- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
345

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningberget - Drottningberget - Drottninge-backen - Drottningens hospital - Drottninge-viken - Drottningholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken hela ortens och isynnerhet öns inbyggare
behållit man ifrån man af sina fäder, är följande.
En Svensk drottning skall fordomdags hafva rymt
från Sverige till Preussen, och under sin flykt följt
med en Nottarö-bonde på båt från staden (hvilken
stad, nämnes ej med visshet), tillika med ett tungt
juvelskrin och andra dyrbara nipper. Hon hade
gifvit honom hederliga drickspenningar för sin
beredvillighet. Men som hon var rädd att blifva
upptäckt, skall hon ej velat följa honom hem, utan
hållit sig på södra sidan af ön vid skogskanten,
samt tagit sin första tillflykt i denna grotta,
emedan hon väntat på ett utländskt fartyg, hvilket
skulle hemta henne. Det anlände, och förde
henne bort. Bonden, som rodt henne till ön, hade
af regeringen blifvit straffad till lifvet. I grottan
visas ännu tvenne stänger i bredd, tvärtöfver mot
hvalfvet, på hvilka hon skall hafva torkat sina
kläder. På den ena stången skall ett grannt flor
hafva hängt, qvarglömdt af drottningen, till
minnesmärke hvaraf en svartbrun multnad slarfva
suttit der intill medlet af förra århundradet. En och
annan af öboerna berättade 1796, att de sett och
hört talas om detta flor, och förmoda att det
tillhört drottning Kerstin (eller Christina); men man
vet, att de så kalla alla drottningar, emedan de
icke känna namnet på flera. Det är troligare, att
det varit drottning Christinas moder, Maria
Eleonora, konung Gustaf II Adolfs enkedrottning, om
hvars besynnerliga flykt ur riket så olika
berättelser äro gängse. Hon förstod likväl att för
regeringen dölja spåren efter sin flykt, och i
stället att resa till Gripsholm, tog hon sannolikt
vägen till Trosa, der hon väntade ett Danskt
fartyg sig till mötes; men sannolikt hann fartyget
ej dit på bestämd tid, och hon vågade icke, af
fruktan att blifva upptäckt, vänta der i flere
dygn. Det är ock möjligt, att hon i Trosa
träffat en Nottarö-bonde, och följt med honom för
att på ön afbida fartyget. Huru många personer
hon haft med sig på båten, förmäler ej
berättelsen. Det synes mindre troligt, att det Danska
fartyget hemtat drottningen direkte från Trosa; ty
detta hade säkert gjort så stort uppseende, att
ryktet derom snart hunnit till Stockholm. Maria
Eleonora har förmodligen rest med ganska litet
medfölje, och så som här gissas. När man tillika
besinnar, att Nottarö ligger endast 5 mil från
Trosa; att bönder från det förra stället ej sällan fara
till Trosa, samt att samma segelled, som går
emellan Trosa och Gottland, går förbi Nottarö på blott
1/2 mils afstånd från Drottningberget, så finnes
häruti ingenting osannolikt. — De som påstått att
öppningen i berget varit en grufva, hafva aldrig sett
detta berg, ty då skulle der anträffas
malmanledningar, hvartill intet tecken finnes. Grottan är
ofvan jord, på sidan af berget, i form af en
förstuguqvist, vid pass 2 famnar hög i öppningen,
och ungefär lika lång inuti, samt en famn bred.
Man har trott att en vikinga-drottning bott i
detta berg i hedna-tiden; men sådana drottningar
begagnade visst ej flor och ej en maska deraf
skulle hafva återstått så länge.

Drottningberget, en höjd på Ladugårdsgärdet
utanför Stockholm, hvarest, sedan år 1818, en
paviljong är uppförd för kongl. familjen, att deri
vistas under öfningsläger eller vid feter, hvilka
gifvas derstädes.

Drottninge-backen kallas en betydlig treuddig
stensättning, belägen i Hvarfs socken, Aska härad
af Östergöthland. Man tror att en forntida
drottning ligger begrafven under denna stensättning.

Drottningens hospital. Under detta namn
stiftades år 1805, af en menniskovän, som önskade
att icke vara känd, en pensions-inrättning vid
kongl. Svea lifgarde, till understöd för afskedade
och behöfvande underbefäl och manskap.
Inrättningens inkomster bestå af D.D. M.M. konungens
och drottningens årliga bidrag; sekund-chefens,
majorernes och kompani-chefernes vid nämnde
garde år 1805 erbjudna och hittills utgjorda årliga
tillskott, 250 R:dr B:ko; räntan af fondens
kapital, samt frivilliga gåfvor. Pensioner utgifvas
årligen till under-officerare och hautboister, icke
under 40 och icke öfver 60 R:dr; till korpraler,
gardister och spel, icke under 20 och icke öfver 40
R:dr B:ko. Dessa pensioner få oafkortade bibehållas
om pensionären ock blir delaktig af understöd från
någon annan välgörenhets-inrättning, med
undantag om han intages å invalid-inrättningen, i
hvilket fall han blott undfår halfva beloppet.
Dessutom utdelar inrättningen, vid slutet af hvarje år,
serskildta gåfvor till belopp af högst 5 R:dr B:ko
för hvarje person, af regementets afskedade
krigsmän, hvilka antingen icke, åtminstone ej för
tillfället, finnas berättigade till pension, eller, fastän
deraf redan innehafvare, kunna anses vara i
särdeles behof af något ytterligare understöd.
Inrättningen är ställd under Kongl. Maj:ts nådiga hägn
och beskydd, och styrelsen föres af en direktion,
med sekund-chefen vid regementet såsom
ordförande, samt majorerne, regements-qvartermästaren,
en kapiten, regements-pastorn, regements-auditören
och regements-skrifvaren såsom ledamöter. — De
för välgörande ändamål vid kongl. Svea lifgarde
inrättade kassor hade år 1842 i kapital 38,350 R:dr.
Af räntan derå, jemte ett statsanslag af
statsmedel, utgörande 442 R:dr, erhöllo 54 personer
understöd till ett belopp af 1,300 R:dr B:ko.

Drottninge-viken, en vik af Östersjön, som går
upp till Gryts prestgård i Hammarkinds härad af
Östergöthland. Uti viken finnes en holme, som
kallas Drottningeholmen. Begge sägas hafva namn
deraf, att en drottning fordom lidit skeppsbrott i
viken, och blifvit räddad på holmen.

Drottningholm, ett kongl. lustslott på Lofön, i
Mälaren, 1 mil land- och sjövägen från Stockholm,
är kostbart och praktfullt bygdt. Kungsgården
består af 4 1/2 mtl., har sin upprinnelse af tvenne
hemman, Gläje och Wäggeby, och kallades
under hedendomen Thorssund eller Torfvesund. Det
nuvarande namnet har den erhållit af konung
Johan III:s gemål, Catharina Jagellonica, hvilken här
byggde ett stenhus. År 1603 lemnades denna
egendom, såsom vederlag för Kastellholm på Åland,
åt konung Carl IX:s enkedrottning Christina,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free