Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröllop - Bröllopsgärd - Bröms, Sven - Bröms, Ingemund - Bröms, Christina - Brömse, Nikolaus - Brömsebro, mötet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarjemte ingen måltid eller mat bör tillredas.”
Den, som ”medelst hvarjehanda påfunder och
inventioner” handlade häremot, var förfallen till 100
daler s:mts plikt; ”viljandes Kongl. Maj:t alltid med
nådigt välbehag anse, om dess trogne undersåter
uti sparsamhet med hvarannan täfla vilja.” Häraf
synes, att de nu på senare tider ofta brukliga s.
k. konfektbröllop, ej äro något nytt undantag från
nutidens kostbara bröllopsfester, utan att denna
prisvärda sed är öfver hundra år gammal och
förordad af Kongl. Maj:t. — År 1742 förordnades, att
bröllop i städerne skulle begynnas så tidigt, att
de ofelbart kunna vara slutade innan kl. 12 om
natten. — Bruden förbjöds att gå ikring och samla
gåfvor af gästerna; men fattigt folk tilläts att på
bordet framsätta en skål, hvaruti hvar och en
kunde nedlägga, så mycket han behagade. Ingen
skulle fördrista sig att, oombedd, skrifva någon
bröllopsskrift, vid 12 daler s:mts böter. Allt
brudfolk skulle vid första lysningen vara förpliktadt,
att, efter råd och vilkor, lemna någon allmosa till
de husfattige, och vid bröllopen skulle gästerne
förmås att sammanskjuta något till förmån för
lazarettet i Stockholm. — Under d. 5 Okt. 1664,
d. 19 Dec. 1668 och d. 1 Maj 1669 utkommo
trenne Kongl. Påbud, huru förhållas borde vid
adeliga, presterliga och borgerliga bröllop. Utom
ett och annat, som kan gälla närvarande tider,
innehålla de flesta §§. stadganden om
obetydliga småsaker, såsom, då vid anrättningarne,
skillnad göres på bordens skapnad af fyrkantiga eller
aflånga, bakelsens form af pyramid förbjudes, o.
s. v., dels hafva de genom förändrade seder
upphört att vara tillämpliga, såsom, då det
förbjudes att dansa medan maten står på bordet, att
nyttja flere än 6 musikanter samt att gifva
hvardera högre betalning än 4 R:dr, hvilka, efter den
tidens varuvärde, motsvarade fyra tunnor råg.
Bröllopsgärd kallas först i Christoffers lag en
bevillning vid konungens och konungabarns
giftermål. Ännu 1766 beviljades en sådan
bröllopsgärd, att utgå i tre år.
Bröms, Sven, en ansedd läkare, hvilken, efter
slutade studier, vid 30 års ålder, begaf sig utrikes
för att der fullända dem, uppehöll sig först i
Leyden, sedan sju år i Padua, der han hade anbud
att gå i Neapolitansk tjenst, men återvände hem,
blef lifmedikus hos drottning Christina och
sedermera hos Carl Gustaf, hvilken han följde under
en del af hans krig. Utnämnd till med. professor
i Upsala, råkade han i tvist med en Stenius, som
förut fått fullmagt på samma syssla. Trött vid
de obehag, dessa tvister ådrogo honom och vid
hoflifvet, satte han sig i ro, först i Gestrikland
och sedan hos sin måg, biskop Carlsson i
Westerås, der han dog år 1693, i en ålder af 81
år. Han lade sig äfven på theologien, och har
skrifvit en förklaring öfver Luthers mindre kathekes.
Bröms, Ingemund, theol. professor i Pernau
och sedan i Åbo, hvilka begge städer han måste
lemna, då de intogos af Ryssarne och blef slutligen
superintendent i Carlstad. Född 1669, död 1722.
En man af mycken lärdom och strängt ifrande för
evangeliska lärans renhet; har ordat och skrifvit
emot pietister och andra svärmare.
Bröms, Christina. Sedan rikets ständer, vid
1747 och 1751 års riksdagar, utfärdat åtskilliga
författningar rörande premier och belöningar för
visad flit och konstfärdighet i linnespånad och
väfnad, synas ständerna med särdeles frikostighet hafva
uppmuntrat denna slöjd. Såsom bevis härpå torde
förtjena omnämnas de belöningar ständerna 2:ne
gånger tillerkände Christina Bröms, och hvilka
bestodo i en silfverbägare om 40 lods vigt med
följande inskrift: ”Gifven 1752 af Riksens Högloflige
Ständer till Gästgifvaren Jonas Stenklyfts hustru
Chr. Bröms i Bjästa för visad flit i fin
linnespinning och väfnad”, samt en kanna om 60 lods vigt
med samma påskrift af år 1756. Flere blefvo
sedermera på samma sätt uppmuntrade, hvaribland
prosten Törnstens hustru Cath. Stenklyft, samt
hustru Martha Olsdotter. Alla dessa qvinnor bodde
uti Ångermanland.
Brömse, Nikolaus, borgmästare i Lybeck, var
den, hvars kraft och klokhet Gustaf Eriksson
isynnerhet hade att tacka för sin räddning, då han
tagit sin tillflykt till denna stad, och Christian
fordrade hans utlemnande.
Brömsebro, mötet vid. Ehuru Sverige, sedan
Gustaf I:s uppstigande på thronen, stått i yttre
fredliga förhållanden till Danmark, hade likväl,
under den långa fredstiden, åtskilliga frön till
förnyande af de gamla tvisterna emellan granrikena
uppkommit och utvecklat sig. För att
förebygga alla obehagliga följder, ansågs lämpligast att
hålla ett möte, der dessa tvister kunde
upptagas och utredas, för att sedan af båda
konungarne personligen biläggas. Konungen af
Danmark, Christian III, lät genom sina sändebud
föreslå konung Gustaf en sammankomst dem
emellan, å någon tjenlig ort på gränsorna af deras
riken, der de med få ord kunde afgöra, hvad
som eljest genom många möten och flera
obehagliga omvägar ändå svårligen stod att ernå,
enligt den erfarenhet man häruti vunnit i förflutna
tider. Mötesplatsen bestämdes vid Brömsebro, som
då utgjorde riksgräns emellan Sverige och
Danmark. De deputerade sammanträdde i gården
Grisebäck af Söderåkra socken, ej långt från Bröms,
redan i pingstveckan 1541. Underhandlingarna,
hvaribland det hufvudsakligaste rörde Svenska
kronans rätt till Gottland, fortsattes till början af
September, och den 15 utsattes till konungarnes
högtidliga sammanträde. Konung Gustaf begaf sig
sjöledes, åtföljd af hela flottan, till mötesplatsen,
samt ankrade vid en holme midt emot utloppet af
Brömsebäck. På denna holme, hvilken låg inom
Svenska gränslinjen, hade amiralen Erik Fleming
låtit uppsätta en stor sal, jemte flere mindre stugor
af träd, alla invändigt klädda med rödt taft och
inredde på det mest praktfulla sätt. Följande dagen
anlände konung Christian, äfven beledsagad af en
ansenlig mängd krigsfolk samt de yppersta af sitt
råd. Sedan han låtit uppslå sina tält på fasta
landet och Danska sidan, anhöll han att konung
Gustaf täcktes infinna sig hos honom; emedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
