- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
409

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elementarskola ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i elfven, hvilken, uti konung Johan III:s tid, skars af
floden från fasta landet på vestra sidan, der floden nu
starkast löper ned och årligen skär bort något af den
lösa sandbacken. För hundrade år sedan berättade
gammalt folk, att man i deras barndom kunnat gå
öfver från landet på ett starkt sågbräde till
denna holme, der nu den stridaste och starkaste
strömmen störtar fram. Der finnes ett herrligt fiske af
allehanda slag; men isynnerhet lax och nejonögon.
Om denna lax säges i ett gammalt ordspråk:

”Hjelmare gädda och Sotare brax,
Mälare sik och Elfkarlby lax,
Är bästa fisk i Sverige tags.”

Socknen förer i sitt vapen en lax, inom en
brusande ström. — Socknen består af 43 mtl. och
har 2,217 invånare. Arealen utgör 42,051 tunnl.,
af hvilka 4,800 äro sjöar och kärr. Adr. Tierp.

Elfkarleby, en kungsgård, by och
marknadsplats, i ofvannämnde socken, vid gränsen emot
Gestrikland, 2 1/2 mil från Gefle, der Dalelfven
flyter in i hafvet, och bildar ansenliga vattenfall. Här
finnes ett betydligt laxfiske, tillhörigt kronan och
utarrenderadt emot ungefär 211 lisp:d salt lax, att
betalas efter markegång. För detta laxfiske skull
uppkom, i slutet af femtonde århundradet, ett krig
emellan konung Johan II och Sten Christerson
Oxenstjerna till Salsta. — En prydlig bro är här
uppförd under konung Carl XIII:s tid. Redan år 1715
blef Elfkarleby allmänning till detta ändamål
mycket uthuggen. Stockarne fördes fram och början
gjordes med byggnaden; men kom ej till
fullbordan, utan stockarne blefvo sedan sålda. — På
Elfkarl-ön har grosshandlaren Elfbrink och
brukspatron Ch. Tottie stiftat en vexelundervisnings-skola
för 80 barn.

Elfkarleö, ett jernbruk i Elfkarleby socken af
Upsala län, 8 mil från Upsala, 2 1/2 mil från Gefle.
Emellan åren 1659 och 1669 blef detta ställe
uppbygdt af kamreraren Depken, på en ö i Dalelfven.
Han erhöll för sitt första kända försök år 1675,
att under vattenhammare smida ankare, privilegium
att anlägga Söderfors bruk. Hans svågrar Leyel
och deras arfvingar, hvilka jemte honom voro
intressenter, öfvertogo sedan egendomen och
innehade den till 1772, då den såldes till
grosshandlaren Thom. Tottie och innehafves nu af
brukspatron C. Tottie. Bruket har 4 härdar och 1,850
skepp:d priv. årligt smide, af eget tackjern.
Hammarskatten utgör 18 skepp:d 10 lisp:d. Vid
bruket finnes äfven spiksmide. Skeppar på Stockholm.

Elflången, en sjö i Nora bergslag, är, näst
Svartelfven, det högsta vatten i Westmanland,
Wermland, Nerike, Öster- och Westergöthland. Den
ligger 439 fot högre än Östersjön.

Elfnäfver (Marchantia polymorpha), den största
och mest sammansatta af våra lefvermossor,
förekommer på odlade ställen vid hus och på svedjeland
öfver hela riket; en större artförändring äfven på
fuktiga ställen, särdeles i kärr-ängar. Den
begagnas i några landsorter såsom botemedel mot s. k.
elfbläster.

Elfros, annex till Sveg, i Jemtlands södra
kontrakt af Hernösands stift, beläget 13 mil S. från
Östersund. Har namn af en liten tvär-elf, som
infaller härifrån nordvest i Ljusnan, straxt
ofvanom kyrkan. Efter gammalt talesätt betyder elf-os
eller elf-ros ett åmynne. Vid Rismyra by har
fordom stått en skans eller jordvall, hvilken
utgjorde ortens försvar under krigstider; men är
längesedan förstörd. Vid språket inom denna socken
förtjenar anmärkas den stora skillnaden emellan
karlarnes och qvinnornas uttal. De förra tala mycket
långsamt och likasom draga ut orden; men de
senare deremot ovanligt fort. — Socknen består af
12 1/9 mtl. och har 975 invånare. Dess areal är
inbegripen i Öfver-Hogdals. Adr. Östersund.

Elfsbacka, ett jernbruk i Elfsbacka socken af
Wermlands län, uppbygdt 1642. Det har 5
härdar och 3,266 skepp:d 13 lisp:d priv. årligt
smide, samt något manufaktur-smide af eget
tackjern, och skeppar på Götheborg. Hammarskatten
utgör 32 skepp:d 13 lisp:d 7 marker. Bruket äges
af C. D. U. Croneborgs sterbhusdelägare.
Smides-stämplarne äro 4, nemligen: HK (sammanbundet),
E, SH, E, hvardera inom en cirkel af punkter.

Elfsbacka, annex till Nyed, beläget i Nyeds
kontrakt af Carlstads stift, 4 1/2 mil N.N.O. från
Carlstad. Kyrkan är byggd 1731. Socknen består af
4 1/12 mtl. och har 1,012 invånare. Arealen
upptages under modersocknens. Adr. Carlstad.

Elfsborg, ett län i Götha rike, omfattande hela
Dalsland, hvilket består af 5 härader, med 1 stad
och 43 socknar, samt vestra och södra delarne af
Westergöthland, eller 13 härader med 4 städer
och 180 socknar, utom åtskilliga sockenandelar
i begge landskapen, hvilka tillhöra socknar inom
andra län. Det är vidare indeladt under tvenne
lagsagor med 6 domsagor och uti 6 fögderier, med
27 länsmansdistrikt. Länet gränsar i norr och
nordost till Wermland och Norrige, i vester till
Götheborgs och Bohus län, i söder till Hallands län,
samt i öster till Jönköpings och Skaraborgs län.
Det skall innehålla uti arealvidd ungefärligen 120
qv. mil, deraf sjöar, strömmar, träsk och kala
bergssträckor anses upptaga omkring 50 qv. mil,
så att den jordyta, som är odlad och möjlig af
odling, eller är skogbeväxt och tjenlig till
plantering, samt för öfrigt har vegetation, torde
svara närmast emot 70 qv. mil. Denna beräkning
af arealrymden är grundad på Hermelins och
andra äldre kartor. Enligt af Forsells nyare karta
öfver Skandinavien, skall deremot Elfsborgs läns
arealvidd uppgå endast till något öfver 114 qv.
mil, hvilket äfven torde vara det rätta, när den
del af Wenern, hvilken kallas Dalbosjön och eljest
kan räknas till länet, uteslutes från beräkningen.
— År 1697 söndrades Götheborgs stad, med Askims
och Säfvedals härader samt ön Hisingen, från de
13 härader, som nu egentligen utgöra Elfsborgs
län, hvilket åter år 1680 tillöktes med Dalsland,
och under tiden blifvit kalladt Wenersborgs
höfdingedöme. Landshöfdingen skulle, enligt ständernas
författning af år 1756, alltid vara en militärperson.
Inom länets Westgötha-del utgöra de flesta
härader, hvilka gränsa till Skaraborgs län, slättbygder;
men det öfriga, särdeles mot Småländska sidan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free