Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carolinska medico-kirurgiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fältskärerne. Desse utgjorde en egen korporation
eller embets-skrå, bestående af ett visst antal
mästare med underlydande gesäller och lärosvenner.
Mästaren var lärare, så väl för gesällerne som
lärosvennerne, hvarförutan de äldre af lärjungarne
tillika undervisade de yngre. Denna korporation erhöll
under flere regenter mer och mer utvidgade
rättigheter, och blef slutligen upphöjd till
statsinstitution, under namn af den Kongl. Kirurgiska Societeten.
Vid denna höllos tidtals föreläsningar i anatomi,
kirurgi &c. och vissa tider voro serskilde lärare för
vissa läroämnen anställde och af societeten
aflönade, äfvensom lärlingarne begagnade föreläsningarne
jemväl i collegium medicum. Redan från början af
collegii instiftelse finner man, att detsamma
åsyftade att beherrska kirurgerne. De senare bestridde
denna supremati i många år genom inflytandet af
flere utmärkte ledamöter och chefer
(öfver-direktörerne för kirurgien i riket), Olof Akrel, Ramström,
Theel, m. fl. Det första märkliga angreppet mot
den kirurgiska societetens integritet var
anatomiæ-professorn Martins inträde såsom ledamot i
densamma, emot hvilket flere ledamöter i de skarpaste
ordalag protesterade hos Kongl. Maj:t, såsom ett våld
och en kränkning af gifna privilegier. Martin var
nemligen bildad vid universitetet, och hade icke
genomgått läroår, gesällskap &c. I samma mån som
antalet af skicklige läkare tilltog i hufvudstaden
och tillfälle till inhemtande af praktisk skicklighet,
så väl i medicin som kirurgi, bereddes genom
inrättandet och förbättrandet af serafimer-lazarettet,
i samma mån blef ock kirurgernes ställning
försämrad och deras anseende förminskadt. År 1797 blef
slutligen, förnämligast genom Carl Fredrik Schultz
von Schulzenheims inflytande, societeten upplöst,
och fyra dess ledamöter till collegium medicum
öfverflyttade. Collegium erhöll nu en ny instruktion,
i hvilken det bland annat heter: ”Alltså och då
Kongl. Maj:t, på sådan grund, i nåder pröfvat godt,
att, med upplösande af kirurgiska societeten,
uppdraga collegium medicum en odelad styrelse och
tillsyn öfver bela medicinal-verket i riket, så i
hvad till kirurgien, som medicinen hörer, och K.
M., jemte utfärdande af ett förbättradt reglemente
för kirurgiska undervisningen och dem som i
fältskärskonsten sig vilja inöfva, tillika i nåder
granskat och öfvervägt i hvad måtto den instruktion,
hvarmed bemälte collegium varit hittills försedt,
fordrar, att till en slik, collegium nu öfverlåten,
vidsträcktare befattning närmare lämpas och inrättas”,
&c. På samma gång utfärdades reglemente för
kirurgiska undervisningen &c., gifvet Stockholms slott
d. 28 Okt. 1797. Genom detta reglemente
förvandlades collegii läroverk till en fältskärs-skola,
som i första hand afsåg bildandet af ”kunnige och
öfvade fältskärer för krigsmagten till lands och
vatten, efter en mera scientifique fot.”
Mäster-fältskärerne (magistri chirurgiæ) ägde mottaga
lärlingar, som kunde läsa, skrifva och räkna, ägde
tillbörlig kunskap i salighetsläran och försvarliga
framsteg i fremmande språk, isynnerhet Latinet, samt
innehade en ålder af 15 år. Efter upprättadt
kontrakt blef lärlingen, på gjord anmälan i collegium,
inmatrikulerad. Läromästaren förband sig dervid,
att undervisa honom i analomien och den lägre
kirurgien, hvarjemte ynglingen skulle tillstädjas att
upparbeta sin kunskap i Latinet samt Tyska och
Fransyska språken, äfvensom att begagna så väl
publika föreläsningar i vetenskapen, om sådana
höllos der han vistades, som ock kirurgiska
operationer, antingen de af läromästaren eller af andra
förrättades. Efter minst trenne års lärotid ägde
lärlingen att antingen i Stockholm hos collegium,
eller i landsorten hos andra af collegium dertill
utsedde examinatorer undergå den första examen.
Examens-protokollet insändes till collegium, som nu
ägde efter handlingarnes pröfning utnämna ynglingen
att vara chirurgiæ-studiosus, hvarefter han såsom
kompani- eller sqvadrons-fältskär kunde antagas.
Först fyra år härefter kunde sista examen
absolveras. Till denna kunde han bereda sig antingen hos
examinerade mäster-fältskärer i städer, vid
regementen och i flottorna, å sjukhusen i Stockholm
och annorstädes, eller ock vid akademierna, men
under 6 månader skulle han tjenstgöra vid
lazarettet i Stockholm samt bevista den anatomiska
inrättningen och accouchements-huset, innan han ägde
rättighet att i collegium medicum sig till
mäster-fältskärs-examen anmäla. Denna examen undergicks
i tre afdelningar: 1:o i anatomi, historia
naturalis och chemia pharmaceutica; 2:o i fysiologi,
diagnosis & cura morborum, synnerligen de
sjukdomars, som förekomma i fält till sjös och lands,
chirurgia theoretica, samt 3:o i alla slags kirurgiska
operationer &c.
Medicinæ-doktorer eller licentiater, som
önskade söka kirurgisk befordran, ägde efter 6 månaders
tjenstgöring vid lazarettet, omedelbarligen till
erhållande af mäster-fältskärs-graden genomgå den
tredje afdelningen. — Till uppmuntran för
chirurgiæ-studiosi att sig i vetenskapen fullkomligen inöfva,
och till rikets tjenst skicklige göras, anslogos,
under collegii medici disposition 2,000 R:dr årligen
till stipendier för 36 sådane chirurgiæ-studiosi,
”som efter föregången vederbörlig pröfning, af
collegium befunnos utmärka verklig håg för
vetenskapen och gåfve det bästa hopp för framtiden, samt
icke voro i Kongl. Maj:ts och kronans tjenst
antagne.” Stipendierna delades i tvenne klasser, den
högre klassens 16 stipendier, om 75 R:dr B:ko
hvardera, tilldeltes de mera tillärde, och den
lägre, med 20 stipendier, om 40 R:dr B:ko
hvardera, till de mindre försigkomne och på egna
tillgångar blottställde studiosi. Stipendium kunde endast
innehafvas i 3 år. Derjemte anslogs ett årligt
stipendium af 300 R:dr B:ko för utrikes resor, till
inhemtande af högre kunskaper i kirurgien.
I sista paragrafen af detta reglemente heter
det: ”För öfrigt och då Kongl. Maj:t alltid är i
nåder benägen, att med dess kongl. hägn skydda,
och med ett nådigt afseende uppmuntra
vetenskapernas skicklige idkare, vill Kongl. Ma:jt härjemte
hafva försäkrat magistri och studiosi chirurgiæ om
alla de personliga fri- och rättigheter, som
akademiska konstitutionerna vetenskapsidkare i allmänhet
tillägga. Ägande följaktligen hvar och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
