Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emm-ån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
426
KngiU granat.
Enke- och Pupill-kassa.
Norrland, södra och norra Lappland; redaktör af
den i Kalmar utkommande tidningen Barometern,
m. fl.
Kngsii granat, ett af kiselsyrad lerjord och
ki-selsyrad jernoxidul-manganoxidul bestående, samt
således till silikaterne hörande mineral, som
förekommer af trapezoidal-dodekaëdrisk form, med
mörkröd, i violett dragande färg; på Engsön i
Mälaren.
■engzell, Gustaf, kongl. hofpredikant, prost,
och kyrkoherde i Torp och Ösjö i Skåne, född
1757, död 1797, röjde, såsom
komministers-adjunkt i Falun, mycket nit vid upprättandet af
frikorpsen, hvilket ådrog honom Gustaf III:s
uppmärksamhet. Han hade redan väckt den genom
några skaldeförsörsök, såsom ett vid Hertig
Maxi-mihan Julius Leopolds död - Dalkarlarne —
Strödda skaldestycken — Prosaiska sånger af Gerstenberg,
öfversättning, o. s. v.; men hvilka numera äro
kända endast af samlare. Det förnämsta af dem:
Dalkarlarne, kallas i Biografiskt Lexikon öfver
Svenske män: "odrägligt tråkigt och oredigt, ett
sammelsurium af hopplockade blomster, späckadt
med lärda noter." Likväl erkännes, att stilen i
några af hans tal till Dalkarlarne i Svärdsjö är
manlig och vältalig, saint i hans prosaiska sånger
ofta kraftfull och eldig.
Knhitrua, Öfver-, en socken med
Ytter-En-hörna, hör till 3 kl. konsist., är belägen i
Söder-telge kontrakt af Strengnäs stift och Selebo härad
af Södermanlands län, 2 |J mil O.S.O. från
Strengnäs, vid Mälaren. Socknen består af 16 mtl.,
med 532 invånare, Dess areal utgör 6,133 tunnl.,
af hvilka 380 äro sjöar och kärr. Adr. Södertelge.
KuhUrua, Ytter-, annex till ofvannämnde
socken, beläget 3} mil S.O. från Strengnäs, vid
Mälaren. Har en areal af 11,132 tunnl., af hvilka
130 äro sjöar och kärr. Den består af 25} mtl.
Folkmängden uppgår till 725 personer. Adr.
Södertelge.
Koka. För qvinnans belägenhet, sedan hon
genom döden förlorat sin man, har lagstiftningen
serskild|a stadganden, dels för att bestämma
hennes ställning i samhället och familjen, dels för att
försäkra henne om något stöd och beskydd i
stället för det hon förlorat. I afseende å det förra
är en viss tid, nemligen ett år, föreskrifven,
innan enkan får träda i nytt gifte, hvaremot hon
alltid råder sig och silt gods sjelf. Arfvingarnes
afvittring måste äfven föregå hvarje nytt gifte.
Qvinnan, hvilken ogift, utan serskildt tillåtelse
aldrig kan oberoende af förmyndare vårda sin
egendom, blir således, i och med detsamma mannen
dör, sin egen förmyndare, och kan äfven, med
en förmyndares biträde, vara sina barns. Hennes
rätt i mannens egendom beslår i giftorätt och
morgongåfva. Den förra är nu mera, efter den
vid 1844 års riksdag antagna lagförändringen,
lika Tör enka och enkling; den var förut större för
mannen, som förlorat sin hustru, än för hustrun,
som förlorat sin inan. Morgongåfva bestämmes fore
vigseln och blott i lös eller blott i fast egendom;
pien ej i båda tillika. I det senare afseendet, el-
ler enkors understöd och beskydd, har staten
förlänat vissa rättigheter, beräkuade på deras
bergning efter mannens död. En sådan rättighet är
prest-enkors privilegium på nädår. Hvarje
prest-enka, hvars man innehaft ordinarie beställning
inom kyrkan, äger att behälla tjenstens inkomster
ett år utom det löpande tjenståret, och konungen
kan förläna ännu ett, eller, vid ömmande
omständigheter, två s. k. extra nådår. Deremot hafva
presterne för sina enkor ingen allmän
pensionskassa och staten bidrager till deras understöd
endast med de mindre betydliga anslag, t. ex. af
kronoräntor, som på vissa ställen blifvit gifna till
prest-enke-kassor i stiften. De civila och
militära tjenstemännens enkor hafva icke nådår; men
i dess ställe s. k. begrafningshjelp, eller mannens
lön under första halfva året af hans tjenstetid, uti
alla de tjenstegradcr han emottager, hvilken
innehålles af staten till begrafningshjelp; men ej
återbetalas i fall han tager afsked. Hvarken denna
eller presternes nådår, isynnerhet icke den förra,
skänker någon tillräcklig bergning för framtiden.
Enke- och pupill-kassor äro derföre inrättade, till
en del på tjenstemännens egen bekostnad,
grundade på inrättningar, som efter mannens död
komma enkan till godo. För borgare-enkor finnes
rättigheten att fortsätta mannens borgerliga yrke,
hvilket då skötes för hennes räkning af en
antagen person. Dessutom bruka stundom vissa
näringsrättigheter vara borgare-enkor förbehållna.
För fattiga enkor finnas på vissa ställen enkbus,
der de intagas till döddagar, jemte andra fromma
stiftelser, hvarifrån pensioner utgå.
Knkemedel. Särdeles inom prcste-ståndet
benämnas med detta namn de understöd, som ur
vissa kassor tilldelas aflidne tjenstemäns enkor.
Enke-medlcn utgå dels af presterskapets sammanskott,
dels af dertill anslagen kronotionde, dels af gifna
donationer.
Enke- och Pupill-kassa. Sådana inrätlningar
finnas, genom statens försorg, för så väl militära
som civila tjenstemäns enkor och barn. Ifrån den
tid, då lönerna började utgå i penningar och ej i
hemmansräntor, under form af förläningar, hafva
militärstatens enkor och barn åtnjutit pensioner.
Ar 1739 bestämdes genom en kongl. förordning
vissa reglor derför. Medel bereddes genom
statsanslag, hvilka undergingo åtskilliga förändringar,
så till storlek som förvaltningssätt. Ar 1830
utgjorde de 23,000 R:dr B:ko, hvilka fördelades
genom ett reglemente år 1833 emellan tvenne
pensions-anstalter, en för officerares, en annan för
underbefälets efterlemnade familjer. Pensionerna
utgöra klasser, ifrån 24 till 250 R:dr för
of-ficers-enkor och 16—20 R:dr for enkor inom
underbefäls-graderna. Pensioner gifvas åt enkor och
äfven åt faderlösa barn, dock icke på det sätt,
att hvar och en familj är berättigad till pension.
Det kan icke blott bända, att familjernas antal är
större än pensionernas, utan det gifves äfven i
alla händelser vissa vilkor, hvilka erfordras så väl
hos den som söker pension, som äfven bos den
aflidne mannen eller fadern. Pensionsrätt aga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
