Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfsborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortfara till kl. 10, hvarigenom hälften af den sidan
som vändes mot Danska lägret, och öfversta
delen af det runda tornet med spiran, tillika med de
i tornet varande stycken nedföll i löpgrafven.
Konungen lät då åter uppfordra fästningen.
Besättningen begärde trenne timmars betänkningstid, och
svarade efter deras förlopp, att man ville försvara
sig i det yttersta. Konung Christian lät då beskjuta
fästningen med ny ifver, och försökte tillika att
intaga henne med storm om aftonen kl. 7 d. 18
Maj; men första anfallet, som skedde af de
Engelska värfvade trupperna, blef manligen afslaget
af Svenskarne, med omkring 200 mans förlust på
Danska sidan, ehuru åtskilliga både officerare och
soldater redan voro inkomna på fästningen.
Christian lät derpå sitt eget lifregemente och det
fotfolk hertig Georg af Lüneburg anförde, försöka
en ny storm; men besättningen afslog jemväl dessa
med lika tapperhet, och tvang dem genom
nedkastande af beckkransar och andra brännande
saker, att alldeles afstå ifrån sina försök. Genom de
Svenskas brinnande försvarsmedel, upptändes en
stor eld, hvilken angrep sjelfva fästningstornet
och hindrade tillika Danskarne att förnya stormen;
men deras konung uppfordrade åter fästningen,
och bemödade sig att tillika skjuta i brand de
öfriga slottet tillhöriga hus, i hvilka skeppsförråd
förvarades, och hotade, att, i fall ej besättningen
gaf sig godvilligt, skulle ej en enda menniska
lemnas vid lif, om fästningen blef intagen. Olof
Stråle begärde åter betänkningstid öfver natten,
och som han sjelf var skjuten i ena låret samt
besättningen förminskad, att ej mer än omkring
200 man, äfven sjuka och sårade inberäknade,
voro vid lif, fann han sig dagen derpå d. 24 Maj,
efter 19 dagars belägring, nödsakad att uppgifva
fästningen, med vilkor, att besättningen skulle
utgå med klingande spel, flygande fanor och gevär,
samt de sjuke få qvarblifva tills de återvunnit
helsan. Olof Stråle blef insatt i fängelse; men
frigifven, likväl sedan på nya skäl ställd till rätta,
och pliktfälld, för uppgifvandet af fästningen.
Ehuru Svenska besättningen fått löfte om fritt aftåg,
blef dock en bösseskytt, som öfverlupit från
Danskarne, och tvenne gånger skjutit efter konung
Christian, fasttagen och lefvande sönderstyckad i
Danska lägret. Danskarne erhöllo öfver 40
kanoner och krigsförråd, samt de 6 örlogsskeppen
Svenskarne ernade sänka; men Danskarne
utpumpade vattnet och tillstoppade öppningarne, så att
skeppen, några dagar derefter, blefvo besatte med
folk och förenade med Danska flottan. Konung
Christian satte nu Elfsborg i stånd, och inlade
der Dansk besättning under Otto Rud. Tvenne år
derefter, eller år 1613, blef Elfsborg tillika med
Gullberg igenlöst med 1,000,000 eller 10 tunnor
guld d:lr s:mt, hvilka sammanskötos af Sveriges
inbyggare, under namn af Elfsborgs lösen. År 1616
d. 20 Jan. blef samma Elfsborgs lösen levererad
genom Johan Skytte åt Danskarne, nemligen två
gånger 150,000 R:dr. Gamla Elfsborgs fästning
tjenade ännu, vid Götheborgs anläggning, att
försvara inloppet; men då den ej uppfyllde
ändamålet, anlades Nya Elfsborg. Gamla Elfsborg
raserades 1660. Namnet bibehålles ännu genom
Elfsborgs län och Elfsborgs regemente.
Elfsborg, Nya, i Lundby socken af Götheborgs
och Bohus län inom Westergöthland. Sedan Gamla
Elfsborg ej uppfyllde sitt ändamål att försvara
inloppet till Götheborg, anlades, efter Danskarnes
inbrott, år 1644, Nya Elfsborg omkring år 1646,
ehuru fästningen icke blef färdig förr än 1654,
då en Erik Larsson blef kommendant. Nya
Elfsborg är anlagdt på tvenne holmar vid Götha elfs
inlopp ur Westerhafvet, 1 mil från Götheborg.
Fästningens form är femkantig; den har temligen
höga gråstensmurar och låga raveliner emellan
bastionerna. Konung Carl XI var här d. 13 Juli år
1691, och mönstrade artilleriet och garnisonen. År
1717 gjorde den tappre Danske amiralen
Tordenskjold försök att intaga Elfsborg; men blef, genom
de anlagda batterierna och Svenska flottan,
tvungen att vika tillbaka efter 5 timmars strid. År
1719 bombarderades Elfsborg af samma Danske
amiral. Kommendanten Gadde var bortrest till
Medevi; men fästningen försvarades tappert af vice
kommendanten Joh. Lillje. Oaktadt förstörda
murar, nedramlade bröstvärn, demonterade kanoner
och explosionen af ett antändt krutförråd, hotade
likväl Lillje att nedskjuta hvarje parlamentär-båt.
Då Danske schoutbynachten d. 22 Juni sände en slup
med hvit flagg, trumpetare och en trumslagare,
med ett bref till kommendanten för att uppfordra
fästningen, med vilkor, att besättningen skulle få
tåga derifrån med manskap, gevär, musik och
flygande fanor, återsändes brefvet genast ouppbrutet
med mundtligt svar, att Danske amiralen borde
vända sig till guvernören i Götheborg; ty ifrån
Elfsborg svarade man ej med annat än eld, samt
att ”Tordenskjold skulle äfven betänka, att Lillje
är ingen Danckwardt, och Danckwardt var ingen
Lillje; jag ville heldre föras till Götheborg som
en död Lillje, än som en lefvande Danckwardt”,
m. m., hvilket yttrande har afseende på
kommendanten å Carlstens fästning, hvilken uppgaf
densamma. Lillje lät föra alla handgevär till
brescherne och indelade sitt manskap så, att hälften skulle
skjuta medan de andra laddade. Då ett Svenskt
batteri blef om natten uppkastadt af öfverste Staël
von Holstein på Arendal å Hisinge-landet, måste
Tordenskjold, när han så oförmodadt blef
angripen, vika tillbaka med oförrättadt ärende. I ett
fyrkantigt torn är en vacker garnisons-kyrka, der
man ännu ser i väggarne kulor efter Tordenskjolds
bombardering. Här finnas 2:ne taflor af värde. I
väggen står en sten med inskrift och ett uthugget
pantherdjur. Fästningen är försedd med de
byggnader, som för en garnison anses nödvändiga.
Inloppet försvaras äfven af de vid Billingen år 1700
anlagda fästningsverk, samt ifrån Rya Rabbe.
Elfsborgs kungsladugård, är anslagen till
lön åt landshöfdingen öfver Götheborgs och Bohus
län. Här finnes ett porterbryggeri och sockerbruk
inrättadt af Lorent och nu tillhörigt David
Carnegie; samt vexelundervisnings-skola, ett
skeppsvarf och 3 repslagerier. Invid sjön ligger ett af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
