- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
447

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erpur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EtteniK»sla.

Evangelii-bok.

447

Ettak Brahe-ättens grefskap och innehades 1609
af riksdrolset grefve Magnus Brahe.

KtternUstfln (Urtica urens), en ettårig växt, som
förekommer ymnigt och allmänt vid hus och
gärdesgårdar, på gator, vid vägar och i trädgårdar,
utmärkt för de stickande taggar, som finnas i
bladens kanter, och bestå af ett fint spetsigt rör, på
ena ändan försedt med en liten blåsa,
inneslutande en skarp vätska, hvilken utflyter, då taggen
träffar någon kropp, hvarigenom det sårade
stället uppsvullnar och förorsakar betydlig smärta.
Färska och späda användas bladen till grönkål och
torkade till boskapsfoder.

Ettersunds skans i Bråviken, torde väl i äldre
tider varit befästad och ägt besättning i konung
Carl IX:s tid, då allmogen i Stegeborgs och
Fin-spånga län, samt borgerskapet i Norrköping
bevakade denna skans till stadens och landets säkerhet.

Ettertirt, skummeslöfsört (Chrysanthemum segetum),
en årlig växt, som förekommer på åkrar bland
säden i de södra och mellersta landskaperna, och är
ett ganska besvärligt ogräs, särdeles på svag jord,
emedan dess frön lätt sprida sig samt länge
bibehålla sin groningskraft, och således gå till när de
komma i dagen, äfven om de flera år legat djupt
nedmyllade.

Ett ra eller Xthrau, en å, som kommer från sjön
Lönnem, flyter genom Asungen förbi Ulricehamn,
och faller ut i hafvet vid Falkenbergs stad.

Eucliairit, ett mineral, börande till slägtet
silfver. Det består af selensilfver, i förening med
selenkoppar, och förekommer derbt,
metallglänsan-de, med finkornigt, nästan kristalliniskt brott i
Skrickerums ödelagda grufva uti Kalmar län, samt
är märkvärdigt derföre, att Berzelius i detta fossil
först funnit selen-metallen i mineralriket.

Eufemia, dotter till hertig Erik, andre sonen till
Magnus Ladulås, och således Magnus Smeks syster,
är 1336 förmäld med Albrekt I, hertig af
Meklenburg, hvarigenom hon blef mor åt Albrekt,
Sveriges konung, hvilken, efter hennes broders fall,
genom aristokraternes stämplingar, uppsattes på
Sveriges thron, för att några år senare störtas
derifrån genom samma aristokrater.

Eufemia» fattighus. Statsministern grefve von
Engeströms äldsta dotter, fröken Eufemia, afled
några och tjugu år gammal i Posen d. 28 Maj
1816. Till hennes minne stiftade hennes föräldrar
en inrättning i Stockholm, hvari fyra gamla,
ålderstigna och bräckliga qvinnor af katholska
församlingen skulle njuta fria husrum, vedbrand och
ett understöd af a R:dr Rgs i månaden. Ett
serskildt hus byggdes för ändamålet vid Götbgatan i
trädgården till Engeströmska bibliothckshuset, och
anstalten öppnades d. 28 Maj 1818. De fattiga
hafva här hvar sitt eget rum. Ett kapital af
4,000 R:dr Rgs är doneradt till bestridandet af
utgifterna. Förvaltningen är anförtrodd åt
kathol-ske pastorn i hufvudstaden.

Eugenia. Detta namn tillhör tvenne efter
hvarandra följande Svenska drottningar: Carl Johans och
Oscar l:s gemåler. Det katholska kapellet i
Stockholm är egnadt åt den heliga Eugenia, hvars namn

i början stod öfver dess port; men hvilket sedan
blifvit borttaget.

Eugenia Ueaideriaa kyrka. Se: Byarum, socken.

Euphrosyne. Se: Fru Hyberg.

Eurelii». Se: Dalstjerna.

Kuren, (àabriel, expeditions-sekreterare, född i
Carlstad d. 19 Sept. år 1768, död i Stockholm d.
7 April 1806, var en flitig öfversättare, särdeles
af Kotzebues theaterstycken.

Eureniii*, JVin, matbeseos, sedermera eloquentiæ,
lektor vid Hernösands gymnasium och kyrkoherde i
Thorsåker, född 1688, död 1751, har gjort sig
känd genom sina tvister med sitt konsistorium och
genom åtskilliga skrifter, dels på Svenska, dels på
Latin, såsom: En liten Barn-syntax, — Incendium
Hernoetandiæ triplex, — Atlantica Orientalis, —
En prest i sm pri/dning, o. s. v.

Eurenius, Jakob Abraham, prost i Nora
församling i Ångermanland, var förut lektor i
Hernösand. Han har gjort sig ryktbar genom sin till
kongl. trolldoms-kommissionen, år 1676, afgifna
berättelse, då han ännu var lektor, hvaruti han
uppgaf sig hafva blifvit förd till Blåkulla. Till
hvad härom är anfördt i artikeln Djefvulen,
tillägges: Dagen efter sedan lektorn hemkommit från
sin äfventyrliga Blåkulla-färd, reste han till
Thorsåker, utan att nämna för någon om denna sin
inbillning; men under hans frånvaro, skall en 13 års
flicka sagt till hans hustru, att hon sett huru
lektorn samma natt blifvit förd till Blåkulla,
sammanbunden jemte många barn, hvilka ridit på dess
armar, och hvarunder ett af dem sagt: ”Det är orätt,
att vi rida så på mäster Jakob.” Efter sin
hemkomst från Thorsåker blef han härom tillfrågad och
underrättad af sin hustru, samt säg åter natten
derpå, att väggen, vid pass 2 stockar under
fönstret, öppnades, och en qvinna (då beryktad
troll-packa, Lars Svens hustru), vilja draga honom ut
med sig igen; men då han åkallat Guds namn, har
hon måst gå derifrånw hvilket ock samma flicka
omtalat, med tillägg, att då trollpackan kom dit
der barnen voro samlade, hade hon sagt: ”Jag får
ej ut den djefvnls eldbranden”, m. m. Denna
berättelse förvaras nu i Upsala universitets bibliothek. —
Eurenius var född år 1625, blef 1658 lektor, år
1679 pastor och afled 1714, i sitt 90:de år,
sedan han varit gift fem gånger och haft 17 barn.

Eurytoma, ett insektslägte af steklarnes ordning,
hvaraf en art: Knut hj eurytoma (Eurytoma
nodu-lata), som är knappt 1 linje lång, svart och
silkes-fjunig, med knäen, tarserne och frambenen gula,
samt hvita och vattenklara vingar, lefver som
parasit i åtskilliga cynips-arters larver, och
förekommer öfverallt i riket.

Evangelii-bok. är en för Svenska församlingen
lika oundgänglig andaktsbok, som psalmboken.
Mindre lycklig än denna saknar den ännu ett förnyadt
skick. Uti sin närvarande gestalt förskrifver den
sig ända ifrån den tid, då den Evangeliska kyrkan
i Sverige bildade sin egen ritual, sedan
gudstjensten började hållas på modersmålet. I början
lemnades mycket åt gammal sed och olika bruk inom olika
orter. År 1814 fogades anstalt om en omarbet-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free