Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfsborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller dräper i Skiödewi vm Äliner mässa”, &c. Om
denna Älin (Helena) skall vara kejsar Konstantins
moder, är ej bestämdt; men när man jemför
Messenius, uti dess afhandling om Upsala
erkebiskopar, hvari yttras, att Upsala biskopen Stephanus
bland helgonens antal tecknat en qvinna, hvilken
varit ifrån Skedevi och Westergöthland, med
biskop Brynils förbud och pålystna fredslag om
Eliner messan i Sködwe, blir det troligt, att Helenas
af Skedewi äro-dag kallas Eliner messa. (Se vidare:
Helena, S:t.)
Elisabeth, dotter till grefve Gerhard V af
Holstein, förmäldes genom fullmägtige år 1362 i Plön
med konung Håkan Magnusson. Då hon skulle, sent
på hösten, öfverresa till Sverige, blef fartyget
väderdrifvet till Danska kusten, der hon med
skenbar gästfrihet emottogs af konung Waldemar,
hvilken förmådde henne att qvarstanna vid sitt hof
öfver vintern, under förebärande af den sena
årstiden; men i sjelfva verket för att hindra det med
hans afsigter icke öfverensstämmande giftermålet,
hvilket icke heller synes hafva varit i
brudgummens smak. Under tiden öfvertalade han Håkan
och dess svage fader, att bryta den ingångna
förbindelsen och ingå en annan med hans dotter
Margaretha. Den beklagansvärda Elisabeth,
gäckad i sina förhoppningar, förrådd och
öfvergifven, beslöt nu att begrafva sin sorg och sin
skymf i Wadstena kloster, der hon också lärer
hafva aflidit.
Elisabeth, konung Johan II:s dotter. Storfursten
af Ryssland, Wasilij Iwanowitsch begärde henne
är 1499 till gemål, hvilket anbud afslogs
såsom alltför ringa. Hon blef sedermera, år 1501,
förmäld med kurfursten af Brandenburg, Joakim I.
Elisabeth, Gustaf I:s yngsta dotter, föddes 1549,
blef d. 4 Juli 1581 förmäld med Christoffer, hertig af
Meklenburg och biskop af Ratzeburg, och död i
Upsala d. 5 Nov. år 1597. Lärer först hafva blifvit
begärd till gemål af konung Henrik III i
Frankrike, hvilken, i sådan afsigt, år 1574, skickade
Pinart såsom ambassadör till Sverige; men Romerska
stolen gjorde föreställningar emot konungens
förmälning med en kättersk prinsessa och
underhandlingarne afstannade.
Elisabeth, drottning af England, var en af de
många prinsessor, till hvilka Erik XIV friade.
Detta skedde år 1559, och hans broder, Johan,
afreste till London, för att bedrifva
underhandlingarne. Förslaget ogillades af fadern, både af
politiska och ekonomiska skäl; men han gaf likväl
slutligen vika för sonens enträgenhet. Denne
sistnämnde var så säker om framgången, att han i
Antwerpen lät beställa sig hundrade dyrbara
klädningar. Då Johan anlände till London, emottogs han
ganska väl af Elisabeth och tillbragte der en
längre tid; men uppehållen af skenfagra löften och
undflykter, insåg han slutligen, att Elisabeth icke
hade något allvar med saken, hvarföre han
ändtligen begaf sig på hemvägen. Vid aftåget från
London lät han med frikostighet utströ
silfverpenningar bland folket, med uttryck: ”De skola
förvandlas till guld, när min broder kommer sjelf.” Det
gagnlösa frieriet kostade mycket penningar och
medförde många obehag.
Elisabeth Sabina, hertig Carls andra dotter med
sin första gemål, född i Nyköping d. 12 Mars 1582,
och död såsom litet barn, d. 6 Juli 1585.
Elisabeth Amalia, pfaltzgrefven Johan Casimirs
andra dotter, född i Strasburg år 1621 och död
sju år gammal på Stegeborg, d. 22 Juni 1628.
Elivoga, det fornnordiska namnet på Ishafvet.
Elivåger (mythol.), ett gemensamt namn på alla
de floder, hvilka flöto genom verlden ifrån
brunnen Hvergelmer och slutligen utströmmade i
Ginungagap.
Eljaröd, annex till Andrarum, beläget i Albo och
Järrestads kontrakt af Lunds stift, 3 mil N.V. från
Cimbritshamn; består af 7 2/3 mtl. och 600
invånare, på en areal af 5,415 tunnland, af hvilka
endast 4 äro sjöar och kärr. Adr. Christianstad.
Eljudner, tärande sorg (mythol.), så hette
dödsgudinnan uti Hels boning, dit de menniskor
kommo, hvilka dogo af ålder eller sjukdom.
Ella, konung i England. Om honom berättar
sagan eller historien, att Ragnar Lodbrok, på sitt
sista vikingståg, lidit skeppsbrott mot Engelska
kusten, med sitt räddade manskap härjat landet,
blifvit tillfångatagen och kastad i en ormgrop, der
han omkom. Att hämnas hans död, företogo
sönerne ett härtåg till England, hvarest de
besegrade Ella och på honom ristade s. k. blodörn. (Se
Ragnar Lodbrok, Björn Jernsida och Ivar Benlös.)
Elle (mythol.). Thor var en gång ute och reste,
tillika med Loke och sin tjenare, Tjalf. Efter
många äfventyr kom han till Utgårdaloke. Denne
ville pröfva Thors och hans följeslagares styrka,
vighet, m. m. Ingenting slog dock väl ut för
dessa; emedan Utgårdaloke öfvade trollkonster mot
dem. Ändtligen blef det fråga om att Thor
skulle brottas med någon vid jättens hof; men som
denne påstod att Asathor ej var vuxen någon af
hans kämpar, ropade han in sin gamla amma, Elle,
och bad Thor brottas med henne. Guden tyckte
att detta skulle bli lätt; men snart slog käringen
omkull honom. Thor blygdes mycket häröfver;
men han fick, vid sin afresa, veta af Utgårdaloke,
som följde honom på vägen, att Elle, som han
utgifvit för sin amma, var ålderdomen, hvilken
ingen från verldens begynnelse kunnat motstå.
Elleholm, annex till Mörrum, beläget i Listers
och Bräkne förenade kontrakt af Lunds stift, 1
mil V. från Carlshamn, vid hafvet. Här skall
fordom varit en stad, som haft ett befästadt slott,
kalladt Sjöborg; men man kan icke med visshet
uppgifva tiden hvarken till dess första
anläggning, eller när den förlorade sina privilegier.
Elleholm kom, liksom flere städer och borgar,
under påfviske erkebiskoparne i Lund, hvilka
här haft en slags hofhållning. Qvarlefvor efter
slottets murar och grafvar kunna ännu varsnas.
Erkebiskopen Birgerus Gunnari i Lund bidrog
mycket till stadens förbättring, genom de privilegier,
som han år 1509 förlänte sina undersåter,
borgarne i Elleholm. År 1536 föll staden i Danske
konungens händer, och lärer blifvit förstörd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
