Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fabriker.
Fabriker.
453
De i den ofvannämnda skriften förekommande
moral-filosofiska åsigterna, röja likväl en mindre
vanlig renhet i diktionen och djuphet i tankarna.
Fabriks- och manufaktur-näringen. Under
cn tid af tjugu år hafva fabrikerne och deras
tillverkningsvärde, såsom del vill synas, mera än
fördubblat sig, emedan de är 1824 utgjorde icke
mer än 1,177 stycken med 9,156 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 7,281,182 R:dr U:ko. Deras
antal uppgick år 1834 till 2,021 st., hvilka
sysselsatte 14,47 9 arbetare och lemnade ett
tillverkningsvärde af 11,288,324 R:dr; men år 1844
uppgingo de till 2,362 st., hvarvid begagnades 16,891
arbetare, och det sammanräknade värdet af
tillverkningarne utgjorde då 16,809,743 R:dr B:ko,
hvilken summa öfverstiger 1834 års tillverkningsvärde
med 5,581,419 R:dr och med 1,539,567 R:dr den
af år 1842. Den stor? skillnaden som här visar
sig emellan värdet af 1824 och 1844 årens
tillverkningar och hvilken synnerligast tillkommit under
de senare tio åren, härrör likväl icke ensamt från
fabrikernes ökade antal och afkastning, utan ock i
ganska betydlig mån af de numera noggrannare
ingående uppgifterne till kommerse-kollegium. För
att kunna lemna en tydligare öfversigt af
fabriks-och manufaktur-näringarnes tillstånd ären 1834 och
1844 upptaga vi en allmän redogörelse deröfver;
men hänvisa dessutom till hvarje fabriks eller
manufakturs serskild|a artikel.
BaiKllabrikerne voro år 1834 12 med 92
stolar och 135 arbetare, och uppgick
tillverkningen till ett värde-belopp af 58,430 Rdr, hvaraf
nära hälften, eller 26,483 R:dr, från E. Stenbergs
fabrik i Stockholm. Införseln af samma vara
uppgick detta år till 61,333 R:dr, eller 40,217 R:dr
mindre än året förut. Utförseln var deremot högst
obetydlig, och uppgick ej till mer än 270 R:dr.
Ar 1844 hade antalet af bandfabriker minskat sig till
11 och arbetarnes till 87. Tillverkningen,
hufvudsakligen bestående al sidenband, upptages i värde
till ett belopp af 52,119 R:dr. De betydligaste
qvantiteter åstadkommos vid C. G. Tillmans enkas
fabrik, till ett värde af 12,7 51 R:dr, och vid C. W.
Fagerlins, till 11,665 R:dr. Sainma år infördes band,
förnämligast siden-, balfsiden- och bomullsband,
till ett sammanräknadt värde af 74,713 R:dr.
Band-exporten, till största delen bestående af linneband,
nppgick till 3,585 R:dr.
IIoiuiills- och iiuuevärnads-fabrikeriia.
Dessa hafva minskats till antal och arbetare, då
deremot tillverkningsvärdet stigit. De utgjorde år
1834 ett antal af 47 st. med 850 stolar och 1,511
arbetare; fabrikationen uppgick till 945,192 alnar
och 62,994 st. dukar, alltsammans upptaget i
värde till 420,251 R dr. De största qvantiteter
bom-ulls-väfnader tillverkades vid A. L. Lamms & komp:s
fabrik i Stockholm, der tillverkningen uppgick till
322,476 alnar, värderade till 97,069 R:dr, samt
vid A. v. Reis’ fabrik, vid Götheborg, hvarest
förfärdigades 127,306 alnar, uppskattade till 51,372
R:dr. Samma år införtullades bomulls-väfnader för
ett värde af 462,758 R:dr och utfördes 9,627
alnar, skattade till 8,022 R:dr. Af linne-väfnader
inkom för ett värde af 72,967 R:dr och utfördes
till ett belopp af 70,613 R:dr. År 1844 funnos
34 sådana fabriker med 860 stolar och 1,028
arbetare, och lemnade de en fabrikation af
tillsammans 1,605,632 alnar, hvaraf största delen
utgjorde hvit bomullslärft, kalikå och shirting, samt
93,240 st. dukar, m. m., till ett sammanräknadt
värde af 535,242 R:dr, hvilket med 114,991 R:dr
öfverstiger det för år 1834. Såsom den
förnämsta bomullsväfnads-fabrik utmärker sig nu
’Rydbo-holms, i Marks härad af Elfsborgs län, hvilken till
största delen äges af hemmansägaren Sven
Eriksson. Tillverkningen derstädes uppgick år 1844 till
910,836 alnar, af 192,940 R:drs värde. De i
Stockholm varande linne- och bomullsväfnads-fabriker
lemnade samma år en sammanlagd tillverkning af
424,905 alnar diverse väfnader och 23,005 st.
dukar, alltsammans uppskattadt till 158,489 ll:dr.
Vid bolaget S. L. Lamm & sons väfveri,
Helene-borg, åstadkoms den största tillverkningen,
nemligen 173,777 alnar och 571 st. dukar. I
Götheborg tillverkades samma år vid 6 serskildta
fabriker, tillsamman 168,723 alnar, jemte 67,775
stycken diverse dukar, hvarå totalvärdet uppgafs till
138,449 R:dr. Bomullsväfnader införtullades
samma år för ett värde af 420,780 R:dr och
utfördes dylika varor for 82,190 R:dr, således i förra
fallet 41,670 R:dr mindre och i senare fallet 74,168
R:dr mera än år 1834. Af linneväfnader inkom
till ett värde af 16,284 R:dr och exporterades för
193,917 R:dr, således infördt för 56,683 R:dr
mindre och utfördt för 123,304 mera än år 1834.
Fabriker för åstadkommande af ylas, eller så
kallade Ulatbrnk, voro år 1834 13 stycken, vid
hvilka tillverkningen samma år utgjorde 2,941
kistor taffel- och annat fönsterglas, värderade till
134,760 R:dr, samt diverse sorter glaskärl,
uppskattade till 160,167 R:dr, eller tillsammans 294,927
R:dr. Arbetsstyrkan utgjordes af 599 personer.
Införseln uppgick till ett värde af 67,981 R:dr
och utförseln till endast 2,018 R:dr. Bromö
glasbruk i Skaraborgs län, tillhörande kommerserådet
Santesson, lemnade större tillverkning än något
annat glasbruk och bestod i 651 kistor glas i
värde räknade till 43,537 R.dr. År 1844 utgjorde
dessa bruks antal 15 st., med 675 arbetare.
Tillverkningen bestod samma år af 4,828 kistor
taffel-och annat fönsterglas, värderade till 198,422 R dr,
samt diverse slags glaskärl, uppskattade till 234,175
R:dr, eller tillsammans 432,597 R:dr. Största
qvan-titeten glasvaror förfärdigades vid Rejmyra bruk i
Östergöthlands län, uppgående till ett värde af
54,143 R:dr. Dernäst var tillverkningen vid
ofvannämnde Bromö glasbruk samt Jobannisholms i Stora
Kopparbergs län. Å det förra tillverkades för
45,700 R:drs värde och ä det senare för 45,096
R:dr. Samma år införtullades diverse sorters
glasvaror, till ett sammantaget värde af 138,563 R dr.
Utförseln uppskattades till 9,946 R:dr. I begge
fallen således mycket betydligare än år 1834.
Fabriker för åstadkommande af mekanisk
redskap, hvilkas antal år 1834 utgjorde II och
sysselsatte 176 arbetare, Motala verkstads häri ej
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
