Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efverlöf - Efveröd - Egby - Egendom - Egennytta är en bottenlös bytta - Eggby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i höjd och bredd. På sidorna finnas ristningar.
Den säges hafva blifvit slungad från Seland, af en
jätte, för att dermed kullkasta Blentarps kyrka;
men har, under farten, söndrat sig i tvenne delar,
af hvilka den ena stannat på Romeleklint.
Breamosse-haren, en hare, som säges uppehålla sig i
och kring trakten af en torfmosse, kallad
Breamosse. Åtskillige jägare skola, tid efter annan,
skjutit på denna hare; men ej träffat honom.
Sägnen tillägger, att om man begagnade silfverkula
och träffade haren midt i pannan, skulle detta troll
förvandlas till — en skinnpälsarm. En stor vild
törnrosbuske har stått på Efverlöfs flygsands-fält.
Busken, som var mycket hög, hade ett
besynnerligt utseende, emedan intet växande träd fanns på
långt afstånd deromkring. Under denna buske skall,
enligt sägen, stå en stor kista, full med guld och
silfver, och deribland en kalk, som tillhört
kyrkan, jemte en värja. Kistan skall stå ofvan jord
hvarje juldag, och under det texten uppläses på
predikstolen, skall vidundret, som bevakar skatten,
vara liksom i dvala. Men ingen vågar göra
försök att bortföra kistan, emedan så fort texten
blifvit uppläst, vidundret skulle ertappa den sökande
och denne få plikta med lifvet. Denna buske blef,
hösten år 1826, uppgräfven af skattsökare; men
det betviflas, att någon kista blifvit funnen. —
Ett kapell säges fordom hafva stått vid
Hemmestorps by, hvarest en mängd tegelstenar påträffas
i jorden. — Socknens areal utgör 5,439 tunnland,
af hvilka endast 6 äro sjöar och kärr. Adr. Lund.
Efveröd, en socken, med Sönnarslöf, belägen i
Gärds kontrakt och härad af Christianstads län, 1 1/2
mil S.S.V. från Christianstad, 1 1/4 mil V. från Åhus
och hafvet. Socknen är alternativt regal och
patronel af 1 kl., och patronats-rättigheten
tillkommer ägaren af Maltesholm. Den består af 18 7/8
mtl. och har 952 invånare. Dess areal utgör 6,827
tunnland, af hvilka blott 4 äro sjöar och kärr.
Adr. Christianstad.
Egby, annex till Borgholms stad och Köpings
socken, är beläget i Ölands norra kontrakt och mot,
af Kalmar stift och län, 5 mil N.O. från Kalmar,
1 1/2 mil Ö. från Borgholm. Denna socken är den
minsta på ön, 1/4 mil lång, 3/8 mil bred. På
Ytterby gärde finnas spridda bautastenar. Vid byn
Sandby har funnits ett stråkarde-plantage, hvarest vuxit
kardborrar, lika goda med de Fransyska. År 1787
fanns å Egby kyrkoby en guldring af 4 1/2 dukat,
samt en mängd mynt. Socknens areal utgör 2,361
tunnland, af hvilka blott 10 äro sjöar och kärr.
Den består af 11 3/8 mtl. och har 280 invånare.
Adr. Borgholm.
Egendom, fast, är i Sverige på det sätt fördelad
emellan de olika folkklasserna, att bondeståndet, som
är det talrikaste, äger den största summan. Detta
stånd räknades år 1840 till 2,232,667 personer,
med en förmögenhet af 172 milljoner; dernäst
följer ridderskapet och adeln med 11,069 personer
och 75 milljoner R:dr, ofrälse ståndspersoner till ett
antal af 65,013 och 59 milljoner R:dr,
borgareståndet med 69,143 personer samt 35 milljoner R:dr,
och sist presteståndet med 14,995 personer och
1 milljon R:dr. Det visar sig af denna jemförelse,
att förmögenheten i allmänhet är delad på små
lotter, då den största delen befinner sig hos
bönderne, der större egendom sällan samlas på en gång.
Presteståndet har obetydlig förmögenhet; men
ofrälse ståndspersoner besitta ett i förhållande till de
andra stånden stort egendomsvärde, och större än
borgareståndet, med hvilket denna klass i flera
afseenden kan jemföras. Ridderskapet och adeln
skulle kallas rikt, om ej dess egendom vore i så
betydlig mån intecknad, nemligen, för tio år sedan,
till ett belopp af 27,644,000 R:dr, hvilket utgör
mera än tredjedelen af dess värde. Öfverhufvud
beräknar man, att i Sverige finnas 54,795
hushåll, hvilka äga mera än de behöfva, 367,477,
de der hjelpligen berga sig, 130,471 behöfvande
och 32,963 rent af fattige, d. ä. sådane, hvilka
måste försörjas af andra. Rörande fastigheternas
skuldsättning genom inteckningar vet man, att, år
1821, utgjorde inteckningarne 73,403,471 R:dr,
hvilken summa under två följande årtionden ökats
årligen med öfverhufvud 2,573,182 R:dr, så att den,
vid 1844 års slut, skulle hafva utgjort 130,987,401
R:dr, i fall man ej visste, att mången inteckning
dödas i följd af utgången preskriptionstid, utan
att domstolarne erhålla kännedom derom. Summan
torde således vara något mindre i verkligheten.
Beträffande egendomens öfvergång ifrån en klass
till en annan, visar sig en beständig rörelse till
bondeståndets förmån. Bönderne och
ståndspersonsklassen äro de som köpa, och adeln säljer
egendom. Den har, emellan åren 1821 och 1844,
sålt för 16,239,322 R:dr mer än den köpt. År
1841 köpte ridderskapet och adeln för 3,015,981
R:dr och sålde för 4,617,983 R:dr;
ståndspersonsklassen köpte för 5,795,251 R:dr och sålde för
5,250,119; bondeståndet köpte för 13,233,830 R:dr
och sålde för 12,181,960 R:dr; ibland hvilka
summor dock äro inberäknade den egendom, som
ombytt ägare inom samma klass. Emellan frivillig
försäljning och utmätt egendom äger det
förhållande rum, att den förra utgjorde år 1841 en
summa af 21,739,900 R:dr och den senare 310,165
R:dr. Inteckningarnes summa har stigit i de tre
nyssnämnde stånden, och mest i bondeståndet, så
att detta stånd under 1830-talet dödat öfverhufvud
726,561 R:dr årligen, på samma gång som det
intecknat 3,215,497 R:dr; adeln dödade 1,131,607
R:dr och intecknade 2,021,684 R:dr, samt
ståndspersonerne dödade 1,565,721 R:dr och intecknade
3,433,198 R:dr. Skuldsättningen visar sig
tilltagande, och uppenbarar derigenom en sådan
förändring i egendoms-förhållanden, att egendomen allt
mera antager naturen af rörlig förmögenhet.
Egennytta är en bottenlös bytta, ett
ordspråk hvarmed förstås, att det som vägras af
snålhet, i alla fall blir förderfvadt.
Eggby, annex till Warnhem (Skarke), beläget i
Billings kontrakt af Skara stift, 1 1/4 mil V.N.V.
från Sköfde, 1 1/2 mil O.N.O. från Skara. Kyrkan,
sockenkyrka för denna och Istrums socken, är ljus,
rymlig och vacker, uppbyggd och utvidgad år 1759.
Vid kyrkan står en runsten, och i en hage ej långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
