Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Faktori.
F al-bygden.
463
sistnämndes tjenst, för begånget förräderi, några
minater förrän hans benädningsbref anlände från
Wien.
Faktori kallas den inrättning, hvarigenom
uppsig-ten öfver handels- och näringsföretag utöfvas af
näringsidkarne eller deras ombud. Faktorier utgöra
ett slags kommissionskontor, hvars föreståndare
handla för näringsidkarnes räkning, emottaga
deras varor för alt vidare sprida dem, uppköpa
förråder i deras natnn, emottaga och öfversända
deras penningar, o. s. v. Sådana faktorier pläga t. ex.
bruksidkare underbålla vid lastningsplatserna.
Likaså ger man namn af faktorier åt de Europeiska
handelskontoren pä kusten af fremmande verldsdelar.
Faktura kallas en utförlig förteckning å varor,
hvilken en afsändare uppgör, innehållande nummer och
märken å varornas omslag, samt deras mängd,
beskaffenhet och pris, tull och omkostnader för deras
transporterande om bord samt kommission. Stundom
bestämmer fakturan så väl tull- som
försäkringsvärdet. 1 krigförande länder, äfvensom der
far-tygs-befälhafvaren sjelf försäljer lasten, är
fakturan ett nödigt skeppsdokument. Då godsägare till
tullkammare inlemnar sin angifnings-inlaga skall
ban med fakturan styrka densamma.
Fakultet kallas hvar och en af de serskilda
fördelningarne utaf lärare-personalen vid
uuiversile-terna. Fakultets-indelningen är gammal och har sin
rot i universiteternas historiska upprinnelse.
Lärjungar samlade sig omkring någon utmärkt lärare,
hvilken bildade ett’ föreningsband emellan dem,
som studerade hans vetenskap. Deraf bärilöt ock,
att en viss vetenskap företrädesvis blomstrade vid
hvarje universitet, såsom lagfarenheten i Bologna,
o. s. v. Den förbindelse, hvilken sammanhöll de
studerande serskildt för hvarje vetenskap, gaf
upphof åt fakultets-indelningen, den der således var, i
sin början, en ganska naturlig fördelning efter
vetenskaper och studier. Men i tidernas längd, i
mån af vetenskapernas utbildning, deras vidgade
omfång och större förbindelse sig emellan, har den
gamla fakultets-indelningen upphört att motsvara
detta naturliga förhållande, och visar sig i vissa
fall såsom en godtycklig sammangyttring af
olika elementer. Sådant är åtminstone fallet med
den filosofiska fakulteten vid de Svenska
universi-teterna, i hvilken innefattas icke blott filosofi,
utan ock en mängd helt andra vetenskaper,
språkstudier, historia, statsrätt, statskunskap, nordiska
antiqviteter och naturvetenskaper. De öfriga
fakulteterna — deras antal är fyra — bilda hvar
för sig mera ett afslutadt belt; likväl hafva de
ett nära samband med den filosofiska, nemligen den
tbeologiska fakulteten med den Österländska
språkforskningen, den juridiska med de historiska och
filosofiska vetenskapsgrenarne, och den medicinska
med naturforskningen. Så har det inträffat, att
t. ex. i Upsala finnes en professor för botaniken i
den medicinska och en i den filosofiska fakulteten.
Likaså tillhöra statsvetenskaperna både den
juridiska och filosofiska fakulteten. Professorernes
antal i den sistnämnda är fjorton, i hvar och en af
de öfriga fyra. Inom den tbeologiska är denna
fyrdelning så inrättad, att exegetiken sysselsätter
en professor, pastoral-theologien en annan,
dogmatiken en tredje och den fjerde har sitt fält i
kyrkans historia samt de s. k. prænotionerna eller
utvecklingen af de allmännare religiösa begreppen.
Denna sistnämnda gren af det tbeologiska studium
sträcker sig in på det filosofiska området, och är
egentligen filosofien, betraktad ur en kristligt
theo-logisk synpunkt. Den juridiska fakulteten
omfattar äfven fyra professors-platser: för allmän
civil-lagfarenhet och Romersk rätt, för kriminal- och
processual-rätt, för national-ekonomi, näringsrätt,
politie- och kameral-vetenskapen, samt för
lag-historia, statsrätt, folkrätt, krigs- och
kyrko-lag-faTcnbet. Den medicinska fakulteten är slutligen
fördelad i allmän tbeoretisk och praktisk palhulogi
och therapi, eller den egentliga läkarekonsten, samt
auatomi och fysiologi, vidare kirurgi och
barnför-Iossnings-vetenskapen, samt naturalhistorien och
kemien, betraktade ur medicinsk synpunkt. De
ser-skildta fakulteterna uppfylla således universitetets
vetenskapliga sfer; men äro ej blott namn på
vissa delar deraf, utan utgöra äfven i vissa fall
sjelfständiga korporationer inom universitetet. Hvarje
fakultet anställer oberoende af de öfriga sina
examina, har sin egen notarie och sin egen
ordförande, den s. k. dekanus, som för hvarje halfår
ombytes, samt behandlar allena för sig tillsättandet
af de underordnade lärareplatserna, adjunkter och
docenter. Men till professors-beställningar
upprättas förslaget af alla fakulteterna gemensamt.
Utnämningen sker af konungen; men adjunkter och
docenter kallas af universitetets kansler, efter att
hafva hört den fakultet, till hvilken den lediga
platsen hörer.
Fala betyder, i den så kallade Fal-bygdcn i
Westergötland, elt hemmans inägor, eller en del af
inägorna, åker- och ängsjorden.
Fala grttiuui, Jemtlands-dialekt, betyder illa
medfaren.
Falbula. I kongl. publikationen af d. 23 April
1722 och förordningen af d. 20 Jan. 1746,
stadgas bland annat, (hvari regeringen visat sig
särdeles mån om bestämda föreskrifter för de ringaste
en-skildtheter af fruntimmersklädseln), att de väl fingo
bära styfkjorllar af 4^ alns vidd nedtill; men icke
deröfver och för ingen del försedda med s. k.
falbula eller garnering. Den sömmerska eller
skräddare, hvilken förfärdigade en sådan, botade derföre
500 daler s. m. och blef sin borgerliga näring
förlustig. Gesäller eller arbetsfolk, som dervid voro
sina mästare behjelplige, skulle, utan att åtnjuta
värfnings-pcnningar, vara förfallne till krigstjenst,
eller, i fall någon dertill vore oduglig, hållas till
ett års publikt arbete, saml qvinspersonen på lika
lång tid arbeta på rasp- eller spinnhus.
Fal-bygden, kallas orten omkring staden
Falköping, har en sträckning af 3 till 4 mil från norr till
söder och omkring 2 mil bred. Den är slät och
skoglös; men jordmånen särdeles bördig. Ängsmarken är
vidsträckt, och har merendels ett fett, fint gräs,
ganska tjenligt för fårskötsel, hvilket gaf framl.
kommerserådet Jonas Alströmer förnämsta anledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
