Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byarum, fordom ett kloster - Bye-Ting - Bygdeå - Bygga bro - Byggnadshjelp - Byggnadskassa - Byholmarne - Byle - Bylgia eller Bölja - By-ordning - Byrding - Byrger - Byril, folkdans - Byril eller Börje - Byringe eller Böringe - Byråkrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visshet när det grundlades; men det har troligen
varit ett af de äldsta i riket. Det beboddes utaf
nunnor af Cistercienser-orden. Klostret skall
hafva blifvit förstördt 1236, då nunnorna flyttade till
Skokloster i Upland. Klostret har haft en
utmärkt vacker belägenhet, och ännu återstå spår
af klosterhusen.
Bye-Ting. Sedan genom 5 § i Roeskildska
fredstraktaten 1658, Sverige bekommit Skåne, Halland
och Blekinge, fortfor en Dansk juridisk domsto), i
de så kallade Bye-ting, ända till 1680-talet, då de
förvandlades till kämnersrätter. Den 7 Febr. 1682
hölls första gången kämnersrätt i Landskrona, der
bye- eller stadsfogden blef preses.
Bygdeå, en socken, belägen i Westerbottens
första kontrakt och fögderi, Norra domsagan af
länet och Hernösands stift, 4 mil N.O. från Umeå,
vid hafvet. Socknen hör till 2 kl. konsist., och
har 2,696 invånare. Ålderdomsminnen hafva för
längre tid tillbaka funnits på en slätt, Kasamyran
kallad, 1/8 mil från Gumboda holmen, hvarest
lemningar af spikklubbor, spjut och andra vapen
legat i flere högar eller kasar, och hvaraf platsen
säges fått namn. Gammalt folk har hört af sina
förfäder, att der fordom stått någon drabbning.
Sedan jernet efter hand blifvit uppsökt och
borttaget, hafva högarne försvunnit. Anledning är,
att härstädes äfven finnas hällristningar. I gamla
handlingar omtalas många fynd derstädes, af guld
och andra metaller. Socknen besöktes år 1602 af
konung Carl IX, då en Burman här var
kyrkoherde. Åtskilliga små tilldragelser berättas ännu om
detta besök. Sålunda skall, då konungen påstått,
att solvisaren i prestgàrden icke vore rigtig,
emedan den ej öfverensstämde med konungens ur,
Burman rätt och slätt infallit: ”Solen går rätt i
Bygdeå, Eders Maj:t!” Fru pastorskan Burman skall
vid samma tillfälle nödgat konungen, att fälla sitt
omdöme öfver de rätter hon framburit för
honom. Vid byn Brednoret skall finnas en flat häll,
hvarest ses 30 fjät, såsom efter menniskor, icke
lika djupa, men med lika skillnad emellan
hvardera. Konungarne Carl XI och Adolf Fredrik, hafva
äfven besökt denna socken. Jemte Robertsfors bruk
i denna socken, består denna af 37 8/9 mtl. och
utgör arealen 181,533 tunnl., hvaraf 15,000 äro
kärr och sjöar. Adr. Umeå l. Ånäset.
Bygga bro, ett sätt att i pantlekar lösa panten.
Karlar och fruntimmer sätta sig midt emot
hvarandra i tvenne rader. Pantens ägare (ägarinna)
väljer sig en maka (make). Karlen kysser alla
inom fruntimmersraden, och fruntimret alla inom
karlraden; men emellan hvarje kyss de gifva
personerna i raden, eller ”hvarje hvarf de bygga”,
kyssa de hvarandra.
Byggnadshjelp utgör en del af
hemmantalsräntan och är en af grundskatterne. Den
beviljades åren 1622 och 1642, 1650 och 1652 i
stället för den hittills åliggande skyldigheten att
bygga kongl. slott och fästningar.
Byggnadskassa. Hvarje stift skall hafva sin
serskilda byggnadskassa, ägande följande fonder
och inkomster: a) de som härtill utgå ifrån
statsverket; b) tvenne årliga kollekter öfver hela
stiftet; c) ett års behållna inkomster, sedan aflöning
och utskylder blifvit vederbörligen bestridde,
efter den ecclesiastike tjensteman, som dör eller
afgår, utan att efterlemna enka eller omyndiga barn,
hvilka lagligen kunna få nådår; d) frivilliga
gåfvor, städernas otvungna bidrag, hvartill de böra
uppmuntras, och alla andra efter olika orter
tillfälliga inkomster eller odisponerade fonder, hvilka
ephorerna finna lämpligt att hitföra.
Byholmarne. Se: Grislehamn.
Byle, en by i Skedevi socken af Östergöthland;
här hållas årliga marknader i Juni och December
månader. För flere år sedan anslog
grosshandlanden J. P. Bromander belöningar till
linneväfnadens uppmuntran härstädes.
Bylgia eller Bölja (mythol.). En af hafsguden
Ägirs och sjögudinnan Rans nio döttrar. Det är
hon, som åstadkommer storm på hafvet.
By-ordning kallas en författning, rörande vissa
byalags angelägenheter, såsom väghållning,
stängsel, o. dyl., hvilken författning blifvit af samtlige
byamännen öfverenskommen och skriftligen
uppsatt. En sådan byordning bör likväl, för att
kunna gälla och i förekommande fall åberopas,
företes vid behörig häradsrätt, som stadfäster
densamma.
Byrding kallades förr ett lastfartyg, som kunde
intaga någon betydande börda, och var af större
och mindre storlek. Det förra slaget, som kunde
gå längre än inom skärs, räknades ibland
hafsskepp; till det senare hörde förmodligen hvad
eljest kallas pråm. Sådana byrdingar hade fullt däck
och fingo vanligtvis, med hänseende till lasten,
något binamn. Så kallades t. ex. ett proviantskepp:
Vista byrding.
Byrger (mythol.), så hette brunnen, der barnen
Bil och Hjuke hemtade vatten, då de, tillika med
så och såstång, blefvo upptagne till himmelen, för
att ständigt åtfölja månen. (Se: Bil.)
Byril, en ganska vacker folkdans, känd i södra
Dalarne. Den börjas med ringdans, efter
hvilken paren hvar för sig utföra de besynnerligaste
steg mot hvarandra.
Byril eller Börje, slottsprest på Kalmar slott.
Han var ett af de olyckliga 22 offren för hertig
Carls (sedermera Carl IX) onåd, som, Kristi
Himmelfärdsafton d. 16 Maj 1599, måste lägga sitt
hufvud på stupstocken, hvilken var upprest på slottets
borggård. Byril var vid detta tillfälle mycket illa
sjuk, samt, då han nedlades på stupstocken, så
skälfvande, att han ej förmådde hålla kroppen stilla,
hvarföre en knekt befalldes hålla honom i håret,
medan bödeln afhögg hufvudet.
Byringe eller Böringe, ett kloster, beläget i
Lämeströs socken, i Wemmenhögs härad af Skåne.
Man känner ganska litet om detsamma; ty det är
hvarken bekant när det grundlades eller förstördes.
Byråkrati, en sammansättning af det Franska
ordet bureau, embetsverk och det Grekiska kratos,
magt, har börjat användas såsom benämning på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
