Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekmarck, Carl Erik - Eknö (Westmanland) - Eknö (Upland) - Ekoln - Ekolsund - Ekonomi - Ekonomiska mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga öfversättningar från Schlegel, Achim von
Arnim och Oehlenschläger, samt tidningen
Samlaren. — Lars August, expeditions-sekreterare,
har utgifvit: Klytia, Smärre Skaldestycken och
Fantasier af en konstälskande klosterbroder, öfversättn.
samt Guide de l’Etranger dans Stockholm. — Jon
Ulrik, fil. magister och docens i Upsala, der han
dog 1830, i en ålder af 36 år, var en bland
stiftarena af Upsala Lyceum, öfversättare af
Heerens Handbok uti Europeiska stats-systemets och dess
koloniers historia, af hans Historiska skrifter, af
Jean Pauls Fantasier öfver musiken, och författare
till Den nya Kyrkan eller Förstånd och Tro i
förbund, m. m.
Eknö, i Björskogs socken af Westmanland,
berustadt säteri, kallades fordom Ekne eller Ekna,
och blef 1473 köpt af biskopen i Westerås,
Lydike Abelsson, för 30 mark reda penningar. Det
blef år 1626 af konung Gustaf II Adolf doneradt
åt Jakob Kraffardt, samt erhöll år 1683
säterifrihet.
Eknö, en ö i Upland, belägen vid hafsbandet.
Åboerna höra till Djurshamns kapell.
Ekoln, en stor vik af Mälaren.
Ekolsund, förut Ekholmssund kalladt,
beläget i Upland, 7 mil ifrån Stockholm och 1 1/2 mil
från Enköping, i Husby-Sjutolfts socken, vid en
vik af Mälaren; är ett ypperligt gods, så väl i
anseende till sin vackra belägenhet, som
fördelaktiga ägor i åker, äng, skog, fiskvatten,
djurgård och trädgårdar. Slottet har blifvit uppbygdt
af grefvarne Åke och Claes Åkesson Tott, hvilka
äfven användt stora kostnader på de förträffliga
inrättningar hvilka finnas härstädes, såsom kanaler,
vallar, dammar, m. m. de der ej litet bidraga till
slottets förskönande. Konung Gustaf I:s dotter
Sofia, hertigens af Sachsen, Magnus III, gemål,
bodde på denna gård, intill sin död den 11 Mars
1611, sedan hennes son, hertig Gustaf, förut här
aflidit 1597. Vid arfskiftet efter konung Gustaf I
tillföll detta gods konung Johan III, år 1572, och
1605 gick det, i arf efter honom, till hertig Johan
af Östergöthland. År 1715 förläntes Ekolsunds
gods, med Segerstad ladugård och alla derunder
liggande hemman och lägenheter, af konung Carl
XII, åt hans svåger arfprinsen af Hessen,
sedermera konung Fredrik I, och blef, år 1747, inköpt
för dåvarande unga arfprinsen, sedermera konung
Gustaf III, hvilken ofta vistades härstädes och höll
der en praktfull karusell 1776. Om detta gods
uppkom år 1786 rättegång emellan sistnämnde konung
och fursten af Hessenstein, sedan det blifvit af
konungen försåldt till grosshandlaren G. Seton.
Här finnes ett postkontor.
Ekonomi eller hushållning har i den mån
bildningen utvidgat sig, erhållit en vetenskaplig
behandling och blifvit ett vigtigt fält för snillets
upptäckter och de lärdes arbeten. Denna
vetenskaps praktiska lynne har gjort den till föremål
mindre för de lärdes begrundande, än för
statsmännens och sådana personers arbeten, hvilka,
genom sitt deltagande i handel, manufaktur och
jordbruk, ägt en gifven anledning att eftersinna
grunderna för dessa yrkens ändamålsenliga
fullkomnande. Ekonomien har dock ett nära
sammanhang med naturvetenskaperna, eller rättare,
hvilar till en stor del på dem, såsom sin grund.
De framsteg, hvilka industrien i nyare tider tagit,
bero till en stor del på upptäckter i fysik,
mekanik, kemi och botanik. Stats-ekonomien, som
handlar om statens hushållning, källorna för dess
välstånd och medlen att befordra detsamma,
bildar ensam för sig en vetenskap af vidsträckt
omfång och det vigtigaste inflytande. Denna
forskningsart har, med det industriella lifvets
underbart stora utveckling i våra dagar, vunnit ett
stort intresse och erbjuder åt skarpsinnigheten de
vigtigaste problemer. Man brukar stundom skilja
stats-ekonomien ifrån national-ekonomien, och
menar då med den förra vetenskapen om statens egen
hushållning, och med den senare grunderna för det
allmänna välståndet i materiellt afseende inom en
nation. Den enskildtes hushållning blir då föremål
för en tredje kunskapsgren, enskildt ekonomi; men
stats- och national-ekonomiens namn begagnas
äfven såsom liktydiga. I Sverige hafva de
ekonomiska kunskapsarterna varit föga bearbetade i
äldre tider. Några strödda skrifter finnas från
1600-talet; men först under 1700-talet började
en egentlig litteratur att uppstå i dessa ämnen.
Den framkallades af frihetstidens bemödanden, att,
efter återstäld fred och förlorad krigsära, bota
de sår kriget slagit och söka en ny ära genom
bildningens och fredens värf. Frihetstiden var
rik på vetenskapsmän, och i näringarne rådde ett
friskt lif. Det var Linnés och Alströmers
tidehvarf. De skrifter, som framträdde af ekonomiskt
innehåll, voro till en stor del smärre uppsatser af
olika värde. Under vårt århundrade har
verksamheten varit liflig; men yttrat sig mera i strödda
uppsatser än i mera omfattande arbeten. Af det
senare slaget hafva dock några framträdt, såsom:
Ströms Handbok för Skogshushållare, Lundkvists
Handbok i Svenska Landtbruket samt
öfversättningen af Thaers rationella Landthushållning, m. fl.
Vid riksdagarne förekomma beständigt
stats-ekonomiska frågor, och riksdags-litteraturen är rik på
skrifter och tal i detta ämne. Serskildta frågor
hafva äfven framkallat egna skrifter, t. ex. den
vigtiga frågan om statslån. I sammanhang dermed
böra nämnas grefve Fr. Bogisl. v. Schwerins
arbeten om banker. Landtbruksakademien och
landthushållnings-sällskaperna i landsorterna hafva
under denna tid varit i mera eller mindre
verksamhet, och i sina handlingar lemnat bidrag till en
ekonomisk litteratur.
Ekonomiska mål kallas vid riksdagarne sådana
ärender, som angå rikets allmänna hushållning och
förvaltning, och hvilka, i följd deraf, bero på
konungens ensamt beslutande rätt. Ty hela den s. k.
ekonomiska lagstiftningen tillhör konungen allena.
Ständerna kunna i dithörande ämnen endast
frambära underdåniga önskningar. Men genom sin magt
öfver rikets penningetillgångar, utöfva rikets
ständer äfven på dessa ärender ett tillräckligt stort
inflytande. Konungen fattar hvad beslut han vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
