- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
497

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fin lo>v.

Finnerydja.

497

stämmelse och sträfva framåt Östersjön. Så
länge Finland ej var Ryskt, var ingen säker fred
med Ryssland. I förhållande till Sveriges inre
hvälfningar har Finland varit åskådare, likväl ej
utan alt djupt skakas deraf. I striden emellan
Wasa-furstarne var Finland konung Sigismund
till-glfvet. Det styrdes af Claes Fleming, en kraftig
man; men härd och rå. Landet måste eröfras af
Carl IX, sedan Sverige redan var vunnet af
honom. Claes Fleming hade dött, efter grymma
strider emot Finlands bönder, hvilka, uppviglade af
Carl, hade rest sig einot Flemingens välde. Ett
ädlare minne, än det som följer dennes namn,
förvärfvade sig Pebr Brahe d. y., såsom höfding öfver
Finland. Han emottog landets styrelse år 1637 och
lemnade den år 1640. Tillståndet var
förskräckligt; osedlighet, lagbrott och råhet utmärkte alla
stånd. Brahe straffade sjelfsvåldet, upprätthöll
ordningen, så vida möjligt var, och stiftade
universitetet i Aho. Åren 1648—1650 vistades Brahe
åter i Finland och besökte detta land ännu en
tredje gång år 1651. Carl XI:s statsförändringar
träffade äfven Finland; äfven der voro gods
bort-gifna, hvilka nu återtogos, och på dessa
skakningar följde Carl XH:s krig. Nu gällde det Finlands
tillvaro säsoin Svenskt land. Det bevarades åt
Sverige, mindre genom Svensk magt än genom
tsarens eftergifvenhet. Wiborg, eröfringen från
Thorkel Knutsons dagar, blef likväl Ryskt, och i
nästa Ryska krig var det icke vapnen ulan
politiken, som hindrade Finlands lösryckande från
moderstaten. Landet var i Rysslands våld, Svenska
bären förjagad 1742; men Rysslands statskonst
såg en större fördel i Svenska thronens
besättande med en furste, som var bestämd att bero af
Ryssland, än i Finlands införlifvande med detta
land. Derföre återlemnades åt Sverige största delen
häraf. Det Ryska krig, som följde derpå, var for
mycket ärorikt för Svenska vapnen, för att kunna
slutas med förluster, om också Anjala-förräderiet
hindrade segrarne och afbröt hoppet om sannolika
eröfringar. Slen tjugu år senare blef Finland en
Rysk tillhörighet. Politiskt skiljda förenas
länderna likväl ännu af språkets, bildningens och
slägtskapens band.

Finlow, Unns. Om honom berättar Gjörwell,
i Svenska Bibliotheket, att han var bergsman i
Falun, och skall, i följd af ett vad med sina
kamrater, att inom år och dag resa till Kristi graf
fram och tillbaka, hafva företagit denna
färden år 1610, och hållit sitt ord, "så framt
han varit längre än i Stockholm eller någon
annorstädes."

Fiun, en jätte, hvilken, enligt sagan, skall
hafva biträdt den helige Laurentius, alt uppbygga
Lunds domkyrka. Traditionen är härom ungefär
densamma, som om flera andra Göthiska kyrkor,
nemligen att jätten lofvat honom sitt bistånd mot
vilkor, att, till belöning, erhålla sol och måne
eller hans begge ögon, så framt han icke kunde
uppgifva jättens namn. Kort före arbetets
fullbordan, då den helige mannen var bekymrad för
de utfäsfadc vilkoren, hörde ban, vid en vandring i

skogen, en jätteqvinna sjunga till sitt gråtande
barn:

"Tyst, stilla, sonen min!

I morgon kommer Finn, far din, hem,

Då får du leka med sol och måne

Och begge Sankt Laurises ögon."
Förbittrad öfver sin upptäckta hemlighet och sin
felslagna beräkning, skyndade jätten nu med sin
hustru ned i Kraftskyrkan, der de omfattade hvar
sin pelare i afsigt att draga omkull den och
dermed störta bela byggnaden; men nu gjorde den
helige mannen korstecknet, och straxt förvandlades
de båda i sten, der de ännu synas qvarsitlande.
Finnberg, CJustaf Wilhelm, elev af
målareakademien, porträtt-, historie- och
landskapsmålare, född i Finland år 1784, vistades i
Stockholm och dog derstädes år 1833.
Finnbergs grufvor, i Grythytte socken af
West-manland, bestå af flera gjorda sänkningar, hvilka
ifrån äldre tider gifvit Grythytte bergslag sitt
hufvudsakliga malmförräd. Ar 1790 voro de ödelagde.
Finn bo hytta, i Norrberkes socken af Stora
Kopparbergs län, hör till Ferna bruk i Westmanland
och byggdes år 1572 samt förbättrades år 1650
af II. Nyman. Vid Finnbo finnes gadolinit,
pyro-physalit, tantalit och tennmalin i små knölar.
Finnboda heckbruk, beläget å Sicklaön, i
Svart-lösa härad af Södermanlands landskap och*
Stockholms län, invid Saltsjön, tillverkar årligen
omkring 2,700 tunnor beck; tillbör intressenter och
disponeras af C. G. Bäck.
Finné, Ileurik, stovaktare vid Kungsör, skall
hafva uppnått den ovanligt höga åldern af 136 år.
I den nu afbrända kungsbyggningen pä Kungsör satt
ett porträtt, föreställande honom, med en vers
derunder:

"Så såg han ut, Stovaktaren Henrik Finne,

som lefde i dubbelt mannaminne.

Han tjente i sju Kungars tijd,

utan att han leddes dervijd", o. s. v.
Carl XI lät måla honom. En gång var han uppe
på slottet, dä konungen talade med honom,
befallte honom sitta och lät undfägna honom med ett
glas vin. Den gamle insomnade härunder, och då
han vaknade, förklarade ban, att han nu skulle
gå hem och lägga sig på sin dödssäng. Detta
gjorde han äfven, ty följande dagen afled ban.
Finnen, den länge. Se: Cajanus.
Finnekuiula, annex till Gällstad, beläget i Kinds
härad af Elfsborgs län, 1 -J mil S. från
Ulricehamn. Kyrkan är af sten, dess ålder obekant,
reparerad år 1821. I socknen märkes: Sundet, en
mindre herrgård. Socknen består af 8£ mtl. och
har 420 invånare på en areal af 5,601 tunnland,
af hvilka 2,510 äro sjöar och kärr. Adr.
Ulricehamn.

Finnerydja, annex till Hofva, beläget på
Tiveden, i Wadsbo härad af Skaraborgs län, 4} mil
N.O. från Mariestad, 3J V. från Askersund.
Socknen är 6 mil i omkrets och skall i forntiden
blifvit nppröjd af Finnar, hvaraf den fatt namn.
Nästan på alla höjder, och äfven i skogen, finnas
hopsamlade stenrösen, hvilka anses bevittna, att or-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free