- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
239

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carolinska medico-kirurgiska institutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flottorna, och ett sådant ändamål nu mera blifvit
uppfylldt, samt då under Inrättningens fortgång,
erfarenheten ådagalagt nyttan deraf, att Institatet, i
förening med härvarande Sjukhus-inrättningar, må
erhålla en sådan organisation, att pålitlige och
tillvande praktiske Läkare för alla grenar af
medicinalverket till Statens tjenst kunna danas; alltså
hafve Wi med anledning af hvad Wårt
Sundhets-Collegium uti förevarande ämne föreslagit, och så väl
i betraktande af den mera utvidgade omfattning
omförmalte Inrättning nu mera erhållit, som med de flere
under tiden skedda förändringar funnit skäligt, att för
det i hufvudstaden varande Carolinska
Medico-chirurgiska Institutet utfärda ett förnyadt Reglemente” 6c.

Härvid fastställdes lärarnes antal till 6
professorer och lika många adjunkter, nemligen: 1:o i
historia naturalis och materia medica; 2:o i kemi
och farmaci; 3:o i anatomi; 4:o i medicina &
chirurgia theoretica; 5:o i ars obstetricia; 6:o i
medicina &. chirurgia practica. Lärarne borde vara
medicinæ-doktorer eller licentiater samt tillika
chirurgiæ-magistrar, med undantag af chemiæ- och
pharmaciæ- samt historiæ naturalis-professorerne och
adjunkterne, hvilka endast behöfde vara
medicinæ-doktorer eller licentiater. De studerande skulle hafva
aflagt medico-philosophiæ kandidat-examen. Tiden
för tjenstgöringen vid sjuk-inrättningarne
förlängdes och utsträcktes äfven till allmänna barnhuset.
— Den tredje examen förökades med en ny
afdelning för medicina forensis. Denna senare
afskiljdes dock från samma examen genom nytt kongl.
beslut af d. 8 Okt. 1828, och öfverflyttades under
namn af embetsprofvet till kongl. sundhets-collegium.

Efter införandet af det i detta reglemente
stadgade vilkor, att medico-filosofiska examen
erfordrades för dem som önskade ernå kirurgiska
magistergraden, och då Carolinska medico-kirurgiska
institutets professorer ansett sig i alla hänseenden
böra höja fordringarne för
chirurgiæ-kandidat-examina, så har antalet af dem som undergått dessa
senare mer och mer inskränkts. Sedan flere år
tillbaka hafva examina vid institutet varit inskränkta
till operations-examen, anställd med de
medicinæ-licentiater eller doktorer, som vid de kliniska
anstalterna i Stockholm slutat den anbefallda
tjenstgöringen. Det oaktadt har läroverket blifvit flitigt
begagnadt af medicinæ-studerande från båda
universiteterne, och den vigtiga förändring har inträffat,
att vi numera i Sverige icke hafva legitimerade
läkare, som sakna akademisk bildning.

Vid riksdagen 1834 erhöll institutet ett årligt
anslag till bibliotheket m. m., äfvensom det genom
en kongl. resolution af d. 13 Dec. samma år erhöll
en andel i det anslag rikets ständer år 1828
beviljat åt universiteten och tillämpnings-skolorne, men
hvilket icke förr än i slutet af 1834 blifvit
fördeladt. De samlingar läroverket ägt från äldre tider
hade dels blifvit förstörde vid den redan nämnde
branden i kungshuset å Riddarholmen, dels mycket
lidit genom fukt i den lokal collegium sedermera åt
detsamma anvisade å ett annat ställe på
Riddarholmen, hvarförutan återstoden betydligen skadats
under transporten till sin nya lokal å Kungsholmen.
Enär sålnnda dessa samlingar voro af ringa
omfattning, så blef den för desamma ursprungligen
tillämnade lokal till en stor del öfverlåten till boställe
åt institutets inspektor, den ålderstegne högt
värderade medicinal-rådet och anatomiæ professorn
Hagströmer, som egde serskilt anspråk att bo på
samma ställe der bibliotheket, som han sjelf till
stor del skänkt, blef inrymdt. De rum som till
följe häraf anvisades åt det anatomiska museum
voro af den beskaffenhet, att de icke medgåfvo
hvarken någon ordnad uppställning, eller säker
konservation, hvarigenom de samlingar, som funnos och
hvilka voro af ringa omfattning, blefvo af
ringa användbarhet för undervisningen. Denna brist
blef dock till en del afhjelpt, då vår nu regerande,
om vetenskaperne nitälskande konung, såsom
kronprins, under sitt vistande i Florenz lät på egen
bekostnad för institutet förfärdiga en högst dyrbar
samling af anatomiska preparater i vax, med
mästareskicklighet utförde af Galenzoli. Denna vackra
och lärorika samling ankom år 1827 och
uppställdes i det rum, som var bestämdt för
professorernes sammanträden. När sedermera år 1835 nya
medel erhöllos, så blef omtankan i första rummet
riktad på inrättandet af fullständiga och lätt
tillgängliga samlingar för hvarje profession. Genom
serskilde medel, hvilko anslogos till hushyra åt
inspektor blef en lokal ledig, och serskilde salar
blefvo inredde till museum anatomicum, äfvensom till
samlingar af djur och växter, kirurgiska
instrumenter och bandager samt kemiska apparater, droguer
och preparater. Kort efter samma tid, d. 30 Dec.
1835, erhöll ock institutet en förändrad
organisation, jemte befallning att uppgöra förslag till nytt
reglemente. I stället för en theoretices och en
practices medicinæ- och chirurgiæ-professor, inrättades
en profession i medicin och en i kirurgi.
Fysiologien och medicina legalis, som tillhört den
theoretiska lärostolen förenades med den anatomiska. Den
nya regleringen kunde dock till en början endast
partielt sättas i verket, så vida, att fysiologien och
medicina legalis förenades med den anatomiska
professionen, och kirurgien erhöll en serskild professor
med klinik på kongl. serafimer-lazarettet. Då
medicinæ- & chirurgiæ-practices professionen ej var
ledig och innehafvaren icke ansågs böra rubbas i
den verksamhet som redan var honom föreskrifven,
så inrättades i stället en medicinsk adjunktur,
hvilken några år senare förändrades till en
extraordinär profession i praktisk medicin, med åliggande
att hålla medicinsk klinik på kongl.
serafimer-lazarettet. Ehuru det redan tidigt efter lazarettets
stiftelse blef anbefaldt att unga läkare och kirurger,
som önskade blifva provincial-medici, stadsläkare
eller regements-fältskärer, der skulle hafva
tjenstgjort ett eller minst ett halft år under ledning af
öfver-kirurgen eller öfver-läkaren, så saknades dock
länge derstädes klinisk undervisning i egentlig
mening. På den kirurgiska afdelningen infördes en
sådan undervisning år 1821 af den dertill samma
år utnämnde öfver-kirurgen, nu mera
general-direktören Ekströmer. Den medicinska kliniken
organiserades deremot först år 1839 af öfver-läkaren d:r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free