Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfsborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de försvarsverk, som beskjuta inloppet. Det
kallas Billingen och anlades år 1700, samt besköts
år 1719 af Danska amiralen Tordenskjold.
Elfsborgs regemente härleder sig, likasom
indelningsverket i allmänhet, från konung Carl XI:s
tid. Knekte-kontrakter upprättades efterhand med
de häraders allmoge, som roterades under detta
regemente. Kinds och Marks härader voro de
första, hvarpå följde Dalslands inbyggare.
Regementet bestämdes till 1,200 man, hvilket var det
antal konung Carl XI antagit för de indeldta
regementerna. Soldater hade dock funnits i orten
förut med lön, bestående i dertill anslagen jord,
hemman. Dessa jordlotter fingo de indeldta
soldaterne behålla, på det inrättningen skulle hvila på
så mycket fastare grund. Äfven beklädnaden
anskaffades till en början af kronan. Soldatens lön
bestämdes till 20 daler k. m. samt 5 daler s. m.
till klädpenningar; men sjelfva ”liveries-klädningen”
bestod kronan. Deremot ålåg det roten, att
bygga hus åt soldaten och gifva någon åker och äng,
eller också en kåltäppa samt någon utfodring. För
öfrigt hette det i konungens bref, att hvad
manskapet derutöfver behöfver för sitt uppehälle, fick
det förskaffa sig sjelf. Soldaten hänvisades att
arbeta för betalning; men det vill tillika synas af
förordningarne, att han, för arbete hos sina
rote-värdar, hade att fordra endast fri kost, men ej
penningar. Hemmanen emellan bestämdes, att det
som hade soldatens stuga på sina ägor skulle i och
för sjelfva lönen taxeras mindre än de öfriga.
Sådan var den första inrättningen af Elfsborgs
regemente, i hvilken man igenkänner den grundsats,
hvarpå konung Carl XI:s indelningsverk i
allmänhet var bygdt, att soldaten skulle uppsättas af
jorden och vara på en gång krigare och
jordbrukare, en grundsats, hvarpå än i dag Svenska
härens inrättning är byggd. — Regementet,
utgörande 1,200 man, deraf 43 äro officerare och 51
musikanter och trumslagare, hör till 3:dje
militärdistriktet, och har sina vapenöfningar på Frista
hed. Årliga aflöningen uppgår till 90,793 R:dr
B:ko. Sju man ligga inom Götheborgs, men den
öfriga styrkan inom Elfsborgs län.
Elfsby, annex till Piteå lands- och
stadsförsamling, i Westerbottens andra kontrakt af
Hernösands stift, beläget 6 1/4 mil N.V. från Piteå, vid Piteå
elf; har 1,098 invånare. Hemmantal och areal
inbegripes under Piteå landsförsamlings. Adr. Piteå.
Elfsered, annex till Mjöbäck, beläget i Kinds
kontrakt af Götheborgs stift, 6 1/4 mil S. från Borås,
4 mil O.N.O. från Warberg. Kyrkan, af obekant
ålder, är af träd. På hemmanet Gamlaryds gärde,
norr om den namnkunniga Danabäck, hvilken från
hemmanet Danhult i denna till Bäckarp i Fagereds
socken nu utgör länegränsen, och fordom
utgjorde gränsskillnaden emellan Sverige och Danmark,
är en stensatt grifthög. Ofvanpå stod en
bautasten, nu flyttad till Gamlaryd, till tak öfver en
källare. I trakten kring högen har man anträffat
kulor, värjor, m. m.; skattgräfvare skola der i
senare tider funnit silfvermynt. På hemmanet Ryds
gärde finnas 4 st. bautastenar och en mindre
grifthög. Socknen består af 10 1/4 mtl. och har 462
invånare. Arealen utgöres af 9,558 tunnland, af
hvilka 1,170 äro sjöar och kärr. Adr.
Svenljunga.
Elfsnabben eller Hjelmsnabben, är en
mycket beqväm och trygg hamn, bekant i historien,
och belägen i fjärden Myssingen, emellan Utön och
Muskön. Här måste konung Christian II, af brist
på lifsmedel, år 1518, landsätta ett antal
knektar. Der har konung Gustaf II Adolf utfärdat
några bref år 1621; och gick samma konung under
segel härifrån midsommarsdagen år 1630, för att
deltaga i Tyska trettioåriga kriget. — Segelfarten
hit är farlig. Alla ifrån Stockholm utgående eller
inkommande skepp, med varor och köpmansgods,
få ej taga annat ut- eller inlopp, än genom
Elfsnabben, Dalarön eller Sandhamn.
Elfsyssels södra kontrakt af Götheborgs stift, i
Götheborgs och Bohus län, består af följande
socknar: Thorslanda med Öckerö, Säfve med Backa och
Björlanda, Kongelf med Röbo och Ytterby,
Karreby med Rommelanda, Thorsby med Harestad och
Lycke, Marstrands stad med Carlstens
slottsförsamling, Solberga med Jörlanda och Hålta,
Spekeröd med Ucklum, samt Hjertum med Westerlanda.
Af dessa 9 pastorat räknas 4 till 2 kl. och 2 till
3 kl. reg., 1 till 3 kl. konsist., 1 till 2 kl. preb.
och 1 till 2 kl. patr. Kontraktets folkmängd
uppgår till 28,145 personer.
Elfsyssels norra kontrakt hör till samma stift och
län som det södra, och innefattar socknarne:
Ödsmål (Östmål) med Norum, Forshälla med Resteröd,
Ljung och Grinneröd, Uddevalla stad med Bäfve
och Ryr, Skredsvik med Herrestad och Högås,
samt Bokenäs med Dragsmark. Dessa 5 pastorat,
som utgöra ett kontrakt med 21,586 invånare, äro
alla regala och höra 1 till 1 kl., 2 till 2 kl. och
2 till 3 klassen.
Elfsåker, annex till Tölö, beläget i Fjäre och
Wiske förenade kontrakt af Götheborgs stift, 3/4
mil N.N.O. från Kungsbacka, 1 3/4 mil S.S.O. från
Götheborg. Kyrkan ombyggdes år 1729. De yngre
karlarne i socknen idka i allmänhet sjöfart.
Socknen består af 35 mtl. och har 933 invånare. Dess
areal utgör 9,928 tunnl., af hvilka 790 äro sjöar
och kärr. Adr. Kungsbacka.
Elfvadansare-trädet. Se: Båstad.
Elfvar. Se: Floder och Strömdrag.
Elfva tusen Jungfrurs dag. Om dessa 11,000
jungfrur, hvilkas minne våra förfäder firade d. 11
Okt., berättar legenden följande. En kristen
konung af lilla Britannien, vid namn Nothus, skall
haft en dotter vid namn Wisula, hvilken älskades
högt af sonen till en hednisk konung uti England.
Som fadern ej ville gifva sin dotter i en hednisk
mans våld; men likväl fruktade för den Engelske
konungens hotande magt, skall Wisula begärt af
sin fader, att hon måtte få 10 jungfrur med sig
i sällskap, och hvardera af dem 1,000, hvilka
alla, efter en lång och besvärlig resa,
undergingo martyrdöden, år 238 efter Kristi födelse.
Fordom undervisades äfven menigheten denna dag i
kristendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
