Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elementar-läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
män, i kunskaper jemngoda med adeln, så följer
deraf, att läroverkens politiska inflytelse ej var
obetydlig. Ifrån dem utgingo desse ofrälse män,
hvilka bildade en ny adel, den gamlas
motståndare och slutligen dess besegrare. Deras vigt var
så mycket större, som lärdomen och den praktiska
skickligheten voro nära förenade. Man finner
mera än en minister och rådsherre, hvilken börjat sin
bana såsom skollärare eller professor. — I
afseende på läroämnena fortsattes samma system, som
framträder i Sveriges första skol-ordning, det är
kyrko-ordningen af år 1571. Der föreskrifves
katechesens och bibelns studium, samt af de Romerska
författarne Terentii och Plauti komedier, jemte
Ciceros bref, hans afhandling de Officiis och
slutligen Virgilius. Dertill lades Æsopi fabler, utom
grammatikalisk underbyggnad. Latin talades och
skrefs, samt Latinska verser lärdes utantill; men
Grekiskan tillhörde ej skolans ämnen. Deremot
öfvades ungdomen i sång. Att denna förordning
burit föga frukt förnimmes af konung Gustaf Adolfs
klagan. På den grund, som emellertid fanns,
byggde han och hans män. Nu framträda, såsom nya
läroämnen, Grekiska och Hebräiska språken,
mathematik och logik, naturkunnighet och historia.
Det talas om lärare i ”ethicis och politicis”, och
rektor skulle läsa ”Physicam och Astronomiam.”
Fullständiga gymnasier ernade konungen upprätta i
Åbo och Linköping, halfva gymnasier eller
trivialskolor i Westerås, Wexjö, Skara, Wiborg,
Kalmar, Hernösand och Uleåborg, oberäknadt
furstendömet, der inrättningarne berodde af
enkedrottningen. Sådan var den allmänna planen, uppgjord år
1620. Utförandet motsvarade icke alldeles
konungens mening. I hufvudsaken ligger denna plan
likväl till grund för läroverkens sammansättning,
ända intill våra dagar. Efterhand bildade sig skolan i
tvenne afdelningar, gymnasium och trivialskolan,
skiljda från hvarandra; men under gemensam
öfverstyrelse. Sammanhanget med kyrkan blef allt
närmare, och prestbildningen en hufvudsak, utan att
likväl den allmänt medborgerliga syftningen för
skolorna gick förlorad. Något har den likväl lidit
deraf, att tidens bildning utvidgat sig och de
praktiska studierna fordra en större plats i
undervisningen. Redan före gymnasiernas inrättande
finnes en skol-ordning af år 1611; sedan utkom en
ny af år 1649, begge på Latin. I den
sistnämnda behandlas gymnasierna serskildt; skillnaden fanns
redan emellan dem och trivialskolorna. Båda
fördelades i klasser; årliga kurser och flyttningar
bestämdes, användandet af repetitörer tilläts, och
apologistskolan visar sig redan såsom en egen
klass. Kort efter denna skol-ordning erhöllo
lärarne sin löne-reglering, år 1652. Konung Carl XI
förnyade skol-ordningen år 1693, och detsamma
gjorde äfven frihetstidens regering år 1724. Då
1649 års skol-ordning snarare motverkar än
befordrar skolornas beroende af episkopal-styrelsen,
och konung Gustaf Adolf talar om en ”Politicus”,
som borde dela biskopens styrelse öfver skolan,
samt skol-ordningen år 1693 ger stifts-styrelsen
rätt att föreslå lärare, så låter 1724 års
förordning sagde myndighet utnämna dem. Samma
personer, hvilka sjelfve voro lärare, tillsatte nya
lärare och förnyade sålunda sitt eget kollegium.
Stundom följdes den ordning, att vissa större
löner åtföljde vissa lärareplatser, hvartill lärarne
förflyttades efter ålder i tjensten, icke efter
ådagalagd skicklighet i de serskildta vetenskaperna.
Det senare förhållandet är numera försvunnet.
Nittonde århundradet har frambragt tvenne nya
skolordningar, åren 1807 och 1820. Deras
utmärkande drag är, att apologistskolan erkännes såsom
en egen art af allmänt läroverk. Men den
behandlas olika; år 1807 såsom en del af den allmänna
skolan, 1820 såsom söndrad derifrån, ehuru med
samma styrelse. Den sistnämnda skol-ordningen är
ännu gällande; men starka röster hafva höjt sig,
med fordran på en alldeles ny anordning af
läroverken. Det begäres nya methoder,
klass-indelningens utbyte emot ämnesläsningen, fri flyttning
i stället för årliga kurser, rättighet för
lärjungarnes målsmän, att undantaga vissa ämnen, ett ökadt
afseende på den praktiska bildningen, m. m. En
stor kommitté har behandlat saken, och en mängd
stridskrifter hafva utkommit. Men ännu står den
gamla skolan oförändrad. Den är i åtskilligt lik
Gustaf Adolfs läroverk; i andra delar olik dem. I
sakernas närvarande skick utgöres
elementar-läroverket af gymnasier och trivialskolor, samt i
universitets-städerna kathedralskolor, hvilka motsvara
begge de förstnämnda; vidare lägre lärdomsskolor,
hvilka utgöra trivialskolor till hälften,
apologistskolor och smärre skolor i städerna, af samma art
som apologistskolan, beräknade på olärd,
borgerlig bildning, och slutligen folkskolorna. För dessa
senare har ej funnits någon allmän plan förr än i
våra dagar. Riksdagen 1840 har i detta fall gjort
epok. Då anslogos medel för en allmän
folkundervisning, och grundritningen dertill uppdrogs i
en kongl. stadga år 1842. Alla dessa
läroanstalter bero af presterskapets, hufvudsakligen
konsistoriernas och biskoparnes uppsigt. Vid de
mindre stads- och sockneskolorna är församlingens
pastor lärarnes närmaste förman. Dessa äro ofta
prester och beräkna, äfven förr än de vigas till
prester, presterliga tjenstår. En gemensam
uppsigt, likväl utan någon styrande magt, tillhör
skol-revisionen, af deputerade från läroverken, hvilka
sammanträda på vissa tider. — I bredd med de
gamla skolorna har uppväxt krigs-akademien på
Carlberg, ett läroverk med militärsk styrelse och
beräknadt för krigsyrket, nya elementarskolan i
Stockholm, inrättad såsom profskola för de nyare
methoderna, och oberoende af
konsistorial-styrelsen, det s. k. Athænæum i Gefle, jemte enskildta
stiftelser af flera namn. Serskild uppmärksamhet
har ibland dessa ådragit sig den s. k Hillska
skolan på Barnängen, invid Stockholm, bildad efter
nyare grundsatser, helt olika de gamla offentliga
inrättningarne; äfvenså lyceum i Upsala, Lund och
Stockholm, samt i nyaste tider real-gymnasierna.
Dessa sistnämnda inrättningar afvika mindre än
Hillska skolan och nya elementarskolan från de
gamla skolorna. Deruti stämma de alla öfverens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
