Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elementar-läroverken - Elementarskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de motsvara hela det gamla läroverket, både
skola och gymnasium.
Elementarskola motsvarar i Sverige icke blott
det allmänna begreppet elementar-läroverk, utan
med detta namn betecknas äfven en egen
läroanstalt, den s. k. nya elementarskolan i Stockholm,
inrättad år 1827, såsom en profskola för ett nytt
anordnande af rikets läroverk, ifrågasatt af
kommittén för granskning af rikets undervisningsverk.
Den skiljer sig ifrån de gamla skolorna i flera
fall. Först är den icke, såsom dessa, indelad i
strängt åtskiljda klasser, hvar och en med sitt
lärorum och lärare. Den samlar deremot alla
lärjungarne i ett rum, der hvarje lärare i sitt ämne
undervisar alla klasserna. En annan skillnad är
den, att läraren icke blott omedelbarligen
undervisar, utan äfven tillsätter s. k. monitörer. Det
är vexelundervisningen, tillämpad på
lärdomsskolor. Den tredje olikheten är, att undervisningen
i fremmande språk börjar med de moderna och
först efterhand öfvergår till de gamla språken,
samt att dessa gamla språk kunna på begäran
undantagas från undervisningen. Tyskan är det
fremmande språk, som börjar läras näst efter
modersmålet, derefter Latinet, Grekiskan, Fransyskan,
Engelskan och Hebräiskan. Denna skola har ock
kortare ferier, samt s. k. fri flyttning, så att
lärjungarne flyttas ur lägre klass till högre, så snart
de aflagt examen uti alla för den stadgade
lärokursen hörande ämnen, och sådan examen får
serskildt afläggas för hvarje läroämne. I de gamla
skolorna företages deremot blott allmän årsexamen
och på samma gång flyttning. Slutligen begagnas
för skoltukten s. k. anmärkningsböcker, der
hvarje lärjunges uppförande dagligen antecknas; men
kroppslig aga förekommer blott såsom undantag.
Elementarskolan är grundad på ett eget
statsanslag och styres af en serskild direktion, hvilken
bestämmer öfver lärare-platserna. Skolan är
beräknad för 100 lärjungar. År 1836 afsändes
derifrån för första gången elever till universitetet
efter fullständigt genomgången kurs. Största
antalet har dock afgått, på andra vägar, till handel
och näringar, till militär-läroverken och till
andra undervisnings-anstalter.
Eleonora Catharina, dotter till Johan Kasimir
och Carl Gustafs syster. Hon var jemnårig med
drottning Christina och hennes lekkamrat, hvarföre
hon också mycket gynnades af henne. Den unge
landtgrefven af Hessen-Eschewege, Fredrik, friade
till henne, då hon ännu var endast 14 år; men
emedan han var känd som ”ostadig, egensinnig och
påflugen”, fick han af pfaltzgrefven ett tvärt
afslag. Han uppgaf likväl icke sin plan, utan
förnyade frieriet och blef slutligen förmäld med henne
år 1646. Hon hade emellertid låtit förföra sig
af en Fransysk lutspelare, Buchon, och följderna
af hennes fel tvungo henne, att straxt efter
bröllopet upptäcka det för sin gemål, hvilken hade
det ädelmodet att förlåta henne. Deras äktenskap
blef, som man lätt kan föreställa sig, icke
lyckligt, och i sina bref till svågern, Carl Gustaf,
undertecknar han sig ”der arme Fritz” eller ”Frederic
le malheureux.” Han dog år 1655, endast 38 år
gammal, utan söner, och hans enka, som
öfverlefde honom i 37 år, emedan hon dog d. 3 Maj
1692, i en ålder af 66 år, hade den sorgen, att se
en sin dotter förnya hennes eget felsteg; men på
ett ännu mera uppenbart sätt, och derigenom
förlora både sitt anseende och Sveriges krona. (Se:
Juliana.)
Elers, Johan, kansli-råd och R. af N. O., död
d. 20 Nov. 1813, i en ålder af 84 år, känd
genom sin beskrifning öfver Stockholm, ett i
topografiskt och historiskt hänseende ganska
förtjenstfullt arbete. I sina yngre år en lycklig dilettant
i vitterheten, författare bland annat af ett poem:
Mina Tårar, som vann priset i
vitterhets-akademien. Har för öfrigt utgifvit tvenne serskildta
poetiska samlingar: Mina Försök och Glada Qväden.
Elfbro, ett jernbruk, i Warnums socken af
Wermlands län, uppbygdt år 1656. Det har 2 härdar,
1,075 skepp:d priv. årligt smide och 105 skepp:d
frälsesmide af köpe-tackjern. Skeppar på
Götheborg. Hammarskatten utgör 9 skepp:d 14 lisp:d.
Ägare: O. L. Ericsson. Bruksstämpeln: O: P: S:
med ett E öfver och ett P under, inom en cirkel.
Elfdal eller Elfvedal, ett härad i landskapet
Wermland, utgöres af följande socknar: Ekshärad,
med Råda, Sunnemo och Gustaf Adolfs kapell, samt
Ny eller Elfdal med Dalby, och Norra och Södra
Finskoga kapell. Häradet består af 112 1/12 mtl., och
har 18,163 invånare. Dess areal utgör 1,002,060
tunnland, af hvilka 69,650 äro sjöar och kärr.
Häradet utgör tvenne tingslag, nemligen Öfre
Elfdals och Nedre Elfdals, samt i förening med Öfre
Frykdals tingslag en domsaga; men deremot med
hela Frykdals härad ett fögderi, under namn af
Norrsysslets.
Elfdal, ett kontrakt, hör till Carlstads stift och
Wermlands län, samt innefattar de i Elfdals
härad belägna socknar.
Elfdal eller Ny, en socken med Dalby, samt
Norra och Södra Finnskoga kapell, belägen i
ofvannämnde kontrakt och härad, 13 3/4 mil N. från
Carlstad, vid Klarelfven, hör till 3 kl. konsist.;
blef först år 1831 ett serskildt pastorat, med
nämnde annexer. Den består af 17 11/12 mtl. och har
2,435 invånare; dess areal utgör 190,119 tunnl.,
hvaraf 5,500 äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad.
Elfdalen, en socken, med Evertsbergs kapell,
hör till 2 kl. konsist., är belägen i Mora kontrakt
af Westerås stift, Ofvan-Siljans fögderi af
Öster-Dalarne och Stora Kopparbergs län, 11 1/2 mil N.V.
från Falun. I denna socken yppades år 1668
första anledningen till den olyckliga
trollransakningen, genom pastor L. P. Elvius, hvilken, d. 5 Juli
s. å., inberättade till biskopen i Westerås, att en
åtta års flicka ditkommit ifrån Lill-Herdals
socken, som der lärt trolla af en piga och fört
flera barn till den onde. Fredagen efter
Bartholomei-dagen s. å. blefvo 7 personer här i socknen
halshuggna och brände. — År 1686 om sommaren
anlände konung Carl XI hit ridande. Den 13 Juni,
eller andra söndagen efter helga trefaldighet,
bivistade konungen gudstjensten i Elfdals kyrka, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
