Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emm-ån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
424
Engelfors.
Engeström.
1436." (Denna dato är likväl origtig.) "Minnet
hade lefvat i 3S2 år, innan minnesmärket restes
af Göksbolms ägare, G. M. von Rehausen."
Engelfors, ett jernbruk i llusby socken af Stora
Kopparbergs län, privilegieradss år 1822 på 450
skepp:d smide für 1 härd, och anlades vid ett
vattenfall i Glasån. Bruket har nu 2 härdar och
1,200 skcpp:d privil. årligt smide af eget tackjern.
Skeppar på Stockholm. Hammarskatten utgör 12
skepp:d. Ägare äro Klosters bruks-intressenter.
Engelhardt, Johan Henrik, medicine
professor i Lund, konungens förste lifmedikus och år
1816 utnämnd till kyrkoherde i Fellingsbro
församling i Westerås stift, född 1759, död 1832,
har utgifvit åtskilliga dissertationer i
vetenskapliga ämnen och 61 dispulationer, hvilka hållits
under hans presidium.
Engelholm, en urgammal stad i Christianstads
län af landskapet Skåne, belägen på en halfö, som
bildas af strömmen Rönneås krökning, £ mil från
dess utlopp i hafvet, 56^ mil S.V. från
Stockholm, 10 £ mil N.V. från staden Christianstad-, är
temligen regulier! byggd, håller 231 tunnland i
arealvidd, har en vacker kyrka och 10S hus och
tomter, samt bebos af 1,077 personer. De
egentliga näringsgrenarne äro minuthandel,
handtverkerier och fiske. Staden äger ej några egna fartyg
och ej heller någon hamn, ty den som förut
funnits är förstörd af flygsand; inen den har i stället
tvenne upplagsplatser, nemligen: Grytehamn och
Skepparkroken. Fisket består förnämligast af-
laxfångst i Rönneå. Staden har en på enskildas
bekostnad inrättad skola och ett fattighus, hvars
byggnad och underhåll blifvit hufvudsakligen
besörjde med det betydliga penningbelopp, som
konung Carl XIV Johan i sådant ändamål skänkt
staden. Stadsförsamlingen har till annex
Munkalyng-by socken och bör till 3 kl. patronella pastorater.
Patronat-rätten tillhör ägaren af Skilliuge.
Marknader hållas här årligen i Mars, Juni och
September månader. Stadens riksdagsnummer är 60.
Eugelsbergs eller Englikbemiings jernbruk i
Vestra Wåla socken af Westmanlands län, vid en
ström, som flyter emellan sjöarne Snyten och
Åmänningen. Redan år 1597 har en hammare
härva-rit uppbyggd och samma år privilegierad. År 1663
erhöllo intressenterne 6 års frihet för den
masugn de uppfördt i stället för den gamla förfallna.
Den år 1597 anlag.la hammaren blef 1685 för
vissa orsakers skull förbjuden att nyttjas; men
kyrkoherden i församlingen P. Johannis, som var
delägare i bruket, utverkade tillstånd att åter få
idka sinidet vid samma hammare. Är 1689 blefvo
begge hamrarne bibehållna. Bruket har nu 4
härdar och 2,333 skepp:d privil. årligt smide, samt
134 skepp:d 5 lisp:d frälse-smide, af eget
tackjern. Skeppar på Stockholm. Hammarskatten
utgör 21 skepp:d 19 lisp:d 15 marker. Ägare: G.
C. Timm. Bruksstämpeln visar E ’ B inom en cirkel.
Engelska Jaktklubbens fartyg njuta i
Svenska hamnar befrielse från lastpenningar och
hamn-umg&lder.
Engelska kyrkan. (Se: Melhodistiska kapellet.)
Engeltofta, frälse-säteri, är beläget i
Christianstads län, Bjäre härad och Barkåkra socken.
Derunder lyda omkring 46 oförmedlade hemman eller
något öfver 18 mantal, samt 65 torp och
gatehus, tegelbruk och mjölqvarnar. Säteriet har hamn
och lastageplats, samt lax- och anjovis-fisken, och
har äfven ägt en privilegierad fabrik för
tillverkning af Engelska åkerbruks-redskap. Egendomen
har ifrån år 1793 till 1819 tillhört framlidne
majoren C. G. Stjernsvärd, som sistnämnde är
försålde den till konung Carl XIV Johan, mot en
summa af 450,000 R:dr B:ko. Då denna egendom
af Stjernsvärd tillträddes, utbjöds den förgäfves
för 40,000 R:dr Rgs; men hade redan år 1806,
genom denne nitiske och insigtsfulle ägares
vidsträckta odlingar och anläggningar, stigit så i
värde, att ett bolag derföre erbjöd 550,000 R:dr
B:ko såsom köpeskilling, och år 1816 uppskattade
excellensen grefve Toll afkastningen till 47,000
R:dr B:ko. Egendomen öfvergick, såsom
ofvan-nämndt är, således i andra händer; men samma
stund dess förra driftiga ägare lemnade denna sin
skapelse, var andan och föreningspunkten
försvunnen. Den höge köparen kunde ej förutsättas äga
kännedom oin Svenska landthushållningen, och
öf-verste-löjtnanten och riddaren de Mottoni, hvilken
utsågs och anställdes till styresman för
egendomens drift och skötsel, saknade både kunskaper
och skicklighet i detta yrke. Den af Stjernsvärd
uppgjorda planen för egendomens skötande lemnades
å sido och arbetsstyrkan sä af menniskor som
kreatur indrogs, hvaraf följden blef egendomens
förfall och föga eller ingen afkastning. Stjernsvärd
hade likväl erbjudit sig att, mot den säkraste
borgen, arrendera egendomen af konungen, mot en
summa af 26,000 R:dr B:ko årligen, och säger
derjemte, i sin år 1819 utgifna skrift: Engeltofta
förr och nu: "Jag kan icke neka, att jag ansåg
ett sådant arrende mindre förmånligt för ägaren
än för mig sjelf, som derigenom ej allenast
kunde hoppas en säker och tillräcklig bergning för
min familj, ulan äfven något öfverskott." Det var
således ej denne upplyste ekonoms fel, att
Engeltofta redan ett par år efter sedan den af
konungen inköptes, utbjöds till ett nedsatt pris. Det
såldes år 1845 till borgmästaren i Landskrona,
häradshöfding Ödmanson och lands-sekreteraren i
Halmstads län Hane, hvilka för närvarande äro
ägare deraf. (Se vidare: Stjernsvärd, Carl Georg.)
Engeström, Johan, stamfader för den
Enge-strümska slägten, var son till
kronobefallnings-mannen i Malmöhus län, Johan Åkeson Engeström,
och föddes i Lilla Slågerup d. 21 Nov. år 1699.
Ynglingens håg var isynnerhet vänd på
Orientalspråken och han bragte sig deri till den böjd,
att han, utom Ebreiskan och Kaldeiskan, hvilka
ban kunde anses känna i grund, äfven var
hemmastadd i sju andra Österländska språk. Denna
ovanliga kunskap belönades också med professionen i
Grekiska och Orientaliska språken vid Lunds
akademi, hvartill han utnämndes vid 33 års ålder;
men den han sedan utbytte mot andra theol.
professionen, förenad med Uppåkra och Flackarp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
