Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enstödhin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
436
Eriksberg.
Eriksgata.
Helige. Eriksbergs pastorat var i äldre tider
bördigt och vackert, hvarföre det beboddes af
öfverheten och förmögna odalbönder. Carl Sverkersson
vistades bär innan han blef konung. Denna
församling med dess tvenne kapell, var under
påfve-dömet kanonikat under Skara stift. En biskop
Torstanus skall hafva ägt detta pastorat. Han lärer
varit af adlig börd, bivistat flere riksmöten och
krönt konung Erik XIII i Kalmar år 1397. Vid
reduktionen blef Eriksberg serskild! pastorat.
Omkring år 1190, då Birger hin gode var biskop i
Skara, lät konung Knut Eriksson, till minne af
sin far, uppbygga kyrkan och gifva församlingen
namn; kyrkan, uppförd af sprängd gråsten,
finnes på samma ställe och i enahanda tillstånd till
murar och torn. Här förvaras ett urgammalt
så kalladt helgedoms-skrin, eller käril af
valsad koppar, i form af ett Grekiskt kapell; man
förmodar, att det blifvit taget i trettio-åriga
kriget. En kalk, med Slavonsk inskrift, samt
en mässhake med årtalet 1646 finnas äfven här.
Dessutom märkes i socknen: Ladds 1mil, säteri,
i äldre tider kalladt Ladusa, hörde under
Kålle-ryds kungsgård, och var konung Gustaf l:s arf
och eget tills det under konung Gustaf II Adolf
donerades till en Skytte; Gathe, 1 mtl. frälse,
fordom Gafva eller Gatha, har tillhört konung Knut
Eriksson. Lemningar efter grafvar och vallar
anträffas ännu härstädes. I denna trakt förlorade Knut
cn träflning emot Carl Sverkersson, och visas
ännu en sten, kallad Kungsbotten, hvarunder Knut
dolde sig innan han flydde till Norrige. Sedan
Knut dödat Carl på Wisingsö, hade han här sin
hofhållning, och efter att år 1198 hafva afstått
Götha rike till Sverker Carlsson, lefde han här
till sin död. näns dödsort kallas i häfderna
Eriks-berg och Gäsene i Westergöthland. Ilallanda, 1 £
mtl. säteri. Brickagården, fordom Bryggagärden,
lär under kalbolska tiden varit bebodd af kaniker.
Man tror att namnet uppkommit af de källare,
der presterne förvarat dricka och vin.
Lemningar efter ganska stora källare hafva här funnits
år 1720. Socknen består af 17 mtl. och har 560
invånare. Dess areal utgör 4,235 tunnl., af
hvilka endast 20 äro sjöar och kärr. Adr. Alingsås.
Eriksberg, uti Oppunda härad och stora Malms
socken af Södermanland, 4f mil frän Nyköping.
Har vacker belägenhet bredvid ett strömmande
vatten och en af de största byggnader i detta
landskap. Den är af sten och trenne våningar hög
med fyra flyglar, som sluta sig med torn,
hvarigenom den erhåller ett imponerande utseende.
Egendomen med underlydande säterierna Myrkärr,
Solberga, Cathrineholm, Gersnäs, Käflinge,
Sten-sta, Öster-Djulö, Fors, Nästorp, Stenkulla,
Lis-torp, Jernbol och Åtorp, utgör nu omkring 70
hela mantal, så att detta gods är det största i
Södermanland. Det är obekant när stället först
blef bebvgdt; men under namn af Pinatorp såldes
det år 1508 af väpnaren Knut Nilsson i
Boosgård, till fru Anna Carlsdotter på Vindstorp,
enka efter riddaren Erik Eriksson. Det ägdes
sedermera af slägterna Oxenstjerna och Gyllen-
stjerna. Erik Gyllenstjerna, född 1602 död 1657,
hvilken ägde det, var gift med Beata
Conradsdotter von Yxkull, den beryktade Pintorpa-frnn.
Det öfvergick sedan i Hildebrandska slägtens ägo.
D. Hildebrand och dess hustru Anna Sofia
Schön-ström förklarade är 1770 Eriksberg for
fidei-kom-miss för deras son Dav. Gottb. Hildebrand, och
med detta (idei-kommiss förenades det s. k.
Hildebrandska (nu mera friherrliga Bondeska) huset
vid Rosenbad i Stockholm. Fideikommissarien
afled ogift 1808, hvarefter egendomen tillföll hans
systerson, nuvarande ägaren, jurisdoktom friherre
Carl Carlsson Bonde. — Byggnadens inredning på
Eriksberg svarar emot dess yltre utseende. En
ntmärkt vacker kyrka, hvars stil närmar sig till
slottskapellet i Stockholm, upptager en af hnsets
flyglar. Ilår finnes ett stort bibliothek.
Samlingen af mynt och medaljer, är en ibland de
rikaste enskildta i Sverige.
Eriksbergs kopparverk i Neder-Kalix socken af
Westerbottens län. Något malmbrott har der
varit bekant på 1690-talet; men sedan, genom
olyckshändelse blifvit ödelagdt. År 1769 upptogs det
ånyo af sockenboer, och drefs en tid genom ett
bolag af 30 lotter, som gjorde åtskilliga
inrättningar; men erhöllo litet koppar. Efter några
mindre lönande försök och uppkomna tvistigheter,
upphörde arbetet alldeles.
Eriksberg, jernbruk, anlagdt af kapiten
Sveden-stjema, på Westlanda säteris ägor i vestra eller
Lilla Schedvi socken af Westmanlands län.
Braket har 1 härd och 605 skepp:d privil. årligt
smide, samt 40 skepp:d frälse-smide och dessutom
spik-och manufaktur-smide, af köpetackjern.
Hammarskatten utgör 5 skepp:d 13 lisp:d. Bruket
skeppar på Stockholm och äges af J. Abenii
sterbhus-delägare.
Eriksberg, en egendom längst upp på Norrmalm
vid ändan af Stockholm, tillhör för närvarande
Timmermans-orden, hvilken der låtit inrätta och
på sin bekostnad underhåller ett hospital. (Se
vidare Timmermans-orden.) Der fanns fordom cn
liten theater, hvarest smärre stycken uppfördes,
troligen den äldsta bestående skådeplats i
hufvudstaden; men hvars närmare historia icke förekommer
i Stockholms beskrifning.
EriksTors jernbruk, i Jerna socken af Stora
Kopparbergs län, anlades år 1838 af Falu bergslag,
har 3 härdar och 1,500 skepp:d privil. årligt
smide af eget tackjern. Skeppar på Stockholm.
Hammarskaften utgör 15 skepp:d. Bruket äges af Stora
Kopparbergs bergslag.
Eriksgata, härleder sig icke af namnet Erik,
snarare af Isländska ordformeln æ, som i
sammansättningar betyder all, hvadan Eriksgata skulle
betyda allmän resa, en färd öfver hela riket. Detta
innebär namnet. Enligt landskapslagarne ålåg det
hvarje nyvald konung, att resa genom landet,
samt i landskaperna svärja sin ed och taga
folkets hyllning. Han beledsagades af vissa män
igenom hvarje landskap, nnder namn af gisslan. Att
icke taga gisslan ansågs för en skymf emot
landskapet, och skall hafva kostat en konung, Råg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
