- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
375

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsborg eller Edsholm - Edsbro - Edsele - Edshult - Edskön - Edsmären - Edsvalla - Edsvalla fabrik - Edsvära - Edsöre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

belägra och intaga, då Herman Gisebar innehade
det på konung Erik XIII:s befallning. Vid
herredagen i Wadstena år 1559, beslöts, att alla
fästningar skulle förbättras, isynnerhet Naglums sund,
såsom ofvannämnde fäste förmodligen då kallades.

Edsbro, annex till Ununge, beläget i
Närdinghundra kontrakt af Upsala stift, 3 mil N.V. från
Norrtelge. — Edsbro masugn, nära kyrkan,
flyttades hit från Skebo bruk 1686, och förser
bruket med tackjern. Ej långt från masugnen synes
lemningar af en forntidens borg, som kallas
Lundby borg. Nära kyrkan på en ås finnas omkring 16
bautastenar, 4 till 6 alnar höga. Socknen består
af 28 1/12 mtl. och har 1,172 invånare. Dess areal
utgör 20,204 tunnl., af hvilka 1,950 äro sjöar
och kärr. Adr. Norrtelge, Skebo bruk.

Edsele, annex till Ramsele, beläget i
Ångermanlands vestra kontrakt af Hernösands stift, 11 3/4 mil
från Hernösand. Socknen kallas vanligen, genom
förkortning af namnet, Edsle och Edslö. Förbi
kyrkan flyter en stor fors, hvilken af en derintill
belägen gård fått namn af Eds- eller
Ödsgårdsforsen. Uti kyrkan, som är af träd, hålles
gudstjenst endast hvar tredje helgdag. Socknen
består af 12 1/2 mtl. och har 615 invånare. Dess
areal inbegripes i modersocknens. Adr. Sollefteå.

Edshult, annex till Hult, beläget i norra Wedbo
kontrakt af Linköpings stift, 1 1/2 mil S.O. från
Ekesjö. Kyrkan, af träd, är af okänd ålder; men
förmodligen bygd under katholska tiden. Här
finnas flera målningar, tvenne fönster med målade
rutor, och S:t Laurentii bild. I socknen märkes
säterierne Edshult och Kidanäs. Den består af
30 3/4 mtl. och har 956 invånare. Dess areal
utgör 13,978 tunnl., af hvilka 4,540 äro sjöar och
kärr. Adr. Ekesjö.

Edskön i Hille socken af Gefleborgs län. Här
ligger Drakberget, i hvilket finnes en håla
liknande ett ägg, täckt med en stor sten. På
botten ligger en slät aflång sten af 3/4 alns
diameter, nednött i berget liksom i en gryta.
Höjden till detta ställe ifrån vattubrynet skall vara
omkring 30 alnar.

Edsmären, kronopark om 10,440 tunnland, i
Laske härad af Skaraborgs län.

Edsvalla, ett jernbruk i Nors socken af
Wermland. är ett gammalt bruk, uppbygdt af
borgmästaren i Carlstad, Henrik Kolthoff. Det har 4
härdar, 1,552 skepp:d 10 lisp:d privil. årligt
smide och 202 skepp:d 10 lisp:d frälsesmide, och
drifver ett betydligt spiksmide, allt af
köpetackjern, och utskeppar på Götheborg.
Hammarskatten är 13 skepp:d 10 lisp:d. Brukets stämpel är
C N inom en qvadrat. Det äges af J. Dickson &
Comp.

Edsvalla fabrik, inom Nors socken och Grums
härad af Wermlands landskap, sysselsätter, jemte
det mekaniska ullspinneriet, som drifves i
förening dermed, 40 till 80 arbetare.
Tillverkningsvärdet uppgår från 34,000 till 41,000 R:dr B:ko
årligen.

Edsvära, annex till Wånga, beläget i Winköls
kontrakt af Skara stift, 2 1/4 mil S.V. från Skara.
Här äro 18 sjöar. Kyrkan är belägen på en
ganska hög kulle, så att hon synes flere mil på alla
sidor, och är i senare tider ansenligen tillbygd.
På södra sidan om kyrkan finnas grifthögar. Här
ligger äfven den så kallade Algustorps hed, hvilken
torde vara densamma som Quishede. Vid
hemmanet Kullen anträffas vallar och spår till en
befästning. Lemningar af Borgja och Balstorps kyrkor
synas ännu i socknen. Invid kyrkan ligger en stor
by, hvarest den i historien namnkunniga
Edsvära-slägten fordom bodde. Stamfadern var Carl af
Edsväri (se detta ord) och lefde omkring år 1130.
— Socknen beslår af 29 mtl. och har 892
invånare. Dess areal utgör 12,057 tunnl., af hvilka
470 äro sjöar och kärr. Adr. Skara.

Edsöre (Ed-söre, Tyska Eidschwur) eller konungs
edsöre
, kallades i gamla tider den ed konungen,
jemte rikets förnämsta herrar svor, vid sitt
tillträde till regeringen, att häfda säkerhet och
ordning i landet. Brott emot den allmänna frid, som
deruti försäkrades hvar man, kallades edsöresbrott
och de stadganden, som angå dessa brott och
deras bestraffning edsöreslagar. De förskrifva sig
från Birger Jarls och Magnus Ladulås’ tid, samt
innefattas hufvudsakligen i de bekanta fredslagarne,
om hemfred, qvinnofred, kyrko- och tingsfred,
hvartill kunna läggas s. k. ”orættær hæmpdir”,
eller hämnd på orätt person, samt på en fiende,
hvilken redan erhållit fred, och slutligen det fall,
då någon stympade en annan.
Edsöreslagstiftningen utgick ur den gamla kriminal-rätten,
såsom en närmare bestämning och en ökad säkerhet
emot svårare förolämpningar. Det var icke blott
konungens brott emot sin ed, utan hvarje brott,
som konungen genom denna sin ed var serskildt
förbunden att strängt beifra. Edsöresbrottens
antal ökades genom senare stadganden. Dit
hänfördes, såsom det redan visar sig af de första
edsöreslagarne, förolämpningar, hvilka, dels i och för sig
sjelfva voro särdeles svåra, dels sådana som
begingos på tider och ställen, hvilka framför andra borde
anses fridlysta, och i allmänhet erfordrades för att
gifva handlingen karakter af edsöresbrott, att den
skulle vara begången med fullt uppsåt att skada.
I denna senaste puukt äro likväl de äldre lagarne
ej fullt öfvensstämmande. Under edsöret
hänfördes efterhand försåtliga anfall till lif och lem;
vidare, i vissa fall, att med våld befria dråpare
och tjufvar, gripna på har gerning, att binda och
fängsla någon på misstankar för brott, hvilka ej
sedan kunna bevisas, och slutligen att bryta
dråparens lejd att infinna sig på tinget, då han ej
blifvit gripen på bar gerning. Straffet bestod i
förlust af all lös egendom, samt att vara biltog
öfver hela landet. Detta sista öde kunde likväl
upphäfvas af konungen, på förbön af den
förolämpade parten, eller, i några fall, af någon
annan genom brottets beskaffenhet dertill berättigad
person. I sådan händelse botades serskildt till
konungen, och för öfrigt förenades med
edsöresstraffet egna böter för vållad skada. Det fanns
ock tillfällen då våldsverkaren dömdes för
edsöresbrott ”undir svärd”, t. ex. vid våldtägt, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free