Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enstödhin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EuÅaa>
Epldot.
433
stor välsignelse, hvilken Gods godhet har förnyat
sig allt sedan, år ifrån år. — Är 1708 then 28
Sept. om aftonen begyntes en svår köld, hvilken
utan någon tö varade inemot vårtiden. Tå
förmentes merendels bela hafvet här i Norrland vara
igenfruset. Hafsisen varade och lät sig se nästan
inemot midsommaren. Om vintern flögo sjöfoglarna
opp i strömmarna. Thet berättades ock, att tå
sjöfoglarna sågo röken af kohlmilorna, flugo the
dit, menaodes (Ihen) vara dimba af strömmar. Och
när the ditkommo, voro the så utmattade af
flygande, att the icke mera förmådde flyga. Thet
berättades ock af sjömännema, att på hafvet
mellan Stockholm och Lybeck, låg mycken sjöfogel
på vattnet döder, utan tvifvel om vintern döde af
köld. — År 1710 afsomnade på the södra
orterna i riket många tusende menniskor af pestilentien.
Här i Helsingland inkom samma sjukdom med
sjöfarande folk ifrån Stockholm, och blefvo döde af
samma sot i Hudiksvall allenast några personer;
uti Forssa socken i Sörvigsta, uti vestra gården,
blefvo alla menniskor döde, men ingen mer uti
socknen. I Njutånger pä Iggesunds bruk
afsomnade åtta personer. En malmskuta förde sjukdomen
på bruket. — Vid tbessa nu varande tider är ett
stort elände uti Sveriges land. Konungen är
genom flykten, tå slaget stod vid Pultava, kommen
i Turkens land, ther han ännu är.
Storförstendö-met Finland, Estland, Liffland, Ingermanland,
Ca-relen med dess städer hafver Ryssen intagit.
Många städer på tysk botten äro endels intagne och
endels stå i samma fara. Härtill hjelper konungen
i Dannemark med sina vapen. — — — Enångers
prestgård den 13 April anno 1714. Inter otia sacra
scripsit Michael Jertf, Pastor i Enånger och
Njut-ånger." — Socknen består af 46£ mtl. och har
2,360 invånare. Dess areal utgör 78,316 tunnl.,
kärr och sjöar inberäknade. Adr. Söderhamn.
ICn&sa kapellförsamling, annex till Hassle, beläget
i Norra Wadsbo kontrakt af Skara stift, l| mil
N.O. från Mariestad, vid Wenern. Kapellet blef,
ären 1784 och 1785, uppbygdt af sten, tillika med
familjegrafven för grefliga slägten Spens. Socknen
har 298 invånare. Dess hemmantal och areal
upptages jemte modersocknens. Adr. Mariestad.
Kolakulle, en egendom på Stockholms Djurgård,
ä Blockhusudden, som egentligen består af en
samling mindre bus, hvilka uthyras till sommarnöje åt
stadens invånare. Stället har, liksom de flesta på
Djurgården, en ganska vacker belägenhet.
Eoaauder, Johan Fredrik, sonson till
kyrkoherden Hans Nilsson Eosander, i Åsbo af
Oster-göthland, anträdde i unga åren en utländsk resa,
blef arkitekt hos den förste konungen af
Preussen, och skall hafva till större delen anlagt
Charlottenburg; gick, efter hans död, i Carl XII:s tjenst,
der han blef general-wachtmeister, emedan han
hade insigter äfven i fortifikationen, blef fången vid
Stralsunds öfvergång; men fick på sitt hedersord
begifva sig till Frankfurt am Mayn, der han lefde
i sju år, dä han kom i tjenst såsom
general-löjtnant hos konung Fredrik August i Sachsen,
hvarest han dog år 1729, man vet icke i hvad ålder.
E. synes hafva varit skicklig i sin sak, och bar
utgifvit en skrift kallad: Krtegschule oder der
teut-sche Soldat. Han skall hafva ägt ett intagande
väsende och ett fördelaktigt utseende; men var
tillika fåfäng, högmodig, slösaktig och begifven på
bordets nöjen. Sålunda, ehuru icke adelsman,
antog han sin farbrors namn, som var Göthe,
kallade sig till och med friherre, hvilket denne
aldrig varit, och förstörde sin frus betydliga
förmögenhet, så att han slutligen nödgades sälja sin
dyrbara boksamling, hvilken skall af Judarne hafva
blifvit inköpt för en spottpenning. — Den
ofvannämnde farbrodern, Göthe, som antog detta namn,
då han adlades år 1698, dog barnlös i Stockholm
år 1712. Hans sista befattning var den af extra
ord. sändebud i Ryssland. En äldre farbror blef
adelsman, friherre och grefve, ehuru såsom sådan
icke introducerad, kongl. råd och kansler för
akademien i Pernau. Äfven han dog barnlös àr 1705
i en ålder af 69 år, och hans, liksom den yngre
broderns, ätt utgick med stiftaren.
Epliorn*, ett ord af Grekiskt ursprung, betyder
uppsyningsman, och begagnas i Sverige om
biskoparne, i deras egenskap af skolans styresmän.
Upp-sigten öfver läroverken, ehuru i allmänhet
tillhörande konsistorium, med biskopen till ordförande,
ar dock i vissa fall den senares ensak. Den måste
sä vara äfven derföre, att konsistorium utgöres
nästan blott af skollärare, nemligen lektorerne.
Deras tillsättande och andra dylika åtgärder af
större omfång, tillhöra biskopen och konsistorium
gemensamt; den närmare uppsiglen öfver lärarnes
embetsutöfning, lärjungarnes disciplin,
läromelho-dernas tillämpning, o. dyl. tillbör ephorus allena.
Honom åligger att bi vista examina, alt, genom
flitiga besök i skolorna, undersöka deras tillstånd. Så
ofta den allmänna skolrevisionen sammanträder,
insänder ephorus en berättelse om läroverkens
tillstånd och vård. Han är således skollärarnes
förman och ledare, samt i denna egenskap oberoende
af konsistorium, hvars ordförande han eljest är.
Skollärarne, såsom konsistorii ledamöter, äro
biskopens bisittare; såsom skollärare äro de hans
underlydande, och kunna blifva föremål för hans
näpst. Hvarje biskop är ephorus ej blott för
skolorna i stiftsstaden, utan i hela stiftet; men
förordnar, för de aflägsnare, en inspector scholæ,
vanligen församlingens pastor. Deremot finnes ingen
ephorus for universiteterna. Deras styrelse
handbaf-ves af rektor och akademiens konsistorium. Biskopen
på stället är prokansler; men med denna värdighet
följer en högst obestämd och på sin höjd
rådgifvande magt. Hvad ephorus är för skolorna, det
är kansleren för universiteterna, och mera dertill.
Kpidot, ett mineral hörande till slägtet silikater,
och bestående af kiselsyrad lerjord, jernoxid,
kalk-jord och manganoxidul i olika proportioner
förenade, i följd hvaraf deraf förekomma tre olika
slag, nemligen: kalk- och jern-epidot arendalit;
kalk-epidot, zoisit, och mangan-epidot. Det
första slaget är vanligen pistache-grönt, starkt
glas-glänsande och förekommer dels derbt, dels
kristalliseradt i Norbergs jerngrufva i Westmanland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
