Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bönhasjagt - Bör - Börd - Bördornas Gud - Börgesson, Johan - Börgjöl - Börje - Börjes frukost - Börjesson, Johan - Börringe kloster - Börrum - Börsen - Börsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlen till sin ärliga försörjning och pliktfällas.
Stundom utöfva till och med skråmästare sådana
förföljelser emot hvarandra, för det den ene gjort
intrång i den andres behörighet.
Bör (mythol.). Bures son, Bestlas make, Odens
Vilis och Ves fader. Desse tre kallas vanligen
Börs söner.
Börd kallas rättigheten för en aflidens slägtingar
till inlösen, i vissa fall, af försåld, förpantad,
skiftad eller i testamente bortgifven fastighet. ”Dela
män om börd, vare den närmare, som närmare är
att taga arf. Äro de jemnskyldige, löse hvar
sin lott.” Om Viderboende och Naborätt; se
dessa ord.
Bördornas Gud (mythol.). Ett af Odens
tillnamn.
Börgesson, Johan, borgmästare i Carlstad,
hade mycken förtjenst om flera bruksanläggningar
i Fryksdalen samt om Carlstads styrelse, hvilken
han nedlade år 1656, men förmåddes kort
derefter, på borgerskapets begäran, att återtaga.
Han afled år 1676 i 70 års ålder, stamfader för
70 barn, barnabarn och barnabarnsbarn, hvaraf de
flesta bivistade hans begrafning.
Börgjöl, jernbruk i Risings socken af
Östergöthland, med 2 härdar. Dess privilegium är af d. 26
Mars 1684, stadfästadt d. 9 Dec. 1690, samt
resolutionen om smidestillökningen af d. 2 Dec. 1742.
Har 652 skepp:d 1 lisp:d privilegieradt smide och
63 skepp:d 15 lisp:d frälsesmide, med
köpetackjern, hvilket smide utskeppas på Norrköping och
Stockholm. Hammarskatten: 5 skepp:d 17 lisp:d
13 skålp:d. Ägare: M. L. Eklund.
Smidesstämpeln: tvenne frånvända B.
Börje, en socken, i Ulleråkers kontrakt och
härad af Upsala stift och län, 1 mil V.N.V. från
Upsala, vid Fyrisån. Socknen hör till 2 kl. præb.,
består af 51 mtl. och har 798 invånare. Arealen
utgör 8,749 tunnl., hvaraf 30 äro kärr och sjöar.
Adr. Upsala.
Börjes frukost. I Neder-Kalix socken af
Norrbotten lefde, i början på 1600-talet, en prest vid
namn Börje, hvilken af Carl IX, såsom hertig,
erhöll 8 tunnor säd i årligt vederlag. Detta blef
kalladt Börjes frukost af den anledning, att
konungen frågat Börje, om han hade någon
ansökning, hvartill Börje svarat, det han ej hade
andra besvär, än att hans hustru ej ville ge
honom frukost, hvarpå konungen försäkrat att han
dagligen skulle få en sådan.
Börjesson, Johan, theol. doktor, pastor i
Weckholms, Kungs-Husby och Thorswi pastorat,
författare till åtskilliga poemer, införda i Poetisk
kalender och recensioner i Svensk Litteraturtidning,
m. m. Född den 22 Mars 1790.
Börringe kloster. Denna egendom, belägen i
Malmöhus län, Wemmenshög härad och Gustafs
socken, 2 mil S.O. från Malmö, täflar, i
förträffligheten af dess läge, om företrädet med de flesta
herrgårdar i denna trakt. Börringe sjö, af 1 mils
omkrets, fiskrik och omgifven af behagliga
stränder, stöter intill trädgården; ek- och bokskogar
göra de kringliggande nejderna så mycket mera
intagande, som man har befinner sig på gränsen af
en skoglös ort, hvilken, under denna egenskap, fått
namn af Slätten. — Om klostrets äldsta
grundläggning saknar man tillförlitlig underrättelse; men
hvad af gamla handlingar med visshet kunnat
inhemtas, är, att det till ålder och förmögenhet
täflat med de flesta kloster i Skåne. Det befinnes
vara stiftadt redan före år 1257, för munkar och
invigdt åt jungfru Maria, samt efter henne kalladt
S:t Mariæ kloster; men förvandlades 1268 till
nunnekloster af Benediktiner-orden. Vid
reformationen erhöll det verldsliga herrar till föreståndare,
och efter klostergodsens indragning till kronan,
innehades det någon tid af ätterna Brahe, Bille
och Thott. Efter Roeskildska och Köpenhamnska
frederna, hvarigenom Skåne åter tillföll Sverige,
öfverlemnade Carl X denna egendem, jemte
Lindholms säteri, med underliggande gods, åt sin
naturlige son Gustaf, hvilken skänkte åt Börringe
kyrka en ännu i behåll varande klocka, med
denna inskrift: Herr Gustaff † Carlson: till Borringe:
O. Lindholm: 1664.
Börrum, eller S:t Pers kapell, annex till
Mogata, beläget i Hammarkinds kontrakt af
Linköpings stift, 2 1/4 mil S.O. från Söderköping, vid
Östersjön. Kyrkan är byggd af träd, enligt
konung Carl XII:s tillstånd, af d. 18 Febr. 1718.
Socknen har 520 invånare och en areal af 4,860
tunnl., af hvilka 190 äro kärr och sjöar; jemte
modersocknen innefattar den 54 mtl. Adr.
Söderköping. I socknen finnas lemningar och sägner
efter Byarums kloster. Börrum är
anmärkningsvärd för sin form, hvilken upptager en längd af 2
mil; men i bredd knappast något öfver 1/4 mil.
Socknen utgöres af en dal, som sträcker sig från
Mogata gränsen ända ned till saltsjön. Här äro
Petängs jerngrufvor belägna. Större egendomar inom
socknen äro Börrum 4 mtl. och Norrum 2 mtl.
Börsen i Stockholm. Redan år 1667 insågs
nödvändigheten af en sådan byggnad och staden
anbefalldes uppföra den, hvilket dock ej blef
verkstäldt, utan köpmännen samlades på Stortorget och
sedermera på den stenlagda Tyska kyrkogården.
År 1767 börjades ändtligen byggnaden af
nuvarande börs, der ett par hus stodo, hvilka måste
nedrifvas. Den blef färdig år 1776. I stora
samlingssalen på nedra botten står öfverståthållaren
Carl Sparres och kommerserådet Jonas Alströmers
bröstbilder. Kostnaden var beräknad till två
millioner d:lr k. m:t., men, enligt förslaget, skulle
huset då hafva en våning mer, än som sedermera
blef fallet. Flera af stadens auktoriteter hafva här
sina embetsmm, såsom: Börs-, Bro- och
Hamnbyggnads-komittén, Borgerskapets Femtio Äldste,
Bemedlings-kommissionen, m. fl.
Börsjö, jernbruk i Risinge socken. Har, med 2
härdar, 900 skepp:ds privil. smide samt 52 skepp:d
10 lisp:d frälsesmide, med köpetackjern.
Utskeppar på Norrköping och Stockholm.
Hammarskatten 8 skepp:d 9 lisp:d 10 skålp:d. Brukets
privilegium blef stadfästadt d. 11 Dec. 1689 samt 9
Dec. 1690. Ägare: D. Reder. Smidesstämpeln:
C. D. med krona. Vid Börsjö, uti Kärrhagen, skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
