Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalkarlsberg - Dalkarlshyttan - Dalkarls-sjön - Dalkarls-åsen - Dalköpinge - Dalman, Lars - Dalman, Johan Wilhelm - Dalman, Wilhelm Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en sträcka af cirka 200 famnars längd i öster
och vester och 150 famnars bredd, hvarutur
årligen uppbrytas omkring 40,000 skepp:d rik och
välartad jernmalm, för Nora, Carlskoga och
Lekebergs bergslagers behof. Inom detta fält finnes
flere äldre grufvor, hvilka ännu ligga öde efter
inträffade stora bergras. Tre af dem instörtade
på en gång, d. 31 Aug. 1694, och medtogo åt
djupet så väl alla byggnader, som en stor del af
den då uppbrutna malmen. Sex andra hafva
nedrasat ifrån år 1685 till 1762. Sannolika
traditioner i orten vilja hafva de äldsta grufvorna
belagda med arbete redan i slutet af 14:e
århundradet, och detta tyckes vinna stöd genom en
berättelse till kongl. bergs-kollegium, af år 1669,
hvaruti omnämnes en 7 år förut upptagen gammal
grufva, som redan då från ”urminnes tider legat
öde.” De 7 serskildta grufvelagen förenade sig
år 1825 till ett enda, hvilket nu består af 1,000
delar, hvaraf Ölsboda bruksägare innehafva 140
delar, Laxå 125, Wahlåse 124 4/9,
bergs-sexman i Dalkarlshyttan 100, samt 52 bruksägare
och bergsmän, spridda uti förstnämnde bergslager,
äga i större och mindre lotter, 510 5/9. Vattnet
uppfordras ur grufvorna med en konstgång till
hvarje grufva, hvartill, för ledningen af
drifvattnet, en kanal af 500 famnars längd blifvit dels
sprängd, dels gräfd, och hvilken, tillika med en i
sammanhang härmed uppförd byggnad, kostat
grufvelaget nära 40,000 R:dr B:ko. Grufvornas djup är
allmännast 70 till 100 famnar. Malmarten är
olika vid hvarje grufva; svartmalm och blodsten,
fin- och grofkornig, äro blandade om hvarandra,
och den rikaste håller öfver 60 till 70 procent.
Grufbyggnaden är ovanligt kostsam, emedan
bergväggarne äro så lösa, att, i stället för vanliga
band och bergfästen, stora förtimringar måste
uppföras, hvilka årligen erfordra öfver 2,000 st.
byggnadstimmer och omkring 100 skepp:d
stångjern, och hvaraf följer att bergbrytningen kan
verkställas endast om sommaren och byggnaderna
i grufvorna förrättas om vintern. Förvaltningen
af det hela är uppdragen åt en öfver-gruffogde,
under hvars inseende serskildta under-gruffogdar
för hvarje grufva äro anställda. Arbetarne vid
Dalkarlsbergs grufva hafva samlat en
besparingskassa för orkeslösa arbetare, samt enkor och barn.
Dalkarlshyttan, ett jernbruk, i Lindes socken
af Nerikes län, har tillhört herrar Öjer,
Lindmark och Smaræus; men äges nu af A. och C.
Lindberg. Gården, 1 hemman skatte, har en
vacker belägenhet nära Lindesberg. Trädgården
utgör mer än 5 tunnland, och har omkring 300
fruktträd, hvaribland valnötträd. Å hemmanets
ägor, på den så kallade Ryaheden, ses en
jordfast sten kallad elfsten, känd af allmogen såsom
offerställe för sjuka barn; den har 9 djupa
koniska hål, hvilkas anledning svårligen kan bestämmas.
Trenne runor äro i senare tider inhuggna i
stenen. Bruket har 1 härd och 533 skepp:d 6 lisp:d
privil. smide, samt spik- och annat
jernmanufaktursmide af eget tackjern, och skeppar på
Stockholm. Hammarskatten är 4 skepp:d 14 lisp:d.
Bruksstämpeln visar ett sammanbundet P och L
med ett C inunder.
Dalkarls-sjön, ligger i Säthers socken af Dalarne.
Dalkarls-åsen, äfven kallad Åsen m. fl.
benämningar, belägen vid Enköping, följer Altuna-ån,
hvarifrån den går till Dal-elfven och vidare inåt
Helsingland.
Dalköpinge, en socken, med Gislöf, är belägen
i Skytts kontrakt och härad af Lunds stift och
Malmöhus län, 3 mil S.S.O. från Malmö, vid
hafvet, och hör till 2 kl. reg.; men Lunds
domkapitel har i fordna tider haft patronatsrättigheten
derstädes. Socknens areala vidd utgör 764 tunnl.
jord. Den består af 5 3/4 mtl. och äger 240
invånare. Adr. Trelleborg.
Dalman, Lars, stamfadern för den adliga
Dalmanska ätten, föddes d. 7 Maj år 1680 i
Stockholm, der hans far var myntkamrerare. Han
användes i civila och diplomatiska befattningar vid
arméen, först som sekreterare hos fältmarskalken
grefve Stenbock, sedermera såsom fältsekreterare
vid dess härfördelning i Tyskland, hvarunder han
blef Dansk krigsfånge i Tönningen; men fick
hemresa till Stockholm, för att aflemna berättelse om
de Svenske fångarnes öde. Efter Carl XII:s död
hade han uppdrag, att, jemte general-majoren
Adlerfelt, underhandla om de Svenske och Danske
fångarnes ömsesidiga utvexling. År 1728
utnämndes han till amiralitets-kammarråd, samt år 1747
till landshöfdinge i Blekinge. Vid ordnarnas
stiftelse pryddes han med Nordstjerne-orden. Död i
Carlskrona d. 27 Jan. år 1752. Redan år 1720
blef han, jemte sin yngre broder, Olof Johan,
upphöjd i adligt stånd. Han berömmes för
aktningsvärda egenskaper, både såsom menniska och
embetsman.
Dalman, Johan Wilhelm, son till
bergmästaren Dalman, egnade sig åt naturalhistorien,
särdeles insekternas kännedom; men studerade
derunder medicinen, hvari han tog doktors-graden år
1817. Vetenskaps-akademien antog honom
följande året till sin bibliothekarie samt intendent öfver
zoologiska museum. Han befordrades efter hand
till professor i naturalhistorien vid Carolinska
institutet i Stockholm, blef medlem af
sundbets-kollegium, af Svenska vetenskaps-akademien och
den i Moskwa; men hans af naturen svaga helsa hade
genom idkeliga själsansträngningar blifvit ännu
mera undergräfd och han bortrycktes alltför tidigt af
döden d. 12 Juli 1827. Uppfostrad vid det
berömda institutet i Christiansfeld, hade han blifvit
så förtrolig med Tyska språket, att han talade
och skref det såsom sitt modersmål och hyste stor
beundran för dess vitterhet. Flera naturalster,
särdeles petrifikater, äro uppkallade efter honom.
Han har efterlemnat åtskilliga skrifter, hvaribland
Analecta Entomologica, Ephemerides Entomologicæ,
Svensk Zoologie, m. m.
Dalman, Wilhelm Fredrik, son af
kammarjunkaren L. J. Dalman, föddes på Fledingstorp i
Kalmar län d. 26 Aug. 1801, ingick vid 20 års
ålder i justitierevisionen och flera andra
embetsverk, hvaraf han blott qvarstannade i det första,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
