Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningholm - Drottninghuset - Drottninghögar - Drottningskär - Drottqväde - Drottsäte - Drucken om aftonen som en björn, om morgonen som en skjuten örn - Drudenfot - Druder - Drufva, Peter Thure Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stycke af bergen och vattenfallet uppsatte Rehn
ännu 1771 efter P—s död på Parterren vid Belle
Vue. Kl. 6 kommo de kunglige åkande till China.
Kronprinsen gick nu emot Drottningen, så snart
hon stigit ur vagnen, med slottets nycklar
(förgyllda), hvilande på en röd sammetsdyna med
breda gullfransar. Hon kände honom ej strax.
Lossade så de arme kadetterne ur sitt tvång, blott 2
skulle stå vakt, de öfriga fingo springa omkring
hvart de behagade, blott de ej aflägsnade sig
längre, än att de kunde höra trumpeten. Nu åto de
Kunglige i China, hvarunder den bästa musik,
Sverige då kunde åstadkomma, uppfördes; men
musikanterne voro osynlige (stodo under granar). Kl.
8 började operan, som varade till kl. 2 om
morgonen; derpå bal till kl. 6 om morgonen. Der
voro 2 operor, en hette: Le Berger devenu Roi.
Den andra handlade om Alexander den Store; allt
bestod af 16 alter, utom alla intermederne, 32
variationer i decorationerne, 32 olika baletter och
300 figuranter, utom de vanlige acteurerne. De
spelande voro omkring 50. Men kadetterne —
fingo ingen mat. Ej eller andra dagen, utom hvad
de kunde smyga åt sig. Derefter om aftonen
frossade de med besked och blefvo så
öfverlastade, att de ej kunde retirera sig, utan måste bli
liggande under bar himmel om natten, hvilket
mycket misshagade Konungen. Först efter 8 dagar
hemförlofvades de. Drottningen flyttade nu till
China med sitt broderi och Konungen följde derefter
med sin svarfstol. A. fick undertiden den nåden
att draga svarfhjulet. Andra aftonen uppfördes ett
präktigt fyrverkeri under en Bal masqué.
Drottningen antände sjelf en hvit dufva, som flög mot
Konungen.” — Konung Adolf Fredrik och hans
gemål läto vid Drottningholm på egen bekostnad
anlägga flere slags fabriks-inrättningar, såsom en
eggjerns- och poler-smides-fabrik, hvarest
förfärdigades allehanda instrumenter och nipper, af
finaste slag, ett Holländskt spetsmakeri, samt
sidenbandfabrik. Alla dessa fabriker äro nu nedlagda.
— Vid Drottningholm finnes postkontor, då hofvet
vistas derstädes. Slottet har en ståthållare. Vid
ladugården märkes: Hemmet, ett landtställe
upplåtet åt ståthållaren. På denna ladugårds gärde
hade konung Gustaf I ett af sina läger, under den
tappre öfversten Peder Fredags befäl, då han år
1521 belägrade Stockholm.
Drottninghuset i Stockholm stiftades af Carl XI:s
gemål, drottning Ulrika Eleonora, hvilken, på en
tomt, tillhörig Johannis kyrka, lät uppbygga ett
hus, der enkor af bättre stånd skulle åtnjuta fri
boning och underhåll. Stiftelsens tillgångar hafva
sedan efter hand ökat sig, dels genom statsanslag,
dels genom kongl. eller enskilda personers gåfvor,
så att dess inkomster nu stiga till emellan 4 à
5,000 R:dr, för hvilken nära 100 fattiga enkor,
eller andra fruntimmer af bättre stånd, här njuta
rum, värme och 2 R:dr B:ko i månaden,
hvarförutan de mest behöfvande få ett serskildt
understöd af 32 sk. B:ko månadtligen. Den mest
betydande af alla donationer är den Kniggeska,
hvilken åtgjorde 12,000 R:dr, utom en tunna guld
B:ko, under namn af Kniggeska pensionsfonden,
hvarföre 10 ogifta fruntimmer eller enkor af
medelklassen undfå en pension af 100 R:dr B:ko
hvardera. Direktionen består af justitie-kansleren,
konungens öfver-hofpredikant samt kyrkoherdarne i
Clara och Jakobs församlingar.
Drottninghögar. Gamla grafhögar med detta
namn förekomma i många landskap, såsom i
Naverstads socken af Bohus län, i mellersta
Dalsland, i Småland, Skåne, o. s. v.
Drottningskär, en holme, vid inloppet till
Carlskrona, nära Aspö. Här anlades 1696 ett
sjökastell till hamnens försvar. Se vidare: Carlskrona.
Drottqväde (Dróttqvædi). Så kallades, i den
gamla nordiska skaldekonsten, ett versslag, våra
förfäders egentliga hjeltevers, hvilken användes
förnämligast till äredikter. Vi finna deraf ett stort
antal i de flesta Isländska sagor. Man anser det
hafva sitt namn af dróttin, furste, hjelte.
Hufvudkännemärke för detta versslag består deri, att
det, utom alliteration, äfven har assonnans, och
saknar så kallad málfylling. I anseende till
stafvelsemåttet delas det i tre arter, nemligen:
Toglag, egentligt Drottqväde, samt Hrynhenda eller
Liljulag. Ett prof på egentligt drottqväde må
anföras ur Niala-sagan:
”Här blir trångt på tinget,
bullret går mycket för långt,
sent lär förlikning stiftas,
ledsamt tycks mig detta:
bättre anstår männer
i blod att vapen färga,
gerna stillar jag vargens
matgiriga ungars hunger.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
