Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carolinska medico-kirurgiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
examinerad chirurgus, att i mån af dess förvärfvade
kunskap och färdighet lofva sig alla vältänkandes
hyllest och benägenhet, såsom utöfvande en fri konst
och vetenskap, välgörande för menskligheten och
nyttig för fäderneslandet.” Undertecknadt Gustaf
Adolph, kontrasigneradt M. Rosenblad.
Denna författning, i hvilken man sökt förena
den gamla mästerskaps-undervisningen med den
högre bildningen och strängare pröfningar, blef illa
efterlefd. Mäster-fältskärerne underläto den dem
åliggande undervisningen; examina och betygs erhållande
underlättades genom konsiderationer; så väl
undervisning som examina sköttes till och med i Stockholm
lamt, och arméen samt flottorna erhöllo snarare sämre
än bättre läkarevård än den de förut åtnjutit. Allmän
klagan uppstod härom; bristerna blefvo uppenbara
genom den oskicklighet och oordning i
medicinalvården, som ådagalades under krigen i Tyskland och
Finland åren 1806—1809.
Vid riksdagarne 1809 och 1810 väcktes
uppmärksamheten på detta förhållande, och följden deraf
var en underdånig hemställan af rikets ständer om
organisationen af ett institut, till danande af
skicklige fältläkare, i förening med ett
garnisons-sjukhus till öfningsskola för institutets elever. Medel
härtill anvisades sålunda: att till institutet ett
förhöjdt årligt anslag beviljades af 3,000 R:dr B:ko,
samt till sjukhusets årliga underhåll 1,825 R:dr
B:ko. Kongl. Maj:t beslutade i nådig skrifvelse af
d. 13 Dec. 1810, att tvenne nya professioner
skulle inrättas, en för theoretisk medicin och kirurgi,
samt en för praktisk medicin och kirurgi, hvardera
med en adjunktur. Till sjukhus anvisades
provisionelt fotgardernes regements-sjukhus, och till lokal
för ett blifvande serskildt garnisons-sjukhus
disponerades hästgardes-kasernens tomt och byggnader
på Kungsholmen.
Till theoretices professor utnämndes prosektorn
vid anatomiska inrättningen doktor Erik Gadelius,
till practices professor öfverfältläkaren doktor Carl
Fredrik Weltzin, hvarjemte professorn i
naturalhistoria, farmaci och medicin, doktor Jakob
Berzelius, befriades från undervisningen i medicinen.
Någon tid senare inköptes för läroverket en egen
lokal på Kungsholmen, nemligen det dervarande
glasbruket. Läroverket blef dit förlagdt år 1815, och
erhöll följande året vid lokalens invigning namn af
Carolinska Medico-kirurgiska Institutet. Det erhöll
år 1815 ytterligare en ny lärostol i historia
naturalis, till hvilken utnämndes professor Bergianus vid
kongl. vetenskaps-akademien, doktor Olof Swartz;
samt ett nytt reglemente, dat. Stockholms slott d.
6 Dec. 1822. Genom detta reglemente bestämdes
institutets lärare-personal till 6 professorer och
lika många adjunkter, nemligen: 1:o i historia
naturalis; 2:o i kemi; 3:o i anatomi; 4:o i theoretisk
medicin och kirurgi; 5:o i ars obstetricia; 6:o i
praktisk medicin och kirurgi. Denne senare
professor var tillika chef för garnisons-sjukhuset och
skulle der hålla kliniska föreläsningar.
För att blifva elev vid institutet erfordrades
antingen att hafva undergått medico-filosofisk examen
vid ett af rikets universiteter eller ock vid
institutet hafva undergått en så kallad elev-examen i
Tyska, Franska och Latinska språken, mathematikens
och geometriens grunder, i fysik, fysisk astronomi,
geografi, historia och arithmetik; och borde härvid
en särdeles vigt läggas på språkkännedom, samt
rediga insigter i mathematik och fysik. Trenne
examina stadgades för ernåendet af chirurgiæ
magistergraden, nemligen den 1:sta i naturalhistoria, kemi
och farmaci, anatomi och fysiologi; den 2:dra i
theoretisk samt praktisk medicin och kirurgi, ars
obstetricia och medicina legalis; den 3:dje i läran om de
kirurgiska operationerne, förbanden och de
instrumentala förlossningarne.
Ett dyrbart, läroverket från äldre tider
tillhörande, bibliothek, förnämligast grundlagdt af
statsrådet doktor Casten Rönnow, samt synnerligen
förökadt genom donationer af general-direktören
Hagströmer, archiatern friherre von Weigel och
assessorn doktor Christoffer Carlander, blef i den nya
lokalen genom Hagströmers osparda möda uppställdt,
ordnadt och försedt med tryckt katalog. Serskildta
rymliga lokaler blefvo anvisade till kemiskt
laboratorium, anatomihus, lärosalar och botanisk trädgård.
Lärarne voro vid denna tid: i historia naturalis
d:r Olof Swartz, adj. d:r Carl Stenhammar, professor
i samma ämne 1818; i kemi d:r Jakob Berzelius, adj.
d:r Nils Gabriel Sefström; i anatomi d:r Anders Johan
Hagströmer, adj. d:r Nils Åkerman; i theoretisk
medicin och kirurgi d:r Erik Gadelius, adj. d:r Carl
Johan Ekström; i praktisk medicin och kirurgi d:r Carl
Fredr. Weltzin, adj. d:r Carl Lorich; i ars
obstetricia d:r Jakob Alm, adj. d:r Jakob Josua Betulin.
Institutets verksamhet riktades i enlighet med
reglementets föreskrifter, särdeles på tilldanandet af
läkare för arméen och flottorne. Fältläkare-korpsen
erhöll ock vid denna tid en ny organisation, som
förbereddes af den om vårt medicinal- så väl som
läroverk högst förtjente archiatern doktor Carl
Ehrenfried von Weigel. Underläkare-graderne
borttogos och bataljonsläkare-tjenster inrättades,
hvartill endast fullt legitimerade personer kunde
befordras. Undervisningen sköttes med särdeles nit och
drift, tilloppet af lärjungar var betydligt. Ett stort
antal af medico-filosofie-kandidater besökte
läroverket och en del undergick äfven der examina. Det
visade sig härvid, att, i allmänhet dessa senare
fingo företräde i kunskaper och skicklighet framför
dem, som icke förut vid universiteterna inhemtat
underbyggnad; inträdes-examina kunde icke heller
handhafvas med den stränghet som erfordrades för att
i någon mån sätta dem i jemnbredd med de
akademiska profven. Emellertid blef krigsmagten försedd
med utmärkt skickliga läkare, och det förnämsta
ändamålet med läroverkets nya skick vunnet.
Sedan sålunda denna första fordran var uppfylld,
erhöll det Carolinska medico-kirurgiska institutet d.
22 Dec. 1822 ett nytt reglemente, deri det heter:
”Wi Carl Johan &c. göre veterligt, att som
egentliga föremålet med det här i hufvudstaden år
1815 inrättade Carolinska Medico-chirurgiska
Institutet varit, att genom undervisning derstädes uti
läkarekonstens så väl theoretiska som praktiska
delar tilldana skicklige Läkare för Arméen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
