Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurö - Djurön - Dobrokowsky, Wilhelm von - Docent - Docka - Dofhjort - Dogmatik - Dohna - Dohnafors eller Stjernsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ecclesiastica i Djurhamn. Djurö består af 11 3/8 mtl.
Alla hemmansdelarne ägas af allmoge. —
Djurönäs, som på 1780-talet ägdes af riksrådet
Höpkens enka, beboddes 1792 af dåvarande kongl.
sekreteraren Ehrenström, hvilken var inblandad i
den s. k. Armfeltska sammansvärjningen. — Adr.
Waxholm.
Djurön. Se: Branäsö.
Dobrokowsky, Wilhelm von, son af en Polsk
adelsman, som gått i Svensk tjenst, och der
blifvit befordrad till major. Wilhelm D. tjente sig
upp till öfverste-löjtnant och slutligen till chef för
det Tyska lifregementet. Dog omkring år 1720,
såsom kommendant i Christianstad. Han blef år
1695 naturaliserad Svensk adelsman.
Docent är benämningen på de yngre
extraordinarie lärarne vid universiteterna. Deras antal är
obestämdt, åtminstone en, merendels två för hvarje
professor. Docenterne tillsättas, likväl utan
fullmagt, af akademiens kansler, efter fakultetens
hemställan, och denna åter beror förnämligast på
professorn i den vetenskap, der en ny docent skall
antagas. För att kunna anmälas till en
docentplats, erfordras att hafva utgifvit och offentligen
försvarat en vetenskaplig afhandling vid
universitetet. Dertill är åter ingen berättigad, utom
promoverade doktorer eller magistrar. Likväl har
Kongl. Maj:t någon gång förlänat serskildt tillstånd
dertill åt dem, som ej varit promoverade. Inom
den theologiska fakulteten är detta mycket
vanligt; inom de öfriga mera sällsynt, men saknar
dock ej exempel. Genom ett sådant kongl.
tillstånd kan vägen banas för ograduerade
vetenskapsmän till akademiska lärare-platser. Docenterne
åtnjuta ingen lön, endast rättighet att meddela
akademisk undervisning och räkna tjensteår så väl
inom universitetet, som vid presterliga
befordringar. Detta sista privilegium tillhör dock ej den
juridiska och medicinska fakultetens docenter. I
stöd af riksdags-ordningens föreskrift deltaga
docenterne i universitetets riksdagsmannaval; men
utgöra för öfrigt en mellanlänk emellan lärarne och
den studerande ungdomen. Ett serskildt företräde
är dem förunnadt, att, efter tre års tjenstetid,
anmäla sig såsom sökande till lektors-sysslor inom
deras vetenskap vid gymnasier, äfven utom det
stift, hvars barn de äro.
Docka. Se: Carlskrona.
Dofhjort (Cervus dama), ett till hjortslägtet
hörande djur, af något mer än 4 fots längd och
nära tre fots höjd; till färgen, från Juni intill
November, glänsande rödbrunt, med små hvita fläckar
på ryggen, skuldrorna och låren, samt ett streck
från skulderbladen långs åt sidorna, sänkande sig
nedåt låren och derifrån löpande till svansen, der
ett svart streck tillkommer på båda sidorna;
pannan och halsryggen svartbruna; sidorna under det
hvita strecket, samt benen utvändigt, ljust
gulaktiga; undre delen af halsen, bröstet, buken samt
insidan af benen hvita. Vinterfärgen grå utan
streck eller fläckar. Förekommer hos oss endast
i djurgårdar och lefver af gräs, örter, löfhängen
och säd, om våren äfven af mossa, ljungknopp,
qvistar och bark på yngre träd. Den parar sig i Oktober.
Honan går drägtig i 8 månader och föder i Juni
en högst två ungar. Den är föga skygg och
skjutes derföre med lätthet. Köttet är fint, fett och
smakligt, och huden beredes till sämsk. Hornen,
hvilka finnes endast hos hannen, äro böjda bakåt,
utåt och uppåt, trinda från roten till midten,
framtill försedda med två trinda grenar och på öfre
utplattade hälften med spetsar baktill och upptill.
De fällas årligen och begagnas dels till
svarfvare-arbeten, dels till beredning af gelé.
Dogmatik (theologia dogmatica), kallas den
systematiska, lärda afhandlingen om de kristna
troslärorna (dogmerna). Dogmatikens uppgift är, att
samla de religiösa idéerna och lärorna, som finnas
i den heliga skrift, förklara, bevisa och förena
dem till ett helt, hvartill erfordras en säker
exegetisk takt och filosofiska kunskaper. Den bibliska
dogmatiken, som i senare tider blifvit mycket
bearbetad, skiljer sig från den kyrkliga dogmatiken
derigenom, att den hemtar dogmerna endast ur
bibeln, då deremot den senare håller sig till de
symboliska böckerna. Ordet dogmatik begagnades först
1659 af J. B. Reinhard i Altdorf, uti hans
”Synopsis theologiæ dogmaticæ”, och blef från denna tid
infördt. Det första dogmatiska system lemnade
Johannes Damascenus, i 8:de århundradet. Med
reformationen fick denna vetenskap en bättre form,
först genom Melanchton och Chemnitz. De
förnämsta dogmatiska författare i Sverige hafva varit:
på 1300-talet S:t Brita; på 1500-talet
erkebiskoparne Laurentius Petri, Abr. Angermannus och Olaus
Martini, rikskansleren Laurentius Andræ och Olaus
Petri; på 1600-talet erkebiskoparne Paulinus,
Lenæus och Kenicius, biskoparne Ol. Laurelius, Joh.
Messenius, P. Laurbeckius och Johannes Matthiæ;
på 1700-talet erkebiskop Jakob Benzelius,
biskoparne Nils Wallerius, Johan Möller och Jesper
Svedberg, domprosten And. Knös, lektor Alnander
och professor Petrus Munk; på 1800-talet
biskoparne Sv. Lundblad, A. Bruhn, C. J. Eberstein,
professorerne E. J. Almqvist, H. Reuterdahl och
G. Knös, doktor H. M. Me]lin och docenten E. A.
Norbeck, m. fl.
Dohna. Denna ätt härstammar från Böhmen.
Stamfadern skall hafva varit Aloysius af Urpach,
hvilken, omkring år 800, följde Carl den Store från
Delphinat till Tyskland. Hans son, Konrad, fick
af kejsar Ludvig den Fromme titel af burggrefve
och skall hafva byggt bron i Dresden öfver Elben.
Till Sverige inkom Christoffer Delficus
Dohna, jemte flera andra flyktingar, från Böhmen,
under drottning Christinas tid. Han stod i mycken
nåd hos henne, utnämndes till öfverste vid gardet,
erhöll flera förläningar och gåfvor, bland andra
4,500 R:dr dagen förr än hon nedlade regeringen.
Han befordrades likväl äfven sedan af de följande
regeringarna, steg till fältmarskalk och skickades
såsom sändebud till England, der han afled d. 28
Maj år 1688, endast 40 år gammal. Hans
sonson introducerades år 1720 på riddarhuset.
Dohnafors eller Stjernsund, ett jernbruk i
Askersunds socken af Nerikes län, 7 mil från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
