- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
339

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dragsmark - Dragsmarks kloster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skildras alltid jättarne såsom ägande stora
boskapshjordar. — På Örtorps skog synes stubben efter
en ovanligt grof bok, hvilken blifvit ansedd helig,
till dess den af ålder föll omkull. Om denna bok
går en saga, att då den första Lutherska prest
en söndag reste för att predika i Dragsmark, mötte
satan honom härstädes, för att afskräcka honom
ifrån hans förehafvande. Men gudsmannen, som
lärer varit en djerf och handfast karl, tog den
lede frestaren för hufvudet och band honom vid
denna bok, der han måste stå till dess presten på
återfärden ifrån kyrkan af barmhertighet åter
frigjorde honom. Det är sannolikt att denna
tradition syftar på något misslyckadt puts, som
munkarne försökt spela den nye läraren, hvilken måste
varit dem så mycket mera förhatlig, som de
nödgades aflöna honom af egna inkomster. — Socknens
areal utgör 2,268 tunnl., af hvilka endast 20 äro
sjöar och kärr. Den består af 6 7/8 mtl. och har
500 invånare. Adr. Uddevalla.

Dragsmarks kloster. Detta har varit beläget
på det så kallade Bokenäset i Dragsmarks socken,
Lanö härad och Bohus-län, inom den af åldriga
löfträd beskuggade dal, der man nu anträffar
Dragsmarks lilla oansenliga trädkyrka. Klostrets murar
äro nu mera jemnade med jorden; af kyrkan, i
häfderna och folksagan kallad Marie-kyrkan,
återstår en del utaf norra muren. Denna helgedom
uppbygdes i medlet af 13:e århundradet utaf
Norrske konungen Hakon IV Hakonsson, hvilken
hitflyttade den af honom i Tönsberg anlagda
barfotabrödernes kyrka, och tillika här inrättade ett
kloster, hvilket, jemte kyrkan, helgades åt jungfru
Maria, och begåfvades med ett jordagods af 50
manatabol. Kort efter sin anläggning blef klostret
af stor betydenhet, och af ett mera välgörande
inflytande på tidens bildning, än de nordiska
klostren i allmänhet. Munkarne inrättade nemligen
här en högskola, hvars lärosalar, enligt en sägen
på stället, skola varit uppförda på ofvannämnda
Hultås. Hit samlades adliga ynglingar ifrån
Norrska och Danska väldet, och inhemtade den
bildning och de kunskaper, som höfdes den tidens
riddersmän. Äfven ifrån Sverige besöktes troligen
denna läro-anstalt, särdeles under den tid, länet
lydde Gustaf Wasas spira, emedan vi finna
klostergodset då ökadt med egendomar på Dalsland; men
för öfrigt är denna högskolas historia alldeles
obekant. Måhända kunna vi här söka det seminarium,
i hvilket södra Norriges presterskap hemtade den
lilla upplysning, hvarmed det uppträdde under
slutet af medeltiden. Marie-kyrkan lärer hafva gjort
anspråk på att anses såsom kathedral för Wiken,
och af forntida handlingar finner man ofta bröder
från Dragsmark, gemensamt med kaniker från
Opslo, utöfva domsrätt i tvistefrågor, rörande
Wikens kyrkor. Under Dragsmark lydde omedelbart
tvenne kapell; det ena var den nuvarande
Bokenäs kyrka, och det andra fanns uppbygdt på
stranden vid Oxvik, helt nära Hultås, efter hvilket man,
såsom lemningar, ännu utvisar några grofva
stenblock. Dragsmarks kloster blef, med tiden, ett af
de rikare i Norrige. Konung Håkons gåfva
ökades oafbrutet, af personer, hvilka i Marie-kyrkans
berömda helgedom åstundade hviloställen och
själamessor. Vid tiden före reformationen ägde klostret
jordagods öfver hela norra Bohus-län, på Oroust
och på Dalsland, m. fl. orter, hvilka endast i
landskyld räntade 1 tunna råg, 183 t:r malt, 22 t:r
korn; 57 1/2 t:a mjöl, 95 1/2 lisp:d smör, 1 t:a hafra
och 48 hårda dalrar, oberäknadt alla öfriga från
dem inflytande inkomster, som visserligen
flerfaldigt öfverstego detta i värde. Naturligtvis stodo
klostrets dyrbarheter och lösa egendom i ett
öfverensstämmande förhållande till dess fastigheter,
och ett och annat gåfvobref, som ännu finnes i
behåll, visar att det icke sällan var föremål för
de frommas frikostighet. Endast af drottning
Dorothea i Danmark, konungarne Christoffers af Bayern
och Christians af Oldenburg enka, hugnades det
med en gåfva af 500 mark, emot vilkor, att
hålla everldeliga messor för hennes och hennes
anhörigas själar. Men långt ifrån att dessa
rikedomar kunde freda klostret från verkningarne af den
storm, som utgick ifrån Luthers lärosal,
påskyndade de snarare dess fall. År 1533 öppnades
Dragsmarks klosterportar för dem, som ville gå derur;
men de qvarblifna munkarne fingo dock, sannolikt
för kanonikatets skull, behålla större delen af
sina inkomster, likväl med förbehåll, att aflöna en
Luthersk predikant vid kapellet i Bokenäs. Denna
ovanliga medgörlighet varade icke länge.
Röfvare, höljda i läronitets mantel, infunno sig snart,
för att föra något silfver af det gamla afguderiet
till Danmark, och plundrade Marie-kyrkan på dess
dyrbarheter, deraf likväl en del, under
transporten derifrån, råkade stanna i händerna på några
odokumenterade kamrater ifrån Burgund.
Munkarne utdrefvos, högskolan upphäfdes, och
klostergodsen förvandlades till ett eget kronolän, under
serskild länsherre. Följande århundrade fullbordade
förstörelsen. Klosterbyggnaderna och en rå
egennytta skändade Marie-kyrkans kongliga rundbågar,
hvars ämnen öfverfördes till Bohus, af Danske
länshöfdingen Ivar Krabbe, och der hopfogades till
tvenne försvarstorn, på hvilka, liksom till straff
för vandalismen, Svenska fanan ett par år
derefter svajade. Ännu för ett århundrade sedan voro
Marie-kyrkans ruiner uti så bibehållet skick, att
de åskådliggjorde den märkliga byggnadens
utseende i bättre dagar. De visade, att denna,
uppförd i rundbågsstil, och med all den prakt,
medeltidens fromma byggnadskonst slösade på sina
helgedomar, varit 80 fot lång, 40 dito bred, och
vid gaflarne haft öfver 60 fots höjd. På östra
gafveln fanns ett tredeladt fönster, hvars serskilta
afdelningar voro 50 fot höga och 2 1/2 dito breda.
De finpolerade posterna och rundhvalfven voro
prydda med rika löfverk och englahufvuden. Å vestra
gafveln, hvilken qvarstod till 36 fots höjd,
syntes en 28 fot hög dörröppning, och derofvanför
ett rundt fönster, deladt af tolf radier. En sten,
som för ett par år sedan uppgräfdes, der den
fordna dörren stått, utvisade, att denna sistnämndas
infattning varit prydd med smärta fristående
pelare. Af kyrkans norra sidomur var bibehållet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free