Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmarks-holmen - Danneman - Dannemora, socken - Dannemora jerngrufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Greta Jakobsdotter, född i Westmanland år 1728.
Hon och hennes man utgjorde de enda invånarne
på denna lilla ö. Deras enda barn afled vid 10
års ålder. Efter 32 års sammanlefnad drunknade
mannen och enkan qvarbodde sedan på holmen,
der hon tillbragte ett verkligt eremitlif. Hennes
sällskap bestod af en get och en katt. Den
förra måste hon slagta, i brist på föda åt
djuret. I saknad af ljus måste gumman tillbringa
de långa höst- och vinteraftnarna i mörkret, utan
att, i sin enfald och frihet från alla passioner och
begär, plågas af ledsnaden. I anledning af en
påkommen sjukdom flyttades hon år 1835 öfver till
fasta landet, till en annan gumma, för att äga
något sällskap. Hon tillfrisknade; men ovanan vid
umgänge, en förändrad diet, smaken för kaffe,
hvilket hon här oftare hade tillfälle att erhålla,
undergräfde hennes helsa, så att hon afled följande året,
i en ålder af 108 år.
Danneman betyder detsamma som en svarsgod,
laggild man, och vid våra nordiska förfaders
bröllop drack man dannemannens och danneqvinnans,
d. v. s. det nygifta parets skål.
Dannemora, en socken i Örbyhus kontrakt och
Olands härad af Upsala stift och län, 4 mil N.N.O.
från Upsala, hör till 3 kl. konsist.;
märkvärdig i anseende till härvarande jerngrufvor.
Socknen består af 26 3/8 mtl. och har 1,058 invånare.
Dess areal utgör 13,284 tunnland, af hvilka 1,850
äro sjöar och kärr. Adr. Upsala.
Dannemora jerngrufvor i Dannemora och Films
socknar, 4 mil från Upsala, äro ibland de äldsta,
största och yppersta i riket. Deras ålder räknas
ifrån slutet af femtonde århundradet.
Malmstrecket, omgifvet af sjöar, ängar och kärr, ligger i
N.N.O. och S.S.V. samt har omkring 1/4 mil i
längden och 1,000 alnar i bredden. Grufvorna äro
indelade i trenne så kallade fält, hvilka hafva 70
stycken, dels ödelagde, dels öppna skärpningar,
med 30 arbetsrum. Dessa grufvor hafva
innehållit mer och mindre lönande malm och var
silfverbergsgrufvan en bland de förnämsta. Den fick sitt
namn deraf att silfver och blyglanser funnits i
jernmalmen då grufvan uppfanns. En fjerdedel af
denna grufva blef år 1480 af riksföreståndaren Sten
Sture d. ä. skänkt till erkebiskopen i Upsala
Jakob Ulfsson. I början trodde man att dessa
grufvor ägde mycket silfver. År 1532 erhöll
riksrådet Erik Fleming, en borgare från Stralsund,
Joachim Piper, Steffan Saxen och några andra Tyskar,
tillstånd att bearbeta Dannemora-verken. År 1579
anbefallde konung Johan III att här skulle
inrättas ett mynthus. Malmen som här brytes
innehåller ifrån 20 till 80 proc. jernoxid; men, blandad
med andra malmsorter, ger den omkring 40 proc.
Dess obetydliga halt af svafvel och fullkomliga
brist på fosforsyra gör, att Dannemora-jernet
aldrig är hvarken röd- eller kallbräckt och dess
brunstenshalt verkar dess benägenhet att öfvergå
till stål, samt gör det hvad man kallar en- eller
sjelfgående, eller, att det smälter utan tillsats af
andra ämnen. Förutan jernmalm finnes här äfven
bergbeck, berglin, bergkork, bergläder, amiant,
aluta och silex lamillatus, samt polyzonias,
gipsdruser, granater, kristaller och topasflussar. Den
största af grufvorna är Storrymningen med 67
famnars djup; likväl finnas äfven af större djuplek,
såsom Jungfru- och Ungkarls-grufvorna 85 och 84
famnar. — Af den närbelägna grufsjön, hvars yta
ligger ända till 28 fot öfver den så kallade
dagklyftan, hafva grufvorna mycket vatten; men tid
efter annan hafva åtgärder vidtagits för att
hindra vattnets inträngande. Före 1694 var en
konstledning vid ett vattenfall inrättad till
vattenuppfordring, den var 2,723 alnar lång, och drefs af
ett hjul om 20 alnar i diameter. År 1734
inrättade direktören Mårten Triewald en ångmaschin för
samma ändamål; men denna uppfinning var ännu i
sin barndom och misslyckades. År 1805 byggdes
åter en ångmaschin af 10 hästars kraft, och år
1816 åter en, som kostade 13,333 R:dr 16 sk.
B:ko; men uppbrann året derpå. Den nnvarande
uppfördes sedan och kostade 25,333 R:dr 16 sk.
B:ko, hvartill bränslet tages från de trenne, år
1696, till Dannemora grufvebolag donerade större
skogstrakter i Rasbokihls, Morkarla, Tegelsmora
och Films socknar, om tillhopa 6,482 tunnlands
vidd. Numera har man med de största kostnader
och ansträngningar lyckats freda grufvorna från
sjöns inbrott, och under loppet af år 1841 hafva
äfven tvenne grufvor blifvit länsade från vatten,
hvilket numera lärer endast genom konstkraften
kunna ifrån alla grufvorna uppfordras. Malmbrytningen
har under åren 1838—1842 uppgått till 570,063
skepp:d viktualievigt, eller till 114,012 3/5 skepp:d
per medium årligen, hvilket är 8,650 skepp:d
mera än under hvartdera af de nästförutgångna 5
åren. Hela brottuppfordringen ur grufvorna har
utgjort 17,722 kubikfamnar löst berg,
motsvarande 9,5694 kubikfamnar fast klyft eller tomrum i
berget, hvarmed grufvornas rymlighet under dessa
5 år blifvit ökad. Då 17,722 kubikfamnar eller
478,494 kubikalnar löst berg blifvit brutne med
en malmvinst af 570,063 skepp:d och en kubikaln
malm gifver 3 skepp:d, följer deraf, att malmen
utgjort 39,71 proc. i volym af hela brytningen.
Grufvuförlaget har uppgått, under samma tid, till
en sammanräknad summa af 705,041 R:dr Rgs,
eller per medium årligen till 141,008 R:dr.
Malmens brytningspris är således i medeltal 1 R:dr 11
sk. 4 r:st. per skepp:d. Malmafsändningen till
bruken uppgår till omkring 99,508 skepp:d årligen,
och grufvorna förse ej allenast jernbruken i Upsala
och Stockholms län med malm, utan äfven Utansjö
och Strömbacka bruk i Hernösands och Gefleborgs
län. Största delen af det häraf vunna jernet
skeppas på England. — Arbetsstyrkan utgör 347
personer och hela den folkmängd, som vid grufvan
underhålles, var, vid 1842 års utgång, 1,336
personer. Flera betydliga bergras hafva, särdeles
under åren 1841 och 1842, ägt rum, hvarigenom
flere personer blifvit mer och mindre skadade och
2 ihjälslagne. — Det af ålder öfliga
aflöningsättet, att arbetarnes förtjenst betalas till hälften med
kontanta penningar och till andra hälften med råg
och korn, bibehålles ännu, och af spannmålen har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
