Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cimmerdahl, Carl - Cineres, Cinerum dies - Cingulum - Cirkelform - Cirkelhop - Cirkulationsbruk - Cistercienser-orden - Civil-departementet - Civil-ingeniörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varf bygdt, år 1837, briggen Mary om 150 läster.
Denna brigg väckte Europas och Amerikas
uppmärksamhet; ty den öfverträffade alla andra
nationers fartyg i konstruktion och välsegling.
Efter denna byggde C. sedan briggarne John,
Edvard, Jenny och Mary, hvilka utgöra Svenska
handelsflottans stolthet och ära, och skola länge
bibehålla sin byggmästares minne.
Cineres, Cinerum dies, utmärker i bref och
handlingar från medeltiden onsdagen näst före
påsk, ask-onsdagen.
Cingulum kallades, under medeltiden, ett till
presteskruden hörande bälte eller gördel. I
gamla Svenska handlingar öfversättes det ofta med:
Linda. Sådana lindor förvaras ännu uti åtskilliga
kyrkor, såsom i Westerås domkyrka, m. fl.
Cirkelform. Så kallas, i fornkunskapen, hvarje
cirkelkretsig stensättning. Cirkelformar kunna
vara antingen: grafminnesmärken (då de vanligen
omgifva en lägre kulle, eller en midtelsten),
tingsplatser (i hvilket fall de vanligen utgöra ett visst
beräknat antal, såsom 5, 12, 24, o. s. v., och
äfven äro försedda med en lagd midtelsten), eller
grunder efter forntida byggnader. Uttrycket är
likväl icke allmänt antaget.
Cirkelhop kallas vid grufvor de malmhögar,
hvilka äro ordentligt upplagda uti hopar af cylindrisk
form och bestämd storlek, så att hvarje hop
innehåller något när samma vigt malm.
Cirkulationsbruk, vexelbruk, är en rationell
åkerbruksmethod, bestående uti en systematisk
omvexling af olika växtslag på samma del af den
brukade jorden, hvarvid denna indelas uti flere
lotter, som hvar efter annan besås med olika
sädesslag, foder- och rotväxter, så att sedan den
först blifvit behörigen gödslad, hvarje lott årligen
användes för ett nytt växtslag, innan den, efter
ett visst antal skördar, ånyo gödslas. Denna
method grundar sig derpå, att olika växtfamiljer
eller till och med olika växtarter, fastän af samma
familj, upptaga olika näringsmedel ur jorden, så
att då det ena slaget upptagit derutur nästan allt
hvad den innehåller af för detsamma tjenliga
ämnen, finnes ändock deruti andra, hvilka bidraga
till ett annat växtslags fortkomst, hvarjemte den
först odlade växtens qvarlefvor äfven lemna åt
jorden ämnen till näring för en annan växt,
ehuru icke dugliga för det växtslag hvarifrån de
härstamma. På detta sätt tvingas jorden, att,
efter hand, afgifva alla sina för vegetationen tjenliga
ämnen, innan den genom förnyad gödsling
erhåller ett nytt förråd af sådana, och man drager
sålunda den största möjliga nytta så väl af
jordrymden, som af de använda gödningsmedlen.
Den ordning uti hvilken de olika växtslagen böra
följa efter hvarandra, beror dels af jordens olika
beskaffenhet, dels af det olika antal lotter
hvaruti den, i följd af lokala förhållanden, måste
indelas. På styf lera börjas, efter förutgånget
gödsladt träde, vanligen med höstsäd och slutas med
vårsäd. På lös lera och sandjord börjar man
deremot med gödslade rotfrukter, sällan med
förutgånget träde, men några allmänna reglor finnes
icke i detta afseende. Cirkulationsbruket infördes
hos oss först på 1790-talet, af den utmärkte
landthushållaren och patrioten Maclean, på dess gods
Svaneholm i Skåne.
Cistercienser-orden, stiftades år 1099 af
Benediktiner-munken Robert. Den erhöll sitt namn
efter ordens stamkloster Cisteaux eller Cistertium,
invid Dijon i Frankrike. Den verksamhet,
hvarmed den hel. Bernhard af Clairvaux understödde
densamma, förskaffade åt orden rika gåfvor och
vidlyftiga landtgods. — Cistercienser-munkarne
voro de första som inkommo i Sverige, näst efter
Benediktinerne. Den andre erkebiskopen i Lund,
Eskil, hvilken äfven kallades primas regni Sveciæ,
lefde på samma tid som Bernhard, och var hans
personliga vän. Han stiftade några kloster i Lund,
mest på sina arfgods, samt hemtade dit munkar från
Cistertium och Clairvaux’ kloster i Frankrike. I
Sverige funnos Cistercienserkloster i Nydala,
Alvastra och Warnhem, samt nunnekloster i Wreta,
Askeby, Byarum, Gudhem, Skokloster, Fogdö och
Riseberga på Gottland.
Civil-departementet är en ibland de
afdelningar, hvaruti regeringsärenderna, efter
grundlagsändringen är 1840, blifvit fördelade i och för
föredragning inför konungen i statsrådet. Detta
departement, hvilket i många fall motsvarar
inrikes ministerns departement i de länder, hvarest
denna benämning begagnas, innefattar i allmänhet
allt, som icke tillhör något annat departement.
Serskildt har det befattning med handel, näringar,
bergverk, landthushållning och allmänna
kommunikations-anstalter. Deremot hör polisen till
justitie-departementet, och beskattningsfrågor, i och
för nyssnämnda yrken, till finans-departementet.
Ifrån kommunikations-anstalterna äro ock
undantagne postverket och telegraferna. Det förra
lyder under finans-, och det senare under
landtförsvars-departementet. Deremot hör skjutsväsendet
till civil-departementet, likasom dykeri-,
försäkrings- och bergningsväsendet, samt tabellverket.
Med ecklesiastik-departementet har
civil-departementet tvenne beröringspunkter: nemligen dels
bildningsanstalterna för de till sistnämnda departement
hörande yrken, t. ex. landtbruks-instituter och
navigationsskolor, dels åtgärder emot smittosamma
sjukdomar, hvilka båda saker tillhöra civil- och
ej ecklesiastik-departementet, ehuru detta
senare har läroverken och medicinalvården inom sin
verkningskrets. Med finans-departementet finnes,
utom beskattningsfrågor, en annan mötespunkt,
nemligen låne- och undsättnings-ärender, i och för
handel och näringar. Af embetsverken räknas till
civil-departementet: bergs- och
kommerse-kollegierna, länsstyrelserna och
öfverståthållare-embetet, general-landtmäteri-kontoret,
konvoy-kommissariatet, styrelsen öfver kanaler, hamn- och
vägbyggnader, försäkringsbolag, tabellkommissionen,
städernes tjenstemän, så vida de ej äro domare,
landtbruks-akademien, stuteri-öfverstyrelsen och
karantäns-kommissionen.
Civil-ingeniörer. Till arfvoden och stipendier
för bildande af civil-ingeniörer vid Mariebergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
