Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Falkfäageri.
FalkOpiug,
467
höfdingen Melker Falkenberg, hvilken skref sig
till Falkenä. Det tillhörde sedermera majoren G.
Lagerhjelm, hvars arfvingar försålde det till
löjtnant Sahlefelt; en grefve v. Hermansson innehade
derefter egendomen, hvilken genom köp tillföll
dåvarande ryttmästaren grefve Horn.
Falkrängeri idkades i Dalarne och öfrige norra
orler npp i fjällen. De falkonerare, som
förrättade detta voro Holländare och försedde med kongl.
respass. De gjorde sig merendels ett
underjordiskt rum, med öppning upp igenom jorden,
betäckt med ett litet tak, fästadt på smala stolpar
rundt omkring hela öppningen, så att inan kunde
se sig om på alla sidor. Eld fick aldrig brukas i
samma hytta. Ofvanpå nämnde tak hade
falkonera-ren en liten fogel uti bur, den de kallade
Wabr-fogel, på Svenska vacktel, hvilken skriker
jein-merligen, då han märker att någon falk är nära.
En lång stång var fästad i jorden; uppe i ändan
genom en trissa sitter ett streck, som räcker ned
i hyttan, ofvanpå är en trädfogel, som af den i
hyttans öppning sittande falkoneraren alllid
svänges och röres. Ned vid marken har han sina nät
utsatte, så gjorde, att man i hast kan draga dem
till sig. När falkfängaren förmärker af den
flitige väktaren, att falken icke är långt borta, drar
ban med ett snöre ut en dufva, icke långt ifrån
det dä ihopväfvade nätet; när då falken angriper
dufvan, blir han fångad med nätet, som drages
öfver honom. Falkoneren, som med möda och
sargade Gngrar får honom fast, sätter cn lädermössa
på hans hufvud och binder honom fast vid en bår,
till dess han fått flere. På fjällen emellan
Jemtland och Norrige fann man en falk med 2 små
bjellror om halsen och en ring om hvar fot. Det
förmenades att han flugit hit tillbaka från Holland,
emedan Holländska ord voro ristade på ringarne.
Ar 1761 reste 6 falkonerare frän Anspach i
Tyskland igenom Linköping med 44 lefvande falkar,
dem de fångat i nämnde fjäll. Foglarne buros af
4 karlar pä små bårar, och berättas att de i
veckan tillsamman förtärt en oxe.
Falhooet åtgjorde i förra tider ett af
artillerivapnen och räknades till det så kallade faUakyltet,
som var cn klass af artilleriet, medan de andra
bette grofva arklijt eller murbräckorna.
Falkone-ten var dubbel eller enkel; den förra höll 4£ aln
i längd, 2\ skepp:d i vigt och kulan vägde 2 £
mark. Enkel falkonct var mindre; den höll 4£ alns
längd, 1 skepp:d 5 lisp:ds vigt och hade 1 | marks
kula. Det Qnnes en uppgift, att Sveriges
krigs-magt ägde, näst efter Johan III:s död, 102 dubbla
och 103 enkla falkoneter af kopparskyttet, samt
af jernskyttet 22 dubbla och 20 enkla falkoneter.
Falkun eller Falkliona var, likasom falkonet,
ett slags skjutgevär, tillhörande artilleriet. De
voro dels af jern, dels af koppar, med någon
blandning af tenn. Falkunen var mindre än
fal-koneten och brukade uppgå till 12 lisp:ds vigt.
Med dessa skjötos äfven blylod. Antalet af
fal-kuner var deremot större, så att när det fanns
100 falkoneter af koppar, ägde krigsmagten 259
falknner och 78 jernfalkaner emot 20 falkoneter.
Detta var vid slntet af 1500-talet. I Gustaf II
Adolfs krig brukades ännu dessa vapen, jemte
läder- och de s. k. regements-kanonerna; men
antalet som begagnades är okändt.
Fallitipinw, en liten och gammal uppstad, anlagd
före 1300-talet, 371 mil V.S.V. frän Stockholm,
II £ mil från Götheborg, på en slätt med
fruktbar ort emellan Mosse- och Ålleberg. Den har sitt
namn af Fala och Köping, hvarföre ordet betyder
handelsplats belägen på Falan. För 20 år sedan
var här obetydlig rörelse, men nu mera utgör
denna stad mötesplatsen från Falbygden,
skogsbonden frän Hökensås och Elfsborgs skogar med
timmer och Elfsborgsländningen med sina
väfnader. Staden brändes af Danskarne i Juli månad
år 1566. Stadskyrkan är byggd af sten,
obekant när. På kyrkodörren, som är beklädd med
jernbleck, synes hål efter åtskilliga
muskötkulor, hvilka sägas hafva blifvit inskjuliie
under fältslaget emellan konung Albrekt och
drottning Margaretha. Pastoratet är regalt af I kl.
och har till annexer Falköpings, Thorbjörntorps,
Friggeräkers och Luttra socknar, alla belägna
omkring staden. Skolan är anlagd i drottning
Christinas tid. Här finnes ett tingshus för Gudhems och
Wilske härader, postkontor och apotbek.
Borgerskapets näring består uti åkerbruk, samt
uppstäders vanliga handtverk. Stadens privilegier äro
bekräftade af Gustaf II Adolf år 1620. Den
styres af en borgmästare, hör till 5 klassens städer,
och har N:o 69. Vapnet är tre höga och
spetsiga torn. Marknader hållas här årligen i Januari,
Mars, Juni, Augusti och Oktober månader. Uti
kalholska tiden var marknadsdagen den 17 Juni,
eller Botolfsmessan, här fridlyst och undantagen
från all sjelfhämnd, i kraft af manhelgdslagen.
Staden har 56 hus och tomter och 1,751 tunnl.
densamma tillhörig jord. Invånarnes antal uppgår
till 574 personer.
Falköping, slaget vid, emellan konung Albrekts
och drottning Margarethas härar. Det stod d. 24
Febr. år 1389; efter andra uppgifter d. 21 Sept.
1388. Det förra datum är likväl allmännast
antaget. Svenskar stridde bär emot hvarandra, på
Margarethas sida i förening med Danska
bjelp-trupper, och på Albrekts med Tyskar, isynnerhet
rytteri. Detta sistnämnde fördjupade sig i ett
kärr, hvarifrån det ej kunde ens draga sig sjelft,
än mindre uträtta någonting mot fienden,
hvarigenom de återstående trupperne så mycket lättare
blefvo angripne och slagne, samt konungen sjelf,
jemte sin son och många af hans förnämste män,
tagne till fånga. Af hans folk skola 19 eller 20
riddare stupat; men af drottningens endast 8
Svenskar och en Dansk. Bland fångarne uppräknas
hertig Johan af Meklenburg, grefve Otto af
Ru-pin, grefve Gerhard af Holstein, grefven af
Lindau samt biskop Rudolf i Skara.
Falkttpiug, en socken, annex till Falköpings
stads församling, är belägen i Wartofta härad
och Wilska kontrakt af Skaraborgs län och Skara
stift, samt omgifver staden. I denna socken
märkas: Saotbäck, 2 mtL säteri, hvaraf hälften hörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
