Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emm-ån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emkifie.
Kn»IUf.
429
skiftes, så att konungen tager en lott, häradet
eller staden en och kärande parten i den vunna
rättegången äger rätt till tredje parten. I vissa
fall tillkomma ensaksböterne de fattige, såsom då
vittnen bevisas hafva svurit falskt eller icke
upptäckt allt hvad de om saken vetat, likaså när
domare tagit mutor. Detsamma äger rum med böter
for rättegångs-missbrnk, när någon utan skäl
dragit sak för rätta; med domares böter, hvilka
försummat rättegångstimma, eller uppsàtligen af onda
bevekelsegrunder fällt orätt dom; slutligen böler
för procenteri, samt s. k. fästningagåfvor, hvilka
förverkas, när förlofningen brytes eller blifvit
ingången mellan personer, af hvilka någondera
förut varit fästad på annat håll. Ensaksböter till
målsägaren förekomma, såsom nämndt är, vid
flera tillfällen, t. ex. då en gäldenär nekar att
erkänna sin förskrifniug, eller fordringsägaren
kräfver betalning, den han vet gulden vara; då afvila
menniska begått dråp, och slutligen s. k.
lytesböter, då misshandling blifvit någon tillfogad, så att
hon deraf erhållit lyte.
Knskifte, eller blott Skifte, kallas den fördelning
af sammanblandade jordägor, hvarigenom hvarje
ägares lott blir utbruten från de öfrige. En
sådan förrättning fordrar den största varsamhet, för
att ej förnärma ägande-rätten. En noggrann
uppmätning af ägorna måste föregå, och afseende
fästas på en mängd lokala förhållanden, samt deraf
härflytande rätts-anspråk. Derföre är
skiftesverket föremål för en temligen invecklad lagstiftning,
och dithörande rättsfrågor räknas ibland de
svåraste. De behandlas i första rummet af en egen
skiftesrätt. Sedan afvittringar och storskiften i
Dalarne och Norrland redan förut kommit å bane,
ntlärdades en allmän skiftes-stadga för bela riket
1807, och denna ersattes af en annan år 1827,
hvilken likväl setlermera blifvit i vissa delar
ändrad. Denna stadga upphäfver dock ej de serskildta
forfaltningarne för afvittrings- och
storskiftesverket, i de ofvannämnda landsorterna. Skiftet
verk-ställes af dertill förordnad landtmätare, på den
jordägares begäran, som önskar utbrytning, och
under medverkan af gode män, hvilka å landet
väljas på förhand i allmän sockenstämma och i
städerna af delägarne, inför magistraten. Skiftet
verkställes på grnnd af upprättad karta och
dervid förekomma åtskilliga punkter, som måste
bestämmas. Sådana äro om sjelfva delningsgrunden,
om skyldighet till utflyttning, o. s. v. I vissa
frågor besluta delägarne, i de öfriga hvilar
afgörau-de rätten hos gode männen och skiftesmannen. Der
tvist uppstår och ej kan af dessa bemedlas, är
ägodelningsrätten domstol. Denna åter utgöres af
domhafvanden eller serskildt af Kongl. Maj:t
förordnad ordförande, samt trenne i landtbruket
kunnige män inom häradet, de der väljas af ombud
ifrån socknarae. Öfver denna domstols utslag
kunna besvär anföras hos Kongl. Maj:t, i dess
justitie-revision, för att afgöras af högsta domstolen.
Knsklld «krift kallas den mildare grad af
kyrkostraff eller kyrkopligt, som består i förbrytarens
bekännelse och afiedjande af sitt brott, i själa-
sörjarens och några få vittnens närvaro, hvarefter
aflösning meddelas honom. Den uppenbara
kyrko-pligten äger deremot rum efter slutad allmän
gudstjenst, i hela församlingens närvaro. Kyrkopligt,
vare sig uppenbar eller enskild skrift , ädömes
endast af verldslig domstol och utgör ett slags
försoning för begångna brott, en religiös akt, ett
återupptagande i forsamlingens gemenskap, ur
hvilken den brottslige anses uteslulen genom sin
miss-gerning. Den var således ursprungligen ett
bene-ficium juris, en försoning med församlingen, der
förbrytaren åstadkommit förargelse; men har
numera öfvergått till begreppet af straff, hvilket i
vissa fall åtföljer det verldsliga. Skillnaden
emellan enskild och uppenbar skrift eller kyrkopligt
är blott den, att den förra äger rum inför några
få och den senare offentligen, samt att den
enskilda skriften förutsätter en mindre grad af
brottslighet; den offentliga deremot större förbrytelser.
I fordna tider var kyrkopligten förenad med
åtskilliga serskildta kyrkostraff, såsom att den
brottslige gisslades vid kyrkodörren, och serskildta
bot-handlingar ålades honom, t. ex. vissa allmosor.
Äfvenså kunde ej skriften förrättas af hvilken prest
som helst, utan blott af mera utmärkta
kyrkolärare, hvarföre den också vanligen ägde ruin vid
domkyrkorna. Men genom konung Carl X!:s
kyiko-lag är allt detta upphäfvet, och hade till en del
redan förut upphört, hvarjemte år 1807 den
inskränkning ytterligare stadgades, att en för flera
brott sakfälld förbrytare blott en gång undergår
skrift, hvilken då är en gemensam försoning för
alla förbrytelserna. Den förbrytelse, som
isynnerhet belägges med enskild skrift, är
äktenskapsbrott och i allmänhet otukt, mindre stöld eller s. k.
snatteri, jemte sådana förbrytelser, hvilka
medföra skyldigheten att betala half mansbot.
Ennknr, en känningsbåk af träd, i Hälinge
socken af Södermanland, hör till Norrköpings
fördelning under norra lots-distriktet.
KnslKf, en socken i Laholms kontrakt och
Tön-nersjö och Halmstads härader af Götheborgs stift
och Hallands län, 1 mil N.O. från Halmstad, bör
till 3 kl. reg. Pastoratet genomskäres af
Nissa-ån, och delas derigenom på nyssnämnde tvenne
härader. Ibland berg, utmärkta för en ansenligare
höjd, är Wiersthal!, hvilket, beläget vid hemmanet
Wiershult, sett från hafvet visar formen af en hatt.
Fjàlgime bv har för åtskilliga uti trakten inträffade
krigshändelser fått ett namn i Svenska
krigshistorien; men kallas nästan allestädes Fjallgrenna,
hvilket är en förvillelse, hvartill troligen Tegel, i Erik
XIV:s historia, gifvit första anledningen. Uti de
äldsta handlingar och kartor kallas stället Fjällkine,
och har aldrig hetat Fjällgrenna. På Honeljung,
nära Arlösa, ligger ett numera flertydigt
monument, bestående af en horizonten lagd sten,
under denna ligger en annan hall, och emellan dem
begge äro några mindre stenar. Omkring denna
fornlemning äro kantiga hällar uppresta. Vid östra
ändan stodo fordom, lutande emot hvarandra,
tvenne stenar, hvilka, i form af en krona, öfvertäckte
en emellan dem liggande rund sten, den der troli-
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
