Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Filosofisk examen»
Finans-departement. 493
slutligen seglande. Dess försvarare var särdeles
filosofie-professorn i Upsala Boethius, hvilken
likväl ännu kunde bland sina samtida räkna
anhängare af Lockes system. Dit syftade de
Gustavianska snillena, sådane som Leopold och Nils von
Rosenstein. På detta sätt blefvo den Europeiska
filosofiens olika systemer i Sverige bemmastadde,
och vid ett sådant tillegnande har det i
hufvudsaken förblifvit. Ficbtes, Schellings och Hegels åsigter
hafva tid efter annan inträngt i Sveriges
litteratur, dock ej blott såsom lån, utan med
sjelfständig bildning. Den skarpsinnige Benjamin Höijer och
den djupe tänkaren Biberg anförde den filosofiska
verksamheten i Sverige, i början af innevarande
århundrade. Båda skördades af döden i sin
medelålder, och deras platser fylldes af skalden
Atterbom, vän af Schelling, och den klart tänkande
Grubbe. Begge dessa män hafva genom skrifter
och undervisning verkat med framgång. Af
Atterboms "Studier till Filosofiens historia och system’’
har dock endast första bandet utkommit, och
Grub-bes arbeten äro till en stor otryckta och för
allmänbeten ej tillgängliga, sedan författarens röst
förstummat från kathedern. I våra dagar hafva
yngre män, Snellman i Finland och Afzelius i
Upsala med flit, skarpsinne och lärdom börjat sprida den
Hegelska filosofien, och en lärobok i filosofiens
historia af prof. E. A. Schröder har börjat lemna pressen.
Filosofisk examen eller examen inför filosofiska
fakulteten vid universiteterna anställcs i och för
erhållandet af den akademiska doktorsgraden, i
hvilken fakultet som helst, och, man kunde
tillägga, äfven för inträdet i konungens kansli-, ty den
s. k. kansli-examen är i sjelfva verket filosofisk,
enär den icke omfattar något ämne, som ej
räknas till den filosofiska fakulteten. För juridiska
och medicinska graden fordras en föregående
filosofisk examen, hvilken omfattar hela den
filosofiska fakultetens sfer, med undantag af de
Österländska språken, Nordiska antiqviteterna,
estetiken och astronomien, m. m. Denna examen
benämnes med afseende å den examinerande
fakulteten och den andra, hvaruti inträde sedermera skall
sökas, antingen juridiko-filosolisk eller
mediko-filosofisk. För den theologiska graden fordras
deremot, såsom en inledning, sjelfva den högsta
filosofiska eller filosofie kandidat-examen, hvilken
aflägges uti alla den filosofiska fakultetens
vetenskaper. Dit räknas då ej blott filosofien, ulan
äfven språkstudier, den politiska historien,
statsvetenskaperna, vitterhetens historia, mathematik,
fysik, astronomi, kemi och naturalhistoria. Ämnena
äro för många att af en och samma person kunna
genomträngas. Deraf har också uppstått det
förhållande, att ingen studerar alla dessa
vetenskaper, utan hvar och en sitt studium och söker blott
att i de öfriga ämnena icke blifva alldeles ogillad.
Detta kan dock ej alltid undvikas; ty äfven om
den examinerade icke blifvit afgjordt ogillad i
något ämne, måste han likväl hafva vunnit i del
bela tretton godkännande betyg. I annat fall är
examen underkänd. Då nu examensämnena äro
fjorton, måste han antingen vara godkänd af alla
utom en, eller också i vissa ämnen besitta högre
än godkännande betyg. Ty de högre
betygsgraderna gälla för 1 £ eller 2, ja I re betyg, och är
det högsta tänkbara maximum 42. Minimum är,
såsom nämndes, 13. Den juridiko- och
mediko-filosofiska examen erfordrar blott 5 à 7 betyg,
och icke en gång detta, så framt ej inträde skall
sökas i den juridiska och medicinska fakulteten.
Äfven den s. k. student-examen, hvilken aflägges
i och för erhållande af akademisk
medborgare-rätt, är öfvervägande filosofisk. Den innehåller
nemligen, utom de filosofiska ämnena, ett förhör i
den theologiska dogmatikens elementer. Alla
dessa examina föregås af tentamina eller enskildta
förhör, utom student-examen, som endast i
serskildta fall är förenad med tentamen, och äga
allesamman rum inför slutna dörrar. Tiden för
tentamina är obestämd, beror på den
examineran-des välbehag och bestämmes efter den större
eller mindre kurs, for hvilken skall redogöras. Men
sjelfva examen räcker tre timmar, utoin
studentexamen, hvilken upptager åtta. Till anlalet af
filosofiska examina skulle äfven kunna läggas den
s. k. preliminär-examen, hvilken föregår den
allmänna juridiska eller hofrätts-examen. Den
består i ett förhör uti moralfilosofi och historia. De
större filosofiska examina äro förenade med
skriftliga prof och filosofie kandidat-examen förutsätter
tvenne s. k. disputationer, af hvilka dock
ingendera behöfver vara författad af den examinerade.
Endast försvaret, och äfven detta i vissa fall blott
till en del, åligger honom.
Filtrera, egentligen detsamma som sila, likväl
användes denna benämning företrädesvis, dä
silnin-gen sker genom papper eller filt, sä att den
silade vätskan blir fullkomligt klar.
Fiiubulwinter (mytbol.). Så kallades en vinter,
som skulle inträlfa näst (ore Ragnarök, (yttersta
dagen) och vara så lång som tre vintrar.
Flmmerstad egendom, belägen i Fägreds och
Ekeskogs socknar i Westergötland, har tvenne
qvarnar, vädersåg och tegelbruk för vattendrift,
med en areal af ungefär cirka 2,800 tunnland. Den
är belägen nära Götha kanal, hvilken går genom
dess ägor intill sjön Viken. Äges af
öfverst-löjtnan-ten och riddaren, friherre Gasten Fr. von Otter.
Finans-departement. Någon serskildt
förvaltning öfver rikets drätselverk fanns ej före Gustaf
Wasa. Men då han inrättade ordentliga
jordeböcker, stiftade han äfven ett kammar-råd, eller
såsom det ock kallades konyl. kammaren, hvilken
skulle hafva uppsigt öfver beskattningsväsendet.
Detta skedde omkring år 1540. I konung
Sigismunds konungaförsäkran talas om en
riks-skattmästare och tvenne riks-råd, de der skulle
(or-ordnas till kammar-råd. Från denna kammare
utgick senare tiders Gnanciella myndigheter.
Kammaren blef en af de fem riks-kollegierna, dem
Gustaf 11 Adolf utbildade. Senare utbrötos
derifrån åtskilliga delar, hvaraf uppstodo nya
kollegier, kommerse- och bergs-kollegierne,
statskontoret, kammar-revisionen, hvilken nu kallas
kammar-rätten. Så delades, efter ämnenas natur,
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
