Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlskoga, socken - Carlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wisnums kontrakt af Carlstads stift, Carlskoga härad
af Nerikes län, 5 mil V.N.V. från Örebro.
Socknen hör till 1 kl. konsist., innefattar 45 1/4 mtl.
och har 6,230 invånare. Dess areal utgör 111,062
tunnland, hvaraf 10,850 äro sjöar och kärr. Adr.
Christinehamn eller Örebro.
Carlskrona, stapelstad, station för örlogsflottan,
säte för landshöfdingen öfver Blekinge län, är
belägen på en ö och några smärre holmar i
skärgården utanför Blekinges södra kust, och förenad
med fasta landet genom flera broar. Polhöjden är
56° 10′ 45″ och afståndet ifrån Stockholm,
landvägen, något öfver 50 mil. Staden anlades år 1680
af konung Carl XI (hvars namnschitfer, tillika med
ett skeppsankare, och deröfver en kongl. krona,
finnes anbragt i stadens vapen), och dess
privilegier äro daterade d. 10 Aug. nämnde år. Ön, på
hvilken den egentliga staden är belägen, bar vid
stadens anläggning namnet Trossö, och ägdes af
bonden Wittus Andersson. Konungen, som fått
kännedom om ställets ypperliga hamn och i öfrigt
förträffliga belägenhet för inrättandet af ett
örlogsvarf, beslöt att der bygga en stad och att dit
förlägga rikets örlogsflotta, reste i denna afsigt sjelf
till Trossö, samt tillkännagaf for Wittus sin önskan
att tillhandla sig ön. Men åboen vägrade
hårdnackadt att sälja sin egendom, och gaf konungen
korta, ohöfviska svar, hvilket hade till följd, att
Wittus blef insatt på Carlshamns skans, hvarefter han
visligen fann för godt att inlåta sig i handel med
konungen. Den koja, der Wittus Andersson
förvarade sina fiskredskap, finnes ännu i behåll,
hvarjemte en inskrift öfver portstolparne till
stadsskolans hus antyder, att hans boning der varit
belägen. Gatan derinvid heter Wittus-gatan. År
1790 blef staden nästan fullkomligt ödelagd
genom eldsvåda, återuppbyggdes mera reguliert, och
i senare tider har man gjort åtskilligt, för att
försköna den. Ännu finnas här likväl många
bergiga och gräsbevuxna gator, hvilka erinra
derom, att grunden är en klippa. För 20 à
30 år sedan utgjordes gator och torg på
ganska många ställen af berg och moras, och der
stadens vackra promenadplats, den så kallade
Höglands park, nu är belägen, stod då ett djupt
träsk, hvilket gifvit anledning att tillägga stället
benämningen Neptuni torg. Gatorna äro
ovanligt breda, och husen i allmänhet prydliga, ehuru
till större delen af träd, och ej öfver två
våningar höga. Staden har trenne kyrkor:
Amiralitetskyrkan, af träd, uppbyggd och underhållen på
kronans bekostnad, är stor och rymlig, med en
mästerligt utförd altartafla (föreställande Kristus på
korset, då sidan öppnades). Stadskyrkan, byggd
efter N. Tessins ritning, af sten, med koppartak.
Tyska kyrkan, likaledes efter N. Tessins ritning, af
sten, med koppartak, i form af en rotunda, är icke
stor, men dess vackra byggnadssätt, i förening
med de smakfulla inre prydnaderna, gifver den ett
särdeles intagande utseende. Den byggdes, kort
efter stadens anläggning, egentligen för att
begagnas af de Tyskar, hvilka bosatt sig på stället
Under tidernas längd hafva Tyska och
stads-församlingarne blifvit förenade till en församling,
hvilken begagnar begge kyrkorna. Öfriga
offentliga byggnader äro: frimurarehuset, rådhuset,
stadsskolans hus, länets lazarett, m. fl. — I Carlskrona
finnes ett kopvardi-skeppsvarf; men sin egentliga
märkvärdighet har staden af de inrättningar som
tillhöra flottan. Kongl. skeppsvarfvet är ganska
vidsträckt. Dertill höra dockbyggnaderna. Den gamla
eller reparations-dockan är sprängd i hälleberget på
eu holme, kallad Lindholmen, förenad med den öfriga
delen af varfvet medelst broar, försedda med
vindbryggor, för skeppens obehindrade genomfart.
Denna docka, hvartill planen upprättades år 1716 af
skeppsbyggmästaren Carl Sheldon, fullbordades år
1724, och var, på sin tid och i sitt slag, ett
verkligt storverk. Den blef sedermera utvidgad och
förbättrad af öfverdirektören Daniel Thunberg, som
äfven inrättade det ännu befintliga pumpverket. År
1831 blef dockan ytterligare utvidgad, så att den
nu är tillräckligt stor för att inrymma de största
skeppen. Bredvid reparationsdockan står det så
kallade Wasa-skjulet, ett på pelare uppstäldt tak,
hvarunder fregatter och korvetter byggas. Nya
dock-byggnaden, bestämd att deruti både
bygga och förvara krigsskeppen, börjades år 1755 af
Daniel Thunberg, och fortsattes i många år, till
dess brist på medel gjorde, att arbetet
afstannade innan det stora företaget nått sin fullbordan.
Enligt den plan, som var uppgjord, skulle
dockbyggnaden innefatta 20 serskilda dockor, hvardera
för ett skepp, och tvenne stora så kallade
svajningsrum, hvilka kunde rymma två skepp
hvardera. Hittills har man fulländat blott det ena
svajningsrummet och tre dockor, hvaraf likväl en
utan tak. Med det anslag, som i senare år
blifvit beviljadt, fortskyndas fjerde och femte
dockornas uppmurande. Dessa dyrbara byggnader
tillvinna sig kännares beundran, så väl för det
storartade i företaget, som för den snillrika plan, efter
hvilken det blifvit utfördt. Dockornas väggar äro
murade med den största omsorg, till en stor del
af huggen granit, och allt är beräknadt att
trotsa tidens åverkan. Ur dessa dockor pumpas
vattnet med ångmaschin. — Varfvet har
dessutom åtskilliga smedjor, af hvilka den största är
grofsmedjan, der dagligen omkring 90
fästningsfångar användas såsom arbetare; en
repslagarebana af ovanlig längd; verkstäder för bildhuggare,
snickare, målare, blockmakare, segelsömmare,
metallgjutare, tunnbindare och många andra af
kronans handtverkare; åtskilliga aflöpnings- och
upphalnings-bäddar för större och mindre fartyg;
flera stora förrådshus och virkes-skjul; så kallade
mallbodar, der fartyg, som skola byggas,
uppritas på golfvet i naturlig storlek; en lång och
stark bro, der krigsskeppen ligga förtöjde; tvenne
skeppsmast-kranar, den ena af sten, den andra af
träd ; ett sliphus, med åtta större slipstenar, hvilka
drifvas af tvenne oxar; en telegraf, hvarmed
telegraferas till den en sjömil ifrån staden belägna
Kungsholms fästning; jemte en mängd andra
byggnader för flottans behof. I mönstersalen, hvilken
begagnas till kyrka för arbetskarlar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
