Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dal - Dal, annex till Thorsåker - Dala - Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1/4 mil från kyrkan har ett brusande strömfall, torde
ock socknen fått sitt namn. Här infalla många
sjöar, hvilka på vissa ställen göra elfven
ansenligt bred, särdeles ofvan och nedan om kyrkan,
hvarest den vidgar sig till stora fjärdar. Ifrån
Ström löper den med små sjöar och lugnvatten,
2 mil ned till Stamsele by i Ångermanland, der den
delar sig i två grenar. Den ena går nordost åt
Lidens socken, och infaller der i Ångerman-ån,
hvilken nedkommer från Åsele lappmark. Den
andra grenen löper i öster genom Ramsele, och
förenas i Sollefteå med samma vattuled, blir sedan
mycket bred, utfaller ofvan om Hernösand och är
den största elf i riket. Den bredaste dalbotten i
Sverige är den som lemnar vatten åt Götha elf.
Han innehåller omkring 366 qvadr.-mils yta. De
mest anmärkningsvärda dernäst äro: Torneå-elfdalen,
som innehåller 309 qvadr.-mil; Kalix-elfdalen 215;
Luleå-elfdalen 184; Piteå-elfdalen 142;
Skellefteå-elfdalen 124; Windel- och Umeå-elfdalen 330;
Ångerman-elfdalen 246; Indals-elfdalen 180;
Njurunda-elfdalen 112; Ljusne-elfdalen 175;
Dalelfs-dalen 280; Mälare-dalen, deruti inbegripen
Hjelmare-dalen 232; Motala-elfdalen 148; Emmå-dalen
28; Lyckeby-ådalen 16; Ronneby-ådalen 16;
Mörrums-ådalen 56; Helge-ådalen 16; Laga-ådalen 30;
Nissa-ådalen 34; Falkenbergs-ådalen 35;
Wiske-ådalen 33 qvadr.-mils yta, samt Fryksdalen, som
är 10 mil i längd, o. s. v.
Dal, annex till Thorsåker, är beläget i
Ångermanlands östra kontrakt af Hernösands stift och
Westernorrlands län, 4 3/4 mil N.N.V. från
Hernösand. Anledningen till socknens namn är tydlig,
af ortens belägenhet i en af sjöar och smala
vattendrag genomskuren däld. Den är i öfrigt till
den grad omsluten af höga berg, att vägen hit
är mycket besvärlig. Kyrkan, af sten, skall vara
senare anlagd än Thorsåkers, och har fått namnet
Agneta. Den har vackra prydnader, hvartill
församlingen, ehuru liten, visat särdeles lust att
bidraga genom sammanskott. Fordom predikades
här endast hvar tredje helgdag; men sedan 1725
hålles här ständig gudstjenst. Näringarne äro här
mera vidsträckte än i närgränsande socknar, både
till boskapsskötsel och skogsfång. Socknen består
af 14 1/4 mtl. och har 666 invånare. Dess areala
vidd upptages under modersocknen. Adr. Hernösand.
Dala, en socken, med Borgunda (Borna) och
Högstena, hör till 2 kl. patr., är belägen i Billings
kontrakt af Skara stift, Gudhems härad och
Skaraborgs län, 1 1/2 mil S. från Sköfde. Konung Inge,
Stenkils son, hade en son vid namn Ragvald, om
hvars lefnadslopp intet finnes antecknadt i gamla
historieböcker. Likväl säges, att han varit
konung och sin faders medregent. Men i den nejd
af Westergöthland, der konung Inge och hans
barn uppföddes, lefde och dogo, omtalas en
höfding, vid namn Ragvald, hvais graf, en stor häll,
hvilande på underlagda stenar, visas i råmärket
emellan Dala och Kyrktorps ägor och kallas kung
Ragvalds graf. Dala sockenkyrka är bygd af sten
under en obekant tid. Korskyrkan, som utgöres
af Ribbingska grafkoret, är uppbygd 1646. På
kyrkogården finnes en minnesvård öfver den
utmärkte läkaren och kirurgen, P. af Bjerkén, död i
Jönköping 1818. Inom socknen märkes: Dala, 2
mtl. säteri, hvars ägare utöfvar jus patronatus
öfver församlingen, sedan 1715, enligt
kammar-kollegii resolution d. 10 April 1722, af den orsak, att
kyrkan ligger på säteriets område. Fordom stod
på denna sätesgård ett stenhus, uppbygdt, såsom
det förmenas, utaf någon af Folkunga-slägten,
hvilket var 24 alnar högt och försedt med
styckegluggar samt utgjorde en slags fästning; men
nedtogs på 1740-talet. Häggatorp och
Wallstorp, hvardera om 2 mtl. säteri; Nya Dala, 3
mtl. rå och rör, samt kyrkoherdebostället. Ett
litet kapell har fordom stått vid ett torp under
Dala säteri, hvilket torp ännu bär namn af
Kapellet. Ringmuren omkring kyrkogården är nu
en stenhop. En offerkälla har funnits derinvid. I
Dala södra åkergärde anträffas tvenne högar, stora
och lilla kungshögen, förmodligen så kallade för
det konung Sverker Carlsson härstädes lemnade
konung Erik Knutson en drabbning. Man har i
dessa högar funnit urnor, samt i åkrarne
deromkring värjor och sporrar. På en backe öster om
Dala by är en sten upprest, till minne af dem som
1710 och 1711 dogo i pesten, och ligga här
begrafna. Socknen består af 29 mtl. och har 620
invånare. Dess areal utgör 5,253 tunnl., af
hvilka endast 10 äro sjöar och kärr. Adr. Sköfde.
Dalarne. Denna provins kallades i forntiden
Järnbäraland, hvarmed dock blott förstods nuvarande
Österbergslagen. Det öfriga var då en vild skog.
Huruvida Dalarne i fordna tider haft sina egna
fylkis-konungarne är obevist; men det har varit
ansedt, som ett serskildt hundari och höfdingedöme,
samt lydt under sin serskilda Dala-lag, och
enskilta lagmansdöme, intill år 1351, då Nils
Ambjörnsson Sparre blef lagman, så väl öfver
Westmanland, som Dalarne. Af Dalemäns fordna
konungar, anförer likväl Messenius en som lefvat i
konung Erik hin Vises tid, och blifvit kallad Drotte
Dimar. Konung Gudröd har varit konung öster till
Sidaskog, Norder i Dalarne. Landet har fått namn
af de många dalar, som deruti förekomma
emellan bergstrakterna; men namnet Dalarne är ej
gammalt. Ursprungligen tillhör det trakten ofvanom
Falun, eller de delar af landet, som under namn
af Öster- och Westerdalarne utbreda sig kring
Öster- och Vester-Dalelfven. Den äldsta handling,
hvari namnet förekommer, är påfliga legaten
Wilhelms af Sabina öppna bref af d. 1 Mars 1248,
om biskopens rättighet till gästning, deri
Westerdalarne specielt nämnas. Namnet Stora Kopparbergs
län, taget från Stora Kopparbergs grufva, är
nyare, och benämningen Falu län, af residensstaden,
den nyaste, antagen bland andra äfven af Forsell.
Landet ligger emellan 59 gr. 52 min. och 62 gr.
16 min. bredd, samt mellan 29 gr. 46 min. och
34 gr. 20 min. längd. Beläget nästan midt i
Sverige, stöter det på intet ställe till hafvet, och
gränsar i norr till Herjeådalen, från hvilket det
skiljes genom en bergsrygg, i öster till
Helsingland och Gestrikland, samt i vester till Wermland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
