- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
388

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekby - Eke - Ekeberg, Carl Gustaf - Ekeberg, Anders Gustaf - Ekeberg - Ekeberga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arvidsson, för det han bidragit till den upproriske
Nils Dackes fall. År 1719 i Maj månad började
en liten mosse, Amboten kallad, att brinna af
underjordisk eld och gifva ifrån sig stark hetta och
rök, intill medlet af September, då elden släcktes
af sig sjelf. Derefter uppstod en håla af samma
namn. Socknen består af 21 5/8 mtl. och har 586
invånare. Dess areala vidd utgör 3,425 tunnland,
af hvilka 290 äro sjöar och kärr. Adr. Mariestad.

Eke, annex till Rohne, beläget i Hemse ting å
Gottland, Wisby stifts södra kontrakt, 5 3/4 mil S.
från Wisby, vid hafvet. Kyrkan, af sten, säges
vara byggd år 1249. Här finnes en klocka med
run-inskrift. Socknen består af 7 5/8 mtl. och har
220 invånare. Dess areal utgör 3,459 tunnland,
af hvilka endast 10 äro sjöar och kärr.

Ekeberg, Carl Gustaf, son till
frälse-kamreraren hos grefvarne Brahe, Gustaf E., föddes
på Djursholm d. 10 Juni år 1716, studerade
apotheks-vetenskapen och derunder läkarekonsten,
hvilket förskaffade honom tillfälle, att, såsom
skeppsläkare, åtfölja ett fartyg till Spanien. Härunder
lärde han sig artilleri och navigation, fattade smak
för sjölifvet och gjorde sedan två resor på
Medelhafvet, såsom konstapel och styrman. Denna
ovanliga bekantskap med så stridiga yrken ådrog
honom någon uppmärksamhet, och föranledde hans
befordran till fjerde styrman på en Ostindiefarare
år 1742. Under vägen hade kapitenen dött och
dess närmaste man rymt, så att E. vid
hemkomsten var den andra i befälet. Utgången ånyo som
tredje styrman å skeppet Stockholm, hade han den
olyckan, att det, jemte det andra fartyget, förgicks
vid Shetländska öarna, hvarvid E., tillika med en
del af besättningen, måste tillbringa tre dagar på
en holme under hunger, köld och snöslask. Den
28-årige mannens hår blef härunder silfverhvitt.
Efter ett par andra resor till Ostindien emottog
han, såsom kapiten, år 1750, skeppet Freden,
hvilket han sålde i Cadix, utnämndes till löjtnant
vid amiralitetet och blef kapiten först på skeppet
Fredrik Adolf och sedan på Finland, hvilket
sistnämnda han ännu en gång förde till Ostindien,
sista gången åtföljd af Wallenberg, som derom
författat: Min Son på Galejan. Emellan begge
resorna med detta fartyg, gjorde han en annan på
skeppet Stockholm, i sällskap med Sparrman. År
1771 ville han öfvergifva sjön; men öfvertalades
att på skeppet Sofia Magdalena göra ännu, år
1777, en resa till Kina. Detta var den tionde
och sista; ty nu verkställde han ändtligen sin
föresats, att tillbringa sina återstående dagar på
landet, nedsatte sig på Altomta i Upland, hvarest han
verkställde mångfaldiga odlingar och försök, samt
afled der d. 4 April år 1784, såsom
kapiten-löjtnant vid amiralitetet, R. af W. O. och ledamot af
vetenskaps-akademien. Ekeberg var en af
Sveriges störste sjömän, och en af de med de
mångsidigaste anlag utrustade menniskor. Han ansågs
på sin tid, af alla Europas sjöfarande, såsom den
mest erfarne och skicklige på de Kinesiska
farvattnen. De skepp, han förde, betalte mindre
assurans-afgift än andra. Hans kunskap i
läkarekonsten satte honom i tillfälle, att, bättre än de
flesta, vårda sin besättnings helsa. Hans
mensklighet, rättvisa och öfverlägsna insigter gjorde
honom lika älskad som aktad, så att den råa tonen
och de stränga straffen bortlades på hans skepp,
der daggen sällan nyttjades eller några svordomar
hördes. Ehuru ofta utsatt för stormar och andra
vanliga olyckor till sjös, förstod han dock, genom
rådighet, mod och insigter att besegra dem. Han
var derjemte en uppmärksam och grundlig
observator af allt hvad som i natur och konst mötte
honom på hans resor. Han upptäckte orsaken till
hafsvattnets lysande under tropikerna; han
meddelade en mängd rön, t. ex. om metallen tutanego,
om soja-tillverkningen och olje-beredningen i Kina.
Han skickade till Linné, år 1763, från Götheborg 14
lefvande thebuskar, och då dessa utdogo under
vägen till Upsala, kunde han lyckligtvis, genom sin
hustrus omtänksamhet, ersätta förlusten medelst en
af henne väl vårdad planta, så att Europa med
förvåning fick se denna Kinas inföding blomma i
Upsala botaniska trädgård. Till tacksamhet
kallade Linné efter honom ett Afrikanskt träd, som
liknar eken, Ekebergia capensis. Ekeberg var
munter, älskvärd, frikostig och välgörande. Hans
brorson,

Ekeberg, Anders Gustaf, studerade i Upsala,
der han blef magister 1788 och docens i kemien
1794, samt ledamot af vetenskaps-akademien, var
en utmärkt kemist och uppfann tillverkningen af
ett porslin, klart, genomskinligt och så starkt,
att det ej gick sönder, när det fälldes i golfvet;
men hvilken hemlighet beklagligen utdog med
honom. Han hade fel på hörseln och på ena ögat,
hvilket förmodligen gjorde honom mindre
meddelsam. Man har af honom några dissertationer och
rön i vetenskaps-akademiens handlingar. Född 1767,
död 1813.

Ekeberg, 1 mtl. säteri i Lillkyrke socken af
Nerikes län, vid Hjelmaren, 2 mil från Örebro, en
gammal, välbelägen egendom. Konung Gustaf I:s
andra gemål, Margaretha Lejonhufvud, föddes här
1518. Denna gård har varit den Lejonhufvudska
ättens stamgods, allt ifrån 1300-talet intill
1760-talet, då den genom köp öfvergick till
kammarherren Uggla. Ägaren till Ekeberg har patronat
till församlingen.

Ekeberga, annex till Lenhofda, beläget i
Upvidige kontrakt af Wexjö stift, 3 1/4 mil Ö. från
Wexjö. Kyrkan, af träd, är nybyggd åren 1824—
1826. På kyrkogården är en hvälfd murad graf,
tillhörig Angersteinska slägten. Allmogen i
denna socken, med obetydligt åkerbruk, har förut för
det mesta sökt sin utkomst på skjutsning,
kolning och vedkörning till bruken; men på de sista
tio åren börjat odla åkern, hvartill den nästan
öfver hela pastoratet från urminnes tider rödbruna
jorden och jemna marken gifver ett lätt tillfälle.
I socknen märkes Kosta eller Kostahls glasbruk
(hvarom se detta ord), samt Löfsjö,
kapellans-boställe. Socknen består af 30 mtl. och har 855
invånare. Dess areal utgör 35,524 tunnland, af
hvilka 1,950 äro sjöar och kärr. Adr. Wexjö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free