Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diplomatie - Diplomatisk korps - Dippel, Johan Konrad - Dirschau - Disa - Disablot - Disarsal - Disetungel - Diskarfvet - Diskont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har beskickningar, håller sådana i Stockholm af
motsvarande diplomatisk grad. En annan klass af
tjenstemän, som begagnas i och för förbindelsen
med fremmande länder, äro konsulerne. Deras
utmärkande egenskap är att sysselsätta sig med
handelsförhållanden, hvarföre de äfven ofta väljas
ibland köpmansklassen och uppehålla sig ej i
hufvudstaden, utan i sjöstäderna. De äro stundom
det landets medborgare, hvarest de vistas, och icke
det landets, i hvars tjenst de ingått. Denna tjenst
innebär nemligen i sådant fall blott ett uppdrag,
som ej medför någon nödvändighet att i och för
sin person tillhöra det land, hvars ärender konsuln
bevakar. Legations-sekreterare och attachés
kallas åter yngre underordnade tjenstemän, hvilka
utgöra ministrarnes biträde och så till sägande deras
kansli. Då Sveriges och Norriges diplomatiska
korps är densamma, fordrar jemlikheten, som
ligger till grund för de båda ländernas förening, att
både Svenskar och Norrmän kunna bekläda sådana
embeten. Detta är dock ej uttryckt i vår
regeringsform. Tvertom föreskrifver den att utländske
män, och såsom utländningar betraktas i detta fall
Norrmännen, ej må befordras till andra embeten
än inom försvarsverket; men deremot föreskrifver
grundlagen ingalunda, att Svenska sändebud skola
finnas i vissa namngifna stater. Konungen kan
visserligen icke utnämna en Norrman till Sveriges
minister; men han kan i stället för en Svensk
minister förordna en Norrsk och anförtro honom
äfven Sveriges angelägenheter. Utom dem vi redan
nämnt, kan man till Sveriges diplomatiska korps i
visst hänseende räkna den af statsrådets
ledamöter, åt hvilken konungen uppdrager att öfvervara
utrikes stats-ministerns föredragning. Före år 1840
tillhörde detta uppdrag hof-kansleren, hvars
embete då indrogs. Alla diplomatiska embetsmän
bekläda företroendeposter, d. v. s. att de kunna af
konungen tillsättas och afskedas efter behag. —
På utrikes orter hade Sverige, år 1844, 7
ministrar, 9 chargés d’affaires, 76 general-konsuler
och konsuler, samt 355 vice konsuler.
Diplomatisk korps. Se: Diplomatie.
Dippel, Johan Konrad, född d. 10 Aug. 1673,
i Frankenberg vid Darmstadt, studerade i Giessen,
först theologi, derefter medicin, emedan hans
heterodoxa åsigter och påståenden icke kunde förlika
sig med den tidens orthodoxi, irrade sedan 1696
såsom äfventyrare i flere trakter af Tyskland och
Holland, blef 1711 läkare i Leyden och reste 1714
till Danmark; men då han der smädade regeringen
och presterskapet, insattes han 1719 i fängelse på
Bornholm, der han qvarhölls intill år 1725. Då
han blef fri kom han till Sverige, förvärfvade
sig genom lyckliga kurer ett stort rykte, så att
han, under konung Fredrik I:s sjukdom, fick
tillträde vid hofvet. Emellertid väckte han i Sverige
stor förargelse genom religionens smädande och
utgifvandet af smädefulla skrifter emot den rena
evangeliska läran. Konsistorium klagade häröfver
hos regeringen och denna var nog försigtig att
anbefalla sådana mått och steg, hvilka med mera
säkerhet kunde leda till utrotandet af de
villfarelser, som vunnit insteg hos mången. Man insåg
då, att en indragning eller konfiskation af de
förderfliga skrifterna skulle mera bidraga att reta
nyfikenheten, än hämma skrifternas spridande, samt
att man derigenom blott skulle lemna ett bättre
tillfälle till villfarelsernas framsteg och
utspridande i församlingen. Regeringen fann derföre
nödigt, att uppmana konsistorierna, att noggrannt
tillhålla samtlige lärare i församlingarna, att så
väl i offentliga predikningar och
kristendoms-förhör, som vid serskilda undervisningar, styrka de
sanningar inom evangeliska läran, hvilka bestredos
genom Dippels skrifter. Han måste lemna riket,
dref sedan omkring såsom religiös svärmare, i
Hessen och vid Rhenfloden, i afsigt att stifta en ny
sekt, och dog slutligen i Wittgenstein d. 25 April
1734. I sina skrifter, hvilka han utgaf under namn
af Christianus Democritus, visar han sig, oaktadt
allt svärmeri och theosofi, som en skarpsinnig
tänkare och lärd man.
Dirschau, träffningen vid. Under det Gustaf Adolf
år 1627 låg vid Dirschau nära Weichseln midt
emot Polackerne, hvilka, under Koniecpolskys
befäl, der innehade ett förskansadt läger, var han
blottställd för åtskilliga faror, än för en husar,
som vågat sig ända in bland Svenskarne, än för
tvenne Polackar, hvilka vid en rekognosering
smugit sig bakom honom. Den allvarsammaste var
likväl vid träffningen derstädes d. 8 Aug.
Polackarne voro redan i fullt återtåg, då konungen
träffades af en kula så häftigt i högra skuldran, att
armen rycktes upp i höjden, och han sjelf
trodde, att den blifvit bortskjuten. Härigenom
afstannade förföljandet, och Polackarne återtogo sin
ställning. Såret läktes väl, men kulan blef
qvarsittande, och Gustaf Adolf behöll allt sedan en
stelhet i högra armen, så att två fingrar blefvo lama.
Disa. Se: Distingen.
Disablot. Se: Distingen.
Disarsal kallas af vissa fornkunnige den af
kretsstenar omgifna högsta delen af en offerhög.
Disetungel, ett fornnordiskt namn på Februari
eller Göjemånaden, då en fest firades till Göjas
eller Disas ära.
Diskarfvet, en liten bergfrälse egendom i Wika
socken af Dalarne, är derföre anmärkningsvärd,
att den ryktbare poeten, krigsrådet Georg
Stjernhjelm, föddes här år 1598. Byggnaden der han
först skådade dagsljuset stod ännu qvar för några
år sedan, försedd med en större stuga med
panelade väggar och tak, prydde med målningar.
Diskont. Den lånerörelse, som under namn af
diskont nu mera drifves af rikets ständers bank,
var ifrån början ett enskildt företag, likväl med
offentligt beskydd. Konung Gustaf III
privilegierade år 1773 ett diskont-kompani, hvars fond
bestämdes till tjugufyra tunnor guld, fördelade på
ett stort antal aktier, à 1,000 dal. k. m.
hvardera. Derjemte beviljades kompaniet ett lån af
sex tunnor guld, emot 3 procents ränta, och
skyldighet att återbetala kapitalet efter tolf års tid.
Slutligen erhöll kompaniet rätt, att uti banken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
