Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Feif.
Fellingsbro.
481
Feif, Casten. Slägten härstammar från en Skotte
vid namn James Fyf från Montrose, hvilken i
Gustaf Adolfs tid nedsatte sig i Stockholm och der
idkade handel. Den ifrågavarande Casten var
sonson till denne James; ingick såsom ung i kansliet,
blef der slutligen kansliråd, stats-sekreterare för
inrikes expeditionen och år 1714 landshöfding i
Westmanland. Han underskref det pass, med
hvilket Carl XII, under namnet Carl Frisk, reste från
Turkiet till Stralsund. Efter konungens död
upphöjdes han år 171!) i friherrlig! stånd och blef år
1723 president i statskontoret; men som han dog
är 1739, utan manliga arfvingar, utgick ätten med
honom. Den nu lefvande friberrliga familjen skrifver
sig Pfeilf och härstammar från samma James Fyf.
Felestnd, annex till Kjells-Nöbbelöf.
Modersocknen är belägen i Onsjö härad, annexet i
Rönneberga härad och kontrakt af Lunds stift, 1 J O.N.O.
från Landskrona. Det består af endast 2-f- mtl.
med 267 invånare. Dess areal utgör 1,041
tunnland jord. Adr. Landskrona.
Fellingsbro, ett härad, beläget i Nerikes läns
första fögderi. Det består af 254 mantal med 7,669
invånare och innefattar följande socknar:
Fellingsbro, Näsby, Ervalla, samt Skedvi, hvaraf en
större del i Åkerbo härad. Enligt ännu gängse
traditioner berättas det, att Fellingsbro
härads-boer, synnerligast de inom Fellingsbro socken,
under unionstiden med största tapperhet kämpat
emot Danskarne för att afskudda deras ok, och
påstå de, att det varit jnst med deras tillhjelp,
som Engelbrekt räddade fäderneslandet från
dessas tyranni. De skola då gått "man ur buse", och
aktat ingen uppoffring för stor. De förstörde
hel-re all egendom än de lemnade den i fiendens
våld, och drogo sig med hustrur och barn åt
skogarna, hvarifrån de kraftigt försvarade sig och
slutligen besegrade fienden. Det egentliga slaget
skall hafva stått vid Spånga å, vester ut i
Fellingsbro socken, i hvilket en vid namn Ola Janson varit
deras anförare. Äfven hustrurna skola med sina
män deltagit i striden; och berättas det, att en
qvinna under sjelfva drabbningen framfödt ett barn,
samt alt både hon och barnet blifvit oskadde,
hvilket af bönderne ansågs för ett tecken, alt
försynen gillade deras företag. Såsom historiska
lemningar från denna tid qvarstå ännu ruiner af
de skansar, hvari Engelbrekt inlagt sitt krigsfolk,
och hvarifrån egentliga anfallet på Danskarne
skedde. Nämnde skansar äro belägna på Spånga ägor,
och kallas den ena Romare skans, den andra Spånga
skans. På Nederby ägor finnas äfven lemningar
efter en dylik skans, uppförd midt emot en
likadan tvärs öfver Frötuna å, på Urvalla bys ägor
i Göthlunda socken. Alla dessa, jemte flere
mindre inom Fellingsbro och Göthlunda socknar i
grannskapet af Spånga och Frötuna åar samt sjön
Väringen, förmenas hafva utgjort ett slags
skans-system, med en större fästningsanläggning inom
angränsande Oby, såsom föreningspunkt och
grundfäste. I trakten, der striden stått, har man icke
sällan funnit i jorden gamla förrostade pilar och
svärd. Äfven då Gustaf Wasa nödgades gripa till
vapen emot de Danskes förtryck, inträffade från
Fellingsbro socken en bondehär, opåkallad, bos honom
i Westerås, der de slogo läger på de så kallade
Oxbackarne, anförde, såsom det säges, af en
prestman i församlingen. Då denne i striden
förlorade benet, och bönderne uttryckte sin ledsnad
deröfver, skall han hafva svarat, att det icke hade
något att betyda; emedan han nog kunde predika
lika bra ändå. Till styrkande af dessa
traditioners historiska betydelse kan åberopas äfven den
omständighet, att Fellingsbro socken-allmoge
ännu bär en slags militärisk drägt, egen för denna
socken, hvilken man vill påstå skall härleda sig
från Danska oroligheten under Engelbrekt. I
kyrkans arkiver finnes äfven en kongl. förordning af
Carl XI, som påbjuder, att denna drägt, hvilken för
församlingen bevarar och i minnet återkallar
sådana ärofulla tider och händelser, vid vite ej får
afläggas. Samma påbud finnes förnyadt af Carl
XII, och skall årligen uppläsas hvarje
midsommars-dag. Häradets areal utgör 91,413 tunnt., af
hvilka 8,045 äro sjöar och kärr. Detta härad hör
till Öster-Nerikes fögderi och utgör i förening med
häraderne Glanshammar, Örebro, Skyllerstad och
Asker en domsaga. Marken är i allmänhet mera
jemn än bergaktig. Spannmålsodling och
boskapsskötsel utgöra inbyggarnes förnämsta näringsfång.
Fellingsbro kontrakt hör till Westerås stift orti
Nerikes län, utom 15y mtl., som tillhöra
West-manlands län. Det innefattar Lindesbergs
slads-och landsförsamling, Fellingsbro samt Näsby med
Ervalla socknar. Af dessa fyra pastorat äro 1
reg. af l:a och 2:a klasserna, 1 alternativt
konsist. och patr. af 2:a kl. och 1 konsist, af 2:a kl.
Kontraktets folkmängd utgör 18,767 personer.
Fellingsbro socken är belägen i ofvannämnde
Fellingsbro härad och kontrakt, 3-J- mil N.O. från
Örebro, ij mil från Arboga. Största delen af
socknen hörer under Nerikes län, den öfriga
delen under Westinanlands lån. Socknen utgör elt
regalt pastorat af första klassen. Antalet af
alla hemmanen inom socknen utgör 198tsj; men
utgjorde 205före år 1689. Socknen skiljer
sig i tvenne från hvarandra bestämdt begränsade
delar, slättbygden och skogsbygden, hvaraf den
senare eller norra delen i naturskönhet betydligt
utmärker sig framför den förra. Denna, hvilken
utgör största delen af socknen, äger deremot
företräde i anseende till jordmånens beskaffenhet.
Hvad folklynnet angår, upptäcker man lätteligen
tvenne serskildta karakterer för de två olika
delarne af socknen. Massan består hufvudsakligen
af ett kraftfullt folk, med allvar i vilja och hand’
ling, mod och beslutsamhet, samt en enighet och
ihärdighet, som trotsar alla hinder. Slättlandet,
hvilket häri äger företrädet, besittes till största
delen af allmoge med både bildning, god
omdömesförmåga och en för fremlingen oväntad upplysning.
Folket, med få undantag, älskar ordning och skick,
samt räknar för sin heder och pligt att befordra
nykterhet och ordentlighet i lefnad och umgänge.
Det utmärker sig äfven för en bögre grad al
heders- och rättskänsla, och är varmt tillgifve! en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
