Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bödel - Böge - Böja - Böksholm - Bölja, Sten Claesson - Bölthorn - Bölverk - Bömbur - Böna - Böne - Bönedagar - Böneman - Bönestad - Bönhasjagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bödeln, eller hans folk, på afrättsplatsen, eller
annorstädes, blefvo öfverfallne med hugg och slag,
för deras förrättning, ansågos de öfverfallande
hafva brutit edsöre; nu är detta belagdt med 200 d:lr
s:mts böter.
Böge (mythol.). En broder till Suttung. Det
berättas om denne Böge, att han hade nio trälar,
hvilka gingo och slogo gräs. Då kom Oden, under
det antagna namnet Bölverk, och tillbjöd sig att
hvässa deras lior, på en brynsten, som han hade
med sig. Då alla trälarne utgöto sig i
förundrans utrop öfver brynstenens godhet, sade Oden
att han ville sälja den. Alla ropade, då att de
ville köpa den. Oden kastade den dervid högt
upp i vädret. När den åter kom ner, ville alla
nio trälarne på en gång gripa den, hvarvid de
kommo i sådant slagsmål, att de dödade
hvarandra med sina lior. Oden, eller Bölverk, som han
vid detta tillfälle kallade sig, gick sedan fram till
Böge och bad om herberge. Denne, som redan
visste att hans trälar voro döde, men icke hvem
som föranledt detta, jemrade sig huru han nu skulle
få sina sysslor gjorda. Då erbjöd Bölverk sig
att ensam uträtta de nio männens arbete, med
vilkor, att Böge skulle skaffa honom något af
mjödet, som hans broder Suttung hade i förvar. De
ingingo beting och efter fulländadt arbete ville
Bölverk hafva sin betalning, nemligen en dryck
af Suttungs- eller skalde-mjödet. Böge gick då
med honom, för att förhjelpa honom dertill; men
då de kommo till den trakt der Suttung bodde,
sluppo de icke in, emedan en klippa stängde
ingången till hans boning. Bölverk bad då Böge,
att han med sin nafvare, skulle genomborra
klippan. Böge borrade och påstod att den var
genomborrad. Då lade Oden eller Bölverk sig ned
och blåste i hålet; men då borrmjölet för honom
i ansigtet, märkte han att Böge velat bedraga
honom. Denne måste då borra flere gångor;
slutligen var klippan genomborrad. Oden förvandlade
sig då till en orm och kröp genom hålet. Böge
stack efter honom med sin nafvare; men han kom
undan och anlände lyckligen in i Suttungs boning.
Böja, annex till Berg, beläget i Billings kontrakt
af Skara stift, 1 3/4 mil S.S.V. från Mariestad;
består af 8 3/4 mtl. och har 363 invånare. Kyrkan
tillbyggdes 1776. Till socknen gränsar sjön
Wristulfven; dess areal utgör 3,356 tunnl., hvaraf 250
äro sjöar och kärr. Adr. Skara.
Böksholm, jernbruk. Se: Braås.
Bölja, Sten Claesson, härstammade från en
urgammal Svensk ätt, af hvilken en kanik i
Strengnäs, Arvid Sixtensson, omtalas år 1329. Gustaf
II Adolf förlänade adelskap åt en Sten Claesson
Bölja, ståthållare på Jönköpings slott.
Bölthorn (mythol.). Odens morfader. Hans
dotter hette Bestla och var gift med Bör, sonen till
Bure, den sköne mannen, hvilken uppkom, då
saltstenarne slickades af kon Audumbla.
Bölverk (mythol.). Ett namn, som Oden antog,
då han gaf sig ut på vandring, för att komma åt
Suttungs-mjödet (se: Böge). Ordet bölverk
betyder mästerverk, utmärkt väl förrättadt arbete.
Bömbur (mythol.). En af de många dvergar,
hvilka danades af Ymers kött, samt bo i jorden.
Böna kallar man i allmänhet frön af skidväxter,
hvilka mer eller mindre betydligt afvika från den
klotrunda formen och sålunda äro aflånga och
platta, samt i följd deraf äga två olika diametrar.
Många af dessa utgöra vigtiga näringsmedel och
odlas derföre dels på åkrar, dels, och de flesta
slagen, uti trädgårdar. De olika arterna äro:
Turkiska eller Störbönor (Phaseolus vulgaris),
hvaraf den bästa sorten får namn af Svärdsbönor,
Rosenbönor (Phaseolus vulg. coccineus),
Sockerbönor (Phaseolus vulg. saccharatus), Krypbönor
(Phaseolus nanus), hvaraf finnas flera slag, såsom
hvita och Engelska, halfstammiga perlbönor och gula
prinsesse-bönor, samt Wälska bönor (Vicia faba),
hvaraf de största och bästa få namn af stora
Wälska Windsor-bönor, de sämre slagen kallas
Bondbönor eller Åkerbönor, och odlas oftast i stort till
boskapsfoder.
Böne, socken, med Knätte, Liared, Kylingared
och Tiflered, hör till 2 kl. konsist., är belägen i
Redvägs kontrakt och härad af Skara stift och
Elfsborgs län, 1 1/2 mil N.N.O. från Ulricehamn.
Kyrkan är nybygd 1826. Socknen innefattar 14 5/8
mtl. och har 378 invånare; dess areal utgör 6,225
tunnl., af hvilka 395 äro sjöar och kärr. Adr.
Ulricekamn.
Bönedagar. Vi fira i vårt land fyra sådana,
på de tider och efter de texter, som Kongl. Maj:t
dertill förordnar. — Dessa högtider voro brukliga
hos oss redan under medeltiden, åtminstone sedan
Magnus Ladulås’ tid. På evangeliskt sätt
inrättades de först af Gustaf I. Erik XIV lät af
serskild anledning påbjuda dem. Carl IX utfärdade
1593 en förordning om deras tillbörliga firande,
med anmaning om mangrant besökande af
kyrkorna. Under konung Gustaf II Adolfs regering
blefvo tre årliga bönedagar påbjudna, och under
konung Carl XI blef deras antal ökadt till fyra. —
Bönedagarne firades först på fredagar, efter år
1773 på lördagar, i början af 1790-talet på
söndagar och derefter åter på lördagar. Från 1804
firades andra och tredje böndagen, samt från och
med 1807 alla 4 böndagarne på söndagar.
Böneman (i vissa landsorter talman), kallas den
person, som är en friare följaktig, att för honom
framföra ärendet.
Bönestad, en by i Nyköpings Allhelgona socken,
1/2 mil från staden, der åtskilliga
ålderdoms-minnesmärken förekomma, såsom jättehögar,
stenkummel och runstenar, samt en lund, hvari man fordom
tillbedt afgudarne, inom en stor omkrets af sten.
Der hafva äfven ting blifvit hållna.
Bönhasjagt, efter det Tyska ordet Bönhaase,
fuskare, stympare, betyder den förföljelse som
skråmästare, eller auktoriteterna å deras vägnar,
anställa mot idkare af en slöjd eller ett
handtverk, hvilka ej, genom ordentliga läroår eller i
följd af privilegier, förvärfvat rättigheten till att
drifva det. Man ser ännu ofta nog det anstötliga
skådespelet af en sådan bönhasjagt, då husfäder
hemsökas af skråandans förfäktare, beröfvas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
