Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emm-ån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K nnniler.
Entliüloviiis.
421
socker, hvarföre man deraf bereder enbarsmos, samt
enbärsdricka och enbärsbrännvin, hvilka hafva sin
egen smak af den uti kärnan inneslutna flygtiga
oljan, hvilken äfven begagnas i medicinen.
Enander, Kamiiel, biskop i Linköping, född är
1607, död 1670. Han blef år 1632 lektor vid
Linköpings gymnasium, och elfva år senare
kyrkoherde i Söderköping. Här blef han känd af
arffursten Carl Gustaf, hvars nåd han i så hög grad
förvärfvade, att han år 1648 gjorde honom till
superintendent vid bären i Tyskland och tog
honom med sig, dä han reste ut att befordra
Westfaliska fredens verkställighet. År 1650 blef ban
superintendent i Kalmar, hvarifrån ban, fem år
derefter, flyttades af Carl Gustaf till Linköpings
biskopsstol. Han berömmes såsom en from och verksam
biskop och kyrkolärare. Med sina båda fruar hade
ban 17 barn, genom hvilka och deras barnbarn,
ban blef stamfader för icke mindre än 15 adeliga
ätter, nemligen: Gyllenadler, Adlerberg, Durietz,
Lagercrona, Oljeqvist, Danckwardt, Stegling,
Österling, Klingenstjerna, Cederström, Cronstedt,
Linnerhjelm, Klingspor, Götherhjelm och Arnell.
Knanderlijelm, Johan, hette Enander, innan
ban adlades, assessor i Dorpts hofrätt och
slutligen lagman i Nerike, född år 1660, död år 1732,
har utgifvit åtskilliga Utdrag ur sjölagen och
tull-förordningarna, samt pä Tyska öfversatt: Städs- och
lands-Ingen.
Kilberg, Lars Magnus, professor, lektor
emeritus vid Stockholms gymnasium, R. N. O., en af
de aderton i Svenska akademien, född i Wermland
d. 3 Nov. år 1787, gjorde sig först känd genom
ett i Upsala år 1814 hållet tal öfver freden i Kiel,
bar vunnit stora priset i Svenska akademien för
tvenne äreminnen öfver Baner och Stenbock, samt
för en afhandling om sambandet mellan en rätt smak
och en rätt förståndsodling. E. har utgifvit Rloms
skrifter samt 4:de och 5:te bandet af Leopolds,
jemte en minnesteckning af begge desse skalder.
Knboui, Per, Detta namn har blifvit
vanryktade såsom det af en olycklig poet, hvilken, mot
naturens kallelse, fikade efter ett rum på
parnassen; men man har icke allenast gjort honom
orättvisa, utan äfven öfverflyttat orättvisan på bans
lefnadsomständigheter, dem man försummat att
efterfråga, sä att de äro lika litet bekanta, som hans
födelse- och dödsår. Hvad man vet om honom
är, att han år 1792 täflade i Svenska akademien
om dess utsatta prisämne: Skaldestycke öfver ett
odödligt namn; men icke vann det sökta priset,
emedan hans poem var alltför svulstigt,
högtraf-vande och utan inspiration eller tankedjup. Detta
missöde fortröt honom, så att han utgaf arbetet,
åtföljdt af ett satiriskt företal, hvari han angrep
akademiens ensidighet och Fransyska smak. E.
var likväl icke rätta mannen, att uthålla striden
mot denna smak och dess väldige förfäktare. Han
led tvertom deri ett nederlag, som krossade på
en g&ng hans litterära och medborgerliga
tillvarelse. Härtill bidrog äfven att han, genom sin
blinda anbängighet för Thorild, hvilken han
for-gudade och sökte bürma, och for Franska revo-
lutionens grundsatser, dem han med lika öfverdrift
prisade, ådrog sig ovilja hos de mäglige både
inom vitterheten och staten. Kellgren förlöjligade
honom i Stockholms Posten, och då E. svarade
härpå, genom en travestering af Kellgrens försök
i orimmad vers, hvilken icke saknar en viss
harmens energi, men som utkom just under det
Kellgren låg på sin sotsäng, hämnades Leopold genom
den bekanta visan: "Per Enehom, l’er Enebomr, m.
m., hvilken, skrifven på en bekant melodi och
sjungen i alla galhörn, bragte dess olyckliga
föremål i förtviflan, hvarigenom han nedsjönk i
sjellTörakl, oordentlig lefnad, fattigdom och
elände. Nu åtog sig Leopold att godtgöra det onda,
som han emot sin afsigt vållat. Han understödde
F.nbom genom gåfvor och samlade bidrag, ja, ban
sökte till och med att förskaffa honom en
förläggare till en ny upplaga af hans arbeten. Enboms
död, hvilken lärer inträffat omkring år 1810,
skall hafva varit följden af någon olyckshändelse.
Han har utgifvit, utom det ofvannämnda
skaldestycket öfver ett odödligt namn, ett annat kalladt:
Bondens lof, samt Karleks- och Religions-sånger,
öfver hvilka Kellgren isynnerhet höjde satirens
gissel; en Öfversättning af Gessners Idyller;
Skaldestycken i strödda ämnen, o. s. v.
Kncyrt (Encyrtus), ett inseklslägte börande till
steklarnes ordning, med stort, rundt och baktill
urholkadt hufvud, bredare än thorax, samt 11 till
12 ledade antenner, hvaraf tvenne arter
förekomma hos oss, nemligen: Svarthalsade encyrten
(En-cyrtus atricolis), af ^ till linjes längd, mörkt
sammetssvart, med kullrig hjessa och intryckt,
glänsande svartblå panna, bruna ögon, gulbruna
antenn-stjelkar, svartaktiga lår, citrongula ben och
tarser, med en svart ring vid basen af de fina och
perlhvita vingarne; undergår sin förvandling uti
puppan till åtskilliga malarter, såsom häggmal, m. fi.
Tvärhuggna encyrten (Encyrtus trnncatus), af ^ linjes
längd, glänsande mörkt koppargrön, med kullrig
hjessa och bruna ögon samt intryckt panna,
mörkbruna antenner och fötter, knäen och tarsernas bas
hvita. Utkläckas inom puppan af parasollmalen.
Kinin barn, sorge barn, ett ordspråk, som
förklaras sålunda, att: enda barnet vanligtvis blir
af föräldrarne bortklemadt, och derigenom
sjelfs-våldigt och odygdigt, samt råkar, i följd deraf,
uti olycka, hvilken förorsakar föräldrarne sorg
och bekymmer.
Kmla dotter mognar snart, ett ordspråk,
betecknande, alt enda dotter blir snart gift; ty bon
förmodas hafva större hemgift, än om hon hade
flera systrar.
Kndlslovius, Johannes Yiliolai, till börden
Dansk, var kyrkoherde i Kellunge och Walstena
pastorat på Gottland, då han år 1676 af Danske
konungen Christian V förordnades till
superintendent öfver ön, efter den i fångenskap bortförde
Brodinus. Efter freden i Lund, hvarom
underrättelsen så häftigt angrep honom, att han dervid
rördes af slag, förlorade han naturligtvis sin
befattning, och då han fick böra, att hans efterträdare,
den namnkunnige Spegel, anländt till ön, skall
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
