin håg ditåt. Detta
gjorde han dock med sådan framgång, att han icke
allenast kunnat blifva Tegnérs efterträdare i
Grekiska professionen, utan äfven en af Sveriges
utmärktaste Latinske skalder. Hans poem: De Diis
Arctois är det största Latinska skaldestycke af
någon Svensk författare, hvarförutan han skrifvit
åtskilliga tillfällighelsqväden på Romarenas språk.
Äfven på fornforskningen har han med framgång
användt sin verksamhet, utgifvit en
Hällristningslära och, tillika med Liljegren, tolf häften af
Nordiska fornlemningar samt ett vidlyftigt arbete:
Beskrifning öfver Lunds domkyrka och Helsingborgs
kärna. I senare tider har han förnämligast
utmärkt sig såsom arkitekt, af mer än vanlig insigt
och smak. Han har nemligen, såsom akademiens
rektor, ombesörjt en fullkomlig reparation af Lunds
domkyrka, samt gifvit förslag och ritningar till en
mängd byggnader, såsom räddningshuset vid
Råby. Söfdeborgs herresäte, ett nytt akademiehus i
Lund, en slottsbyggnad på Näsbyholm, m. m.,
hvarförutan han åt sig sjelf uppfört ett boningshus i
Lund, der han förstått att, på ett sinnrikt sätt,
förena nutidens fordringar på beqvämlighet och
smak i inredningen, med den göthiska stilens ädla
former.
Brunkalk, jernbrunspat, ett mineral som hör till
slägtet karbonater, bestående af kolsyrad kalk med
kolsyrad jernoxid och talkjord, hvilket
förekommer i olika kristallformer, ofta strålig, vid
Klockberget och Hälleforss öde silfvergrufvor i
Westmanland, vid Vestra silfverberget i Dalarne, m. fl.
Brunke, Johan, lärer hafva varit son till
Werner von Brunchowe, gunstling hos Magnus
Ladulås. Brunke, konung Birgers marsk och drots,
blef ryktbar för sin olyckliga villfarighet att gå
denne konungs ärelystna och hämdgiriga planer till
mötes och låna honom sitt biträde vid hans
bröders mord. Tillfångatagen i det misslyckade
försöket att undsätta Stegeborg, fördes han fängslad
till Stockholm, der han, på ett herremöte,
dömdes till döden och halshöggs år 1319, tillika med
Ulf Svalebeck, Lyder Foss och Walram Skytte.
Den sandås utanför Stockholm, der afrättningen
skedde, benämndes efter honom.
Brunkeberg kallades, för 600 år sedan,
Sandberget och äfven Brantberget. Före Stockholms
anläggning var det ganska vidsträckt, intog nästan hela
nuvarande Norrmalm, och slutade vid Norrström. Åt
vester låg S:t Clara klostergärde, hvilket sträckte
sig till Rörstrand; åt öster omfattade sandåsen
större delen af St. Jakobs och Johannis
församlingar, samt, enligt äldre historieskrifvares
uppgifter, äfven Johannis södra kyrkogata och
kyrkogård intill Roslags-tull; derifrån till Norr-tull kring
Brunkebergsviken, eller den nu s. k. Brunnsviken,
som den tiden ägde gemenskap med Saltsjön; ifrån
Roslags-tull till Ladugårdslandsviken och vidare
norrut genom Solnaskogen. Det var på alla sidor
omgifvet af sjöar, vikar och moras. Dess största
bredd var den s. k. Brunkebergshalsen, der
Brunke aflifvades. Den sträckte sig ifrån S:t Clara
gärde öfver östra kyrkogatan, Norra Smedjegatan och
Regeringsgatan till Ladugårdslandsviken; den
andra bredden ifrån Rörstrands viken öfver Holländar-,
Badstugu-, Lundtmakare- samt Regeringsgatorna,
intill der mötande berg och träsk. Uti äldsta
tider, eller innan Stockholm anlades, funnos der
hålor, bebodde af eremiter. Bofvar och
stråtröfvare intogo sedan dessa hålor, samt öfverföllo
derifrån resande, till dess riksföreståndaren Birger
Jarl gaf befallning, att klyftorna skulle igenfyllas
med jord och stenar. På berget voro anbragta
vårdkasar, hvilka antändes, då en fiende nalkades. För
att skydda inloppet hade man byggt åtskilliga
försvarsverk, bland annat ett befästadt slott, beläget
på Kongsberg, den nu s. k. Kungsbacken. Detta
slott eller kastell uppgifves vara anlagdt 1371 af
konung Håkan. — Uti Sten Stures d. ä. tid ägde
staden, vid den s. k. styckgjutaregården eller öfra
Bangränden, ett betydligt tyghus eller en
rustkammare, hvaruti allt skytteri var förvaradt. Vid
slutet af 1500-talet fanns ett trekantigt vakt- eller
vårdtorn vid yttersta kanten af berget, eller
utanför Norreporten nära vid Norrström. Begge
sidorna om sandåsen voro bebyggda med små kojor,
af hvilka de fleste tillhörde S:t Jakobs församling.
Ännu på 1640-talet var Brunkeberg ansenligt,
samt till en stor del obebygdt, ty d. 28 Juni 1642
förordnades, i afseende på handeln emellan
skärkarlarne från Östersjö-sidan och landtboerne vid
Mälaren, ”att på begge sidor om Brunkeberg
skulle inrättas goda broar samt hamnar, och vägen
göras öfver berget, på det allmogen kunde få
gemenskap med hvarandra.” — Uti det s. k. vakt-
eller vårdtornet bodde en person, allmänt kallad:
Jeppe på berget. Han var antagen såsom vaktkarl
för staden, erhöll viss lön af densamma och
utropade timmarna sålunda:
Väktarerop! Klockan är 10 slagen!
Gud bevare staden!
Ladugårdslandena!
Brunkebergena med!
Klockan är 10 slagen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
