Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJHr&a.
Flaggen.
509
dre bautastenar, appresta af en fornverld, som
ansåg minnet af sina bragder icke böra vara
likgiltigt för efterkommande. Detta pastorat omsluter
inom sitt område på en gång Hallands största
insjö Lygnern, och, ifrån Lygnerns strand till
Strömsfjol, Hallands smalaste landtunga. Socknen
utgöres af trenne afdelningar: Slättbygden, samt södra
och norra skogsbygden. Ibland större vattendrag
äro: Rolfiid, Lygnern, Stensjön och Sandsjön. I
socknen märkas: Rossared, 2 ’ mtl. säteri, med
underlydande 23^- hemman. Dahls säteri, fideikommiss
tillhörigt frih. Silfverskjöld, utgör med
underliggande gods 25 J hemman. Tjoloholms säteri utgör
9 4- hemman med underliggande gods. Detta
säteri, hvilket fordom kallades Tyleholm och äfven
Tyreholm, äger en historisk märkvärdighet för det
härstädes år 1303 hållna möte emellan
konungarne Birger Månsson i Sverige och Hagen i
Norrige. Här undertecknades Dominica Lätare, eller
fjerde söndagen i fastan, sistnämnde år, ett
förbund, att Solberga-traklalen skulle förblifva
orubbad: att begge konungarne, på egen bekostnad,
ömsesidigt skulle biträda hvarandra, samt att alla
förmåner, allt lidande skulle blifva gemensamt.
Vid detta möte undertecknade på Svenska
konungens sida hertigarne Erik och Waldemar,
riksföreståndaren Thorkel Knutsson, Bengt, lagman i
Östergöthland, m. fi. Ifrån mötet åtföljdes
konungarne och hertigarne till Stockholm. —
Kyrkan, byggd år 1701, ar af sten, likaså tornet,
uppfördt år 1801. Valplatsen på den så kallade
Fjäråsbräcka, emellan byarne Tom och Li, har
under loppet af flydda århundraden bibehållit en stor
del af den äkta antika stil, uti hvilken den
fordom ordnades. Här står en mängd uti samlad
massa uppresta bautastenar, hvilka likasom föreställa de
stnpade kämparnes vålnader. Striden har varit
blodig, för att dömma efter valplatsens fornlemningar
och efter den här fordom hållna strid, emellan tvenne
uti det smalaste landtpass, som finnes i Halland,
kämpande härar. Man räknade der år 1752 något öfver
200 bautastenar, en hög med ätthäll och fotkedja,
samt en mängd små kullar. För närvarande ser
man i midten af denna valplats 5 ättekullar,
hvilka nästan regelformigt äro omslutna af större
bautastenar. Hela antalet af de nu befintliga
bautastenar utgör 120. Af dessa är en 6 alnar hög,
och de andra ifrån 2 4 till och med 4 alnar höga.
Den så kallade Frode-slenen är en af
Skandinaviens högsta stenvårdar och innehåller en längd
af 11 alnar. Vid denna stenskall, enligt en
forn-sägen, konung Frode vara jordad. Uti bevisningen
för nederlaget vid Bräckan, samt att konung Frode
stnpat derstädes, är ett fornqväde kändt, utur
hvilket allmogen här i trakten upprepar:
”Emellan Tom och Lida, der måste kong Frode
bida.” Emellan Bräckan och kyrkan har varit en
foreningskedja, samt här och der uppresta
bautastenar, af hvilka ännu några finnas qvar. Vid
Limmanäs finnas trenne ättehögar, Limhögarne
kallade, och Svalhöqen, en forstörd ätthög
ofvanför Bräckan. Om den vid Sàtila kyrka på
Lygnerns andra strand stående så kallade jättestenen,
har man den vidunderliga fornsägnen, att en
jätte brutit denna sten ifrån en af de på Fjärås
bräcka stående bantastenar, och kastat den öfver
Lygnern, för att nedslå Sätilla kyrka, och
allmogen både i Sätilla och Fjärås påstår, att den
emot Sätilla-jättestenen svarande hälft ännu
anträffas på bräckan. — Socknen består af
134|-mtl. och har 1,996 invånare på en areal af 10,553
tunnl., af hvilka 230 äro sjöar och kärr. Adr.
Kungsbacka.
Flabb kallas i Norrland yttre delen af munnen.
Flach, Carl Georg, född år 1778, var
stabs-ryttmästare vid 1809 års revolution, i hvilken han
tog en verksam del. Han har fått ett slags
namnkunnighet derigenom, att han var den som
egentligen afböjde en tillernad reaktion, då vestra
arméen skulle användas för att, utan folkets eller
ständernas börande, utropa d. v. hertig Carl till
konung, och sålunda, enligt Adlersparres uttryck,
göra ett välsignadt slut på hela oredan. F.
utnämndes år 1820 till landshöfding i Elfsborgs län,
hvarifrån han tog afsked 1825, blef år 1841
inspektor vid Blockhustullen i Stockholm och dog
derstädes år 1846.
Flaclisenlua, Jakob, född i Wehmo socken i
Finland, och död på 1690-talet, såsom tbeol. doktor
och domprost i Åbo. Har skrifvit en Logica,
troligen den digraste af alla sådana. Den utkom i Åbo
år 1678 och är dedicerad till riksdrotset grefve
Pehr Brahe. Han påstår deri, att Adam var den
förste filosof, och förklarar denna sats derigenom,
att han anser filosofien om icke för Guds beläte,
åtminstone för dess omisteliga bihang.
Flackarp, annex till Stora Uppåkra, beläget i
Bara härad af Malmöhus län, j mil S.V. från Lund.
I denna socken märkes: Wärpinge, numera
Trolleborg, 5-J- mtl. frälse-säteri, var förut fideikommis
åt grefliga slägten Trolle; men har i senare år
blifvit utbytt mot Lyngby gård och gods i
Christianstads län. Upphofvet till fideikommisset var framl.
öfversten Trolle, hvilken stiftat detta jemte flera
andra fideikommisser, med det uttryckliga vilkor,
att fideikommissarien skulle antaga namnet Trolle,
så snart egendomen tillträddes. Denna gård
uppbrändes af Svenska bären år 1452, och år 1643
har samma här härstädes levererat ett fältslag
mot konung Christian IV. Till egendomen lyder
både mycken, god och välhäfdad åker med äng,
bland de bördigare i häradet, och gifver derföre
en högst betydlig afkastning. Den innehafves nu,
under arrende, af ryttmästaren Axel Toll. —
Domkapitlet i Lund har fordom haft
patronats-rättig-bet till Flackarps kyrka. — Socknen består af 11£
mtl. och har 255 invånare på en areal af 2,361
tunnland, af hvilka endast 3 äro sjöar och kärr.
Adr. Lund.
Flagg I Bchau kallas då flaggen fladdrar
sammanbunden, för att tillkännagifva, att man
behöfver hjelp.
Flaggen, den Svenska. Det är obekant, när
någon egentlig Svensk flagg började brukas, och
horn den varit beskaffad. Att tre gyllene kronor i
blått fält tidigt blifvit nyttjade såsom riksvapen,
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
