Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FngradaK
Fahlcrantz.
461
Svenska landlmäteriet ocli geografien, m. m. Född
d. 13 Mars 1699 i Wendels socken i Upland,
ingick han 1721 i bergs-kollegium och är 1726 vid
landtmäteri-kontoret, om hvilket han har stora
förtjenster, och hvars direktör han blef är 1747. Hau
insåg osäkerheten af Stjernhjelms tanke om en
allmän tyngdmätare, och föranledde tillsättandet af
cn kommission, alt ordna rikets mått, mål och
vigt, hvilka han redan då ville hafva förenklade
och lika för alla orter och alla varor. För att
uppbjelpa Finland ur det lägervall, hvari det
råkat genom kriget med Ryssland, förordnades en
kommission, hvaraf Faggot blef ledamot. Han
anmärkte då, att man icke med säkerhet kunde
göra något för ett land, innan man kände det, och
föreslog således en allmän mätning och storskifte,
hvilket beviljades, äfvensom hans förslag att
nybyggen skulle uppmuntras och folket få rättighet
att bosätta sig och företaga odlingar, der
utrymme fanns, utan att deras gårdar skulle för
kronans räkning skatlläggas. Finland står således för
sin odling i stor förbindelse bos denne man, hvars
fördomsfria åsigter kortsyntheten emellertid icke
kunde fatta, hvarföre han också uppkallades i
lagkommissionen och fick der en skrapa, för det ban
ville åstadkomma en sä stor och vådlig förändring
i Jorda-balken af allmänna lagen. Vid
vetenskapsakademiens stiftelse blef han dess ledamot, och var
i tvenne år dess sekreterare. Han aQed d. 25 Febr.
år 1777.
Fagradal, mötet i, skedde om sommaren 1304,
emellan konungen af Sverige, Rirger, och Danske
konungen F.rik Glipping, i afsigt att befästa
en-drägten och freden mellan båda rikena, hvilka
särdeles i Sverige hotades genom hertigarnes
stämplingar och afundsjuka. Birger kom antågande med
en skara af sine förnämste män och framför
honom gingo musikanter med pipor och trummor.
Det väsendtligaste som vid detta möte afhandlades,
lärer hafva varit, att Birgers späde son, iVagnus,
blifvit försäkrad om thronföljden. Åtskilliga
tidsfördrif slutade mötet, hvarvid Birger dessutom slog
12 ansedde män till riddare.
Fagra ord mötta ingen måge, d. ä. hvad
man än må säga den hungrige, "så står likväl
bågen i kålfatet."
■dahlander, Gustaf*. Fadern var bruksägaren
Fahlander på Wermdön. Här föddes Gustaf F. d.
21 Mars 1764. Han ingick vid 18 års ålder i
krigstjenst, såsom underofficer vid Åbo läns
regemente, och hade år 1789 hunnit till kapiten vid
KareNka jägarkorpsen. Under kriget 1788—1790
ntmärkte han sig genom tapperbet och insigter, så
att regeringens uppmärksamhet fästes vid honom,
lian befordrades till chef för Kajana bataljon och
förordnades år 1804 till vice landshöfding i
Uleåborgs län. Utbrottet af 1808 års krig gaf
honom det egentliga tillfället att utveckla de mindre
vanliga krigare-anlag, som funnos hos bonom. Han
anställdes med sin bataljon vid femte brigaden,
hvilken stod under d. v. öfverste Sandels befäl,
och hade en icke ringa del i denna brigads
många lysande bedrifter. Framför allt utmärkte ban
sig i slaget vid Pulkila, framryckandet mot
Kuopio, träffningen vid Kivisalmi och ströftàget till
Rautalampi och Laukkas, der han förde befälet, i
drabbningen vid Wira bro, m. fi. tillfällen. Han
blef, såsom belöning derföre, pr\dd med
Svärdsordens stora kors, utnämnd till öfverste i arméen
och adlad, hvarvid han antog namnet Edelstam,
under hvilket han sedermera är känd. År 1811
utnämndes han till landshöfding i Westerbottens
län, från hvilket embete han tog afsked d. 14 Okt.
1817, sysselsatte sig med ett litet landtbruk på
ett bondhemman, som han köpt i Burträsk, och
dog der d. 14 Aug. år 1825.
Fahlcrantz, Carl Johan, son till prosten och
kyrkoherden i Kungsåra och Kärrbo, Fahlcrantz,
föddes i Stora Tuna i Dalarna d. 29 Nov. år 1774.
Hans håg för målarekonsten röjde sig tidigt; men
först vid 18 års ålder var han i stånd att få se
några betydligare konstalster, genom hvilka hans
anlag vaknade till fullt medvetande. Han begaf
sig nu till Stockholm och studerade under Limnell,
dock utan att kunna sägas egentligen vara hans
elev, emedan Limnell var historie- och
dekorationsmålare, hvaremot Fahlcrantz blef landskapsmålare,
hvaruti han gått längre än någon Svensk, och kan
ställas vid sidan af Europas störste konstnärer i
denna väg. Liksom han således aldrig haft någon
lärare, efter hvilken han bildat sig, så har ban
också aldrig tillhört någon skola, utan
sjelfständigt gått sin egen bana. Naturen och nordens
natur hafva varit hans ledare. Norden har han berest
i alla riktningar; men icke andra länder. Blott
hans arbeten hafva gått dit. Fäderneslandet äger
visserligen de flesta, isynnerhet har konung Carl
Johan köpt många, troligen de mest utmärkta; men
konungen af Bäjern äger äfven flera, och de
finnas dessutom spridda öfverallt i Europa och
jemväl i Amerika. F. har blifvit utnämnd till
professor, ledamot af fria konsternas akademi samt
riddare af Wasa- och Nordstjerne-orden.
Fahlcrantz, Axel Jlagnm, den föregåendes
broder, äfven född i Stora Tuna år 1780, kongl.
hofbildthuggare, lärare för ornamentsskolan i de
fria konsternas akademi, hvars ledamot han är.
Boye yttrar om honom, i sitt målarlexikon: "Hans
arbeten äro i högsta grad fulländade och kunna i
alla hänseenden kallas mästerliga." En ännu yngre
broder till dessa båda är
Fahlcrantz, Christian Frih, född i Stora
Tuna d. 30 Aug. 1790, tbeol. dogm. et moral,
professor i Upsala, ledamot af N. 0., theol. doktor,
en af de aderton i Svenska akademien, bar
utgifvit Noaks ark, Ansgarius, ett episkt poem,
skaldestycken vid åtskilliga akademiska högtidligheter,
o. s. v. Han har dessutom deltagit i striden emot
de Stranssiska lärorna, och den falska riktningen
hos oss uti esthetik, samt vissa nymodiga
samhällsläror, hvilka blifvit bearbetade under en
esthe-tisk förklädnad.
Fahlcrantz, Carl Robert, af en annan slägt,
född i Upland år 1778 och död i Stockholm år 1833,
var konduktör och praktiserande lärare i teckning,
modellör och agrée vid de fria konsternas akademi.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
