Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erpur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
446
Eielliem.
Etlah.
boställe påträffades 1834 i en ättehög en med
gråsten hvalf graf, 1 aln hög, 3 alnar lång, hvari
ett skelett af en stor menniska och en hufvudskål
af ett barn befanns. I Norrmånö by påhittades
vid en gräfning under Gustaf HI:s tid, Arabiska och
Romerska silfvermynt. Vid Kullsta by förvaras 2:ne
af Uplands lagmän utfärdade, med 3:ne
vidhängande sigilltrissor försedda utslag, skrifna på
pergament, rörande en utjord, kallad Fläskängen, deri
stadgas ett vite af 100 mark silfver, för dem
som klandrade Kullsta byamäns äganderätt till
ängen. I Räfskja by förvaras ett kossackspjut
efter Ryssarnes infall i Svenska skärgården 1719.
Kyrkan, på en öppen höjd ej långt från sjö, står
i midten af församlingen, och är, enligt anteckning
& östra gafveln af primitiva kyrkan, byggd 1063.
Lemningar hvilka utvisa, att kyrkan ursprungligen
varit försedd med Byzantinskt hvalf, tyckas vittna
om en hög ålder. Nu äger hon ett hvalf, sådant
som man byggde på 13 och 1400-talen, med
fresco-målningar, hvilka dock längesedan blifvit
öfver-strukna. Detta hvalf hvilar på sidopelare; det
äldre stöddes af långmurarne. Koret, sannolikt till—
bygdt före kyrkans invigning, äger i altaret en liten
murad graf, hvaruti biskop Allo på 1300-talet
nedlagt reliker, då han vigde henne till S:t Olofs
och Petri ära. I kyrkans vestra tillbyggda del
kände man hittills endast den förfallna
Stjerncron-ska grafven, deri ock Insenstjernor äro
begrafne; men 1842 upptäcktes ännu en, hvarest 2:ne
stora och 5 små lik hvilade. Bland dessa var en stor
vacker qvinna, så behållen liksom hon nyss
blifvit ditsatt. Hennes hufvud var rakadt, och på den
fylliga armen låg Kristus-barnet med en af silke
sydd gloria. Kistan af ek, med grofva, illa
smidda jernhandtag, är till formen olik vanliga. De äkta
guldgaloner, som uti 3 hvarf funnos lindade kring
eu hufvudskål i en mindre kista, vittna om en
yppigare bostad i lifvet. Kyrkan, illa förfallen,
undergick 1844 en vidlyftig reparation, så till grund
som murar. — Församlingens folkmängd utgör 1,296
personer; men de i beteshagar och skog synbara
märken efter åkerdiken och de nästan otaliga
ättehögarne, tala om en större folkmängd i fordna
tider. Generalen, frih. Fabian Casimir Wredes enka
inrättade, år 1800, genom anslag af 2,000 R:dr,
en sockenskola i Estuna, och enkefru Helena
Christina Hjort af Ornäs skänkte, till förbättrande af
skollärarens lön och till fattige skolbarns hjelp,
en summa af 1,000 R:dr B:ko. Hon dog år 1830.
Mamsell Sophie Elisabeth Lang från Stockholm,
ägarinna af Wemblinge, som afled härstädes 1843,
gaf 333| R dr B:ko till fattiga skolbarns
understöd. Socknen består af 791 mtl. Af dess
areal, 18,075 tunnland, räknas 1,227 till
Frötona skeppslag och 4,250 äro sjöar och kärr. Adr.
Norrtelge.
Eteltieiii, annex till Garda, beläget i Wisby stifts
södra kontrakt, 4 mil S.S.O. från Wisby. Kyrkan,
af sten, lärer vara byggd i slutet af elfte
århundradet. Socknen har 320 invånare och består af
10{- mtl. Dess areal utgör 10,877 tunnland, af
hvilka 1,840 äro sjöar och kärr. Adr. Wisby.
Ktliik eller sedolära ntgör den del af
praktiska filosofien, som behandlar sedlighetens grund
och väsende. Dess utveckling har gått i bredd
med filosofiens allmänna historia, delat dess öden
och framträdt med pregeln af olika tidehvarfs
filosofiska systemer. Svenska folket har alltid visat
ett mera praktiskt än spekulativt lynne; men
likväl ej saknat filosofer af stor skarpsinnigbet och
ett i vetenskapernas historia frejdadt namn. I
allmänhet har dock Svenskarnes bemödanden mera
bestått deruti, att de tillegnat sig Europas
vetenskapliga bildning, än att de sjelfve uppträdt med
sjelfständiga framsteg. I 17:de århundradet lefde den für
sin lärdom högt berömde Wexionius-Gyldenstålpe, en
af sin tids störste jurister och politiska författare,
den berömde Gezelius, Pet. Aurivillius, m. fi. Desse
böra i filosofiens historia till den skolastiska
riktningen, hvilken ännu kämpade emot mysticismen.
Den förändring som Cartesius åstadkom i filosofien
sträckte sig äfven till Sverige, och dess
motståndare, theologie professorerne Schütz och
Micran-der, sökte förgäfves att vinna regeringen emot den
nya filosofien; konung Carl XI lät ej öfvertala
sig att lägga band på tankefriheten. Uti 18:de
århundradet lefde den lärde Cartesianaren
Ryde-lius, och emot århundradets slut blef den Kantiska
filosofien inhemsk i Sverige. En af dess förste
representanter var Boethius, professor i praktiska
filosofien i Upsala. Vår tid minnes ännu den
lärde och skarpsynte tänkaren Biberg, död år 1827.
Hans arbeten riktades mycket åt filosofiens
praktiska sida, hvilket äfven är fallet med den lärde
och för sin klarhet i framställningen mycket och
rättvist berömde Samuel Grubbe. I nyaste tider
har den Ilegelska etbiken börjat spridas i Sverige,
särdeles genom Afzelius, filosofie adjunkt vid
Upsala universitet, och Snellman, född i Stockholm,
af Finska föräldrar, och för närvarande rektor vid
Kuopio skola i Finland.
Ktla>, illa- eller Attila*borg, icke långt frän
Bråborg, på en holme i Bråviken, skall hafva
varit en uråldrig borg, efter någou fvlkis-konuog,
som bott derstädes. I 17:de århundradet skall här
blifvit funnen en guldpenning af 36 dukaters vigt,
Ettak, kungsgård om 2 mtl., belägen i Welinge
socken af Skaraborgs län, vid ån Tidan.
Konungar hafva fordom uppehållit sig härstädes. Konung
Waldemar, Birgers son, hade ofta sin hofhällning
här, sedan han efter slaget vid Hofva, år 127*,
måste afstå Svea rike åt sin broder Magnus, och
sjelf åtnöja sig med Götha rike. Dä Danske
konungen Erik Glipping, år 1277, gjorde infall i
Westergöthland, led hans folk ett nederlag vid Eltak.
Kungsgården innehades, tillika med underliggande
trakt, år 1434, af en Dansk fogde, då den intogs
af Engelbrekt. Den var då troligen befäst, och
uppräknas bland Sveriges slott och län, samt
innehades år 1442 af Fike Bulow, då Christoffer
af Bäjern blifvit konung i Sverige. Denne
Billow samt hans arfvingar skola haft Ettak i
förläning, for en till konung Albrekt lemnad summa
penningar; men förläningen återkallades af
riksföreståndaren Sten Sture d. ä. Aj 1602 tillföll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
