Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ek - Ek - Eka - Ekbark - Ekborn, Carl Magnus - Ekby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växer på sumpig mark ger sämre virke, hvaremot
det som växer i djup jord på lerbotten, och som
i följd deraf har glänsande bark på de yngre
grenarne och föga mosslupen stamm, ger ett ytterst
hårdt träd, hvilket glänser med blå färg i hugget
för yxan, hvarföre det får namn af jern-ek. Till
bränsle är veden mindre tjenlig, ehuru den är
ganska värmegifvande; men den brinner trögt och
osar lätt. Ollonen begagnas dels i medicinen, dels,
der ymnig tillgång finnes derpå, till föda för
svinen, hvilka deraf blifva ganska feta; deremot
äro de skadliga för getter och förorsaka dem
en så krampaktig smärta, att de, då de äro
drägtiga, i förtid kasta fostret. Bladen kunna
användas till boskapsfoder, äfvensom till garfning, till
hvilken senare likväl barken begagnas företrädesvis.
Produktionen af ekvirke är ännu ej tillräcklig för
landets behof, utan ganska betydliga qvantiteter
införas deraf utifrån. I nyare tider äro
likväl åtgärder vidtagna till afhjelpande häraf,
och på Wisingsö finnas redan öfver 600
tunnland dels planterade med ekplantor, dels besådda
med ollon. — Bland ekar, hvilka torde förtjena
nämnas för deras ålders skull, är den som
konung Gustaf I planterat uti trädgården på
Rydboholm i Upland. Bredvid trädet står en sten, med
följande inskrift: ”Gustavus Primus hafver här
planterat tvenne ekar. Petrus Brahe, Comes, Drotzet.”
Denna ek har blifvit omsorgsfullt vårdad; men den
andra gick ut redan under förra århundradet.
Konung Carl XIV Johan har äfven i Rydboholms park
planterat 4 st. ekar, en sinnebild af konungens fyra
sonsöner. — Vid Knapp-ed eller Knapfors i
Carlskoga bergslag fanns ännu i slutet af 1700-talet
en ek, i hvilken hertig Carl (sedermera Carl IX)
inskurit sitt namn, och äfven suttit under, då han
med brodern, hertig Johan, öfverenskom att
afsätta konung Erik XIV. Till åminnelse häraf, buro
begge deras tjenare, i lång tid eklöf i sina
hattar. Denna ek var, år 1779, 5 1/2 aln i diameter
vid roten. — Den s. k. Kungs-eken vid Slakemöre i
Ryssby socken, under hvilken ek konung Carl IX,
kronprinsen Gustaf Adolf och hertig Johan
spisade middag, sommaren 1611, under kriget med
Danmark. Tvåhundratrettiofem år hafva väl
medtagit, men icke alldeles förstört detta
majestätiska träd, hvilket, under sitt stolta namn, skall
måhända till ännu en mansålder öfverföra minnet
af denna tilldragelse. Kungliga personer pläga ännu
på sina resor i landet ombyta hästar på detta
ställe. Eken står i kanten af stora landsvägen nära
en kulle, hvarifrån man har utsigt åt öppna
hafvet; den var först omgärdad med en sprötegård,
förseddes 1705 med brädplank, och slutligen år
1745 med en stenmur i fyrkant, hvilken ännu
finnes qvar. — Vid Stola säteri, beläget i Strö
socken af Westergöthland, och intill år 1808
tillhörigt grefliga Ekebladska familjen, har ock
funnits en åldrig ek, kallad familje- eller
grefve-eken, som bevittnade Ekebladska familjens
långvariga besittning af detta gods, och af hvilken
ek den troligen tagit sitt namn. För att förvara
detta träd hade man deröfver byggt ett tak, och
ekens grenar understöddes af stolpar åren 1608
och 1777. Dess ålder är ej antecknad i det rim,
som justitiekansleren Fehman författade år 1718,
och finnes inhugget i en piedestal. Denna ek
utdog år 1808, jemnt 200 år sedan man börjat
först understödja hennes af ålder lutande stam,
eller samma år som säteriets siste ägare af denna
slägt afled, öfverste-kammarjunkaren grefve Clas
Ekeblad.
Ek, annex till Mariestad, är beläget i södra
Wadsbo kontrakt af Skara stift, 1 mil S. från
Mariestad. Kyrkan var en ibland de äldre i stiftet;
men blef nybygd 1794—1798, isynnerhet på
riksrådet grefve Ulrik Scheffers bekostnad, hvilken blef
begrafven på kyrkogården härstädes. I socknen
märkes säteriet Ek, 3 mtl. Härtill lyda 3 andra hemman
i socken, utom 1/2 mtl. säteri Allmar. Det har
tillhört nämnde riksråd. Här finnas trenne
trädgårdar af 15 tunnlands vidd. En pyramid af sten,
upprättad år 1782, förvarar minnet af de här
vidtagna förbättringar. Socknen består af 11 mtl.
och har 510 invånare. Dess areal är 4,027 tunnl.
af hvilka 400 äro sjöar och kärr. Adr. Mariestad.
Eka, en egendom i Lillkyrko socken af
Södermanland. Här skall fordom hafva funnits ett kloster,
hvaraf gamla murar återstodo ännu år 1741.
Ekbark. Ehuru ekskogarne, enligt gällande lagar,
med undantag af dem på frälsegrund, der de
tillhöra frälsehemmans-ägaren, äro kronans egendom,
och således blott under vissa förbehåll kunna af
jordägaren begagnas, så gäller detta icke den
produkt af ekskogarne, som innefattas i sjelfva
barken, hvilken enligt kongl. brefvet d. 17 Maj 1820
får fritt försäljas.
Ekborn, Carl Magnus, förut Ekbom, född
1806, skref, såsom yngling, några poemer,
hvilka väckte uppseende, och läto i författaren ana
en naturskald med ovanliga gåfvor. Detta
förmådde åtskilliga personer att göra ett
sammanskott, hvarigenom han sattes i tillfälle att studera.
Han har utgifvit en samling af poemer, kallad:
Ungdomsförsök i Vitterheten, och nedsatt sig i
Götheborg, der han redigerar Handels- och
Sjöfartstidningen.
Ekby (Äggby), en socken, med Utby, hör till 2
kl. konsist., är belägen i Södra Wadsbo kontrakt
af Skara stift, Wadsbo härad af Skaraborgs län,
1 1/4 mil S.S.O. från Mariestad. Kyrkan är uppbyggd
af sten år 1804, i stället för den gamla, äfven af
sten, byggd emellan åren 1625 och 1645. Den
nya kyrkan invigdes d. 13 Okt. 1805, och har
namn af den på andra sidan belägna Eks kyrka,
hvartill Ekby var annex till år 1504, och med
hvilken gemenskap fordom underhölls medelst en
spång öfver ån Tidan. År 1817 uppgräfdes på
kyrkogården 70 små gamla silfverpenningar och
brakteater, till 2 1/16 lod. I socknen märkes:
kyrkoherde-bostället; Wallby, kaplans-boställe;
Åstabron, boställe för auditörn vid kongl. Skaraborgs
regemente. Uti Björsgården Ekby har man
anmärkt en gammal ladugård och bod, byggda
af en länsman, Sven Månsson, hvilken år 1546
fick detta hemman af befallningsmannen Jöran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
