Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
$10
FUgghapUcn.
Fleming.
känner man, äfvensom att en föd flagg nyttjades
under drabbningar; men ingenting vidare. Under
Gustaf I:s tid började man först, att, såsom
na-tional-flagg, bruka de blå och gula färgerna,
korsvis fördelade; men år 1562, dä Erik XIV skickade
sändebud till Skottland, alt fria till drottning
Maria Stuart, föreskrefs det i Jöns Bondes och
Jakob Bagges instruktioner, att de skulle stryka
toppsegel då de passerade Kronoborg, och bruka gult
korsvis fördeladt med blått, att dermed beteckna
Svenska flaggen. Någon sådan var följaktligen
ännu icke bestämdt gifven. Flaggor eller fälttecken
hissades den tiden allmänt på topparna, i stället
för flaggspelet, hvilket började brukas först under
seuare århundraden. Småningom stadgades likväl
de blå och gula färgerna såsom nationalfärger,
och den vackra Svenska flaggen bibehölls
oförändrad tills år 1815, då, efter föreningen med
Norrige, det öfversta blå fältet inrymdes åt det
Norr-ska korset, hvarigenom en uniousflagg uppkom.
I)en 20 Juni 1844 afskaffades denna och en
örlogs-flagg infördes, lika med hvartdera rikets
bandels-flagg, dock alltid med tunga och stjertar, och sä,
att öfversta fyrkanten närmast stången skall
utgöra ett för båda rikena gemensamt unioustecken.
Flag^kapiten kallas chefen för en
kommenderande amirals stab.
Flaggiuan, en amiral och hvarje sjö-officer, som,
till följd af sitt befäl, är berättigad att föra flagg,
såsom befälstecken.
Flaggskepp, det skepp i en flotta, på hvilket
amiralen är ombord, och som för hans
distinktions-flagg.
Flagur kallas de upplupna fjäll eller blåsor, som
stundom förekomma på ytan af smidt jern, hvilket
deraf får namn af flagigt, och härrör af mindre
noggrannhet vid tillverkningen.
F1<M» (mytbol.), ett qvinligt troil, ett slags
troll-norna, hvars magt var lika stor som beunes konst
att komma fort. IJon sades rida på en örn.
Fläka, en gård i Södra Wi socken af Kalmar län.
Här bodde Sven i Flaka, en af Dackens anhängare.
Upprorsstiftaren bitfördes då han en gång blef
sårad. Sven blef sedan ihjälslagen i Ydre härad, då
han öfverföli konungens befallningsman, samt af
upprorsmännen hederligeu begrafven; men åter
upp-gräfd och hans kropp uppbränd.
Fläka är ett fänge, som nyttjas mot björnen, och
utgöres af en fyrkantig stark ram, beslagen med
jernpinnar. Den lägges uppvänd såsom cn afvig
harf, med den skillnad att pinnarne äro försedda
med bullingar och något finare än harfpinnar. Den
öfvertäckes med mossa, till likhet med den öfriga
marken. I detta grymma giller fäster björnen
sina ramar, och kan endast arbeta sig ytterligare
fast ; men ej komma lös.
Flakeberg, annex til] Särestad i Åse härad, men
beläget i Wiste härad af Skaraborgs län, 2£ mil
O.S.O. från Wenersborg. Kyrkan är tillbyggd år
1725. I socknen märkes: üuniiaralorp, 1 mtl.
säteri, samt Olunda. Håkan Olofsson från denna gård
v»r bondeståndets vice talman vid 1726 års
riksdag. Socknen består af 15 | mtl. och har 608 in-
vånare. Dess areal åtgör 3,101 tunnl., af hvilka
10 äro sjöar och kärr. Adr. Lidköping.
Flauiuiuguar äro sådana eldstäder, uti hvilka
hettan förnämligast frambringas genom lågan af
brännmaterialier, de der således måste utgöras
af ved eller stenkol, som förbrännas uti ett
ser-skildt rum, hvarifrån lågan inledes uti en annan
afdelning, der godset som skall behandlas är
inlagdt; såsom uti reverber- och postlinsugnar, m. fl.
Flateaberg, bergsmanshammare i Norrberkes
socken af Stora Kopparbergs län, anlagd år 1616 och
konfirmerad 1689. Har 1 härd och 80 skepp:d
priv. årligt smide af eget tackjern.
Hammarskatten är 16 lisp:d. Skeppar på Stockholm. Tillhör
bergsmän.
Fledie, annex till Fjelie, beläget i Torna härad
af Malmöhus län, | mil Y.N.V. frän Lund, vid
hafvet. Socknen kallas i äldre handlingar Flagkög.
Kyrkan har till sitt yttre mycken likhet med
moderkyrkan. I hvarje af dessa kyrkor finnes ett litet
krusifix, hvilket, enligt katholska ritualen,
borde hänga i bågöppnjngen emellan skepp och chor.
Socknen består af 6 i- mtl. och har 425 invånare
pä en areal af 1,273 tunnl. jord. Adr. Lund.
Ftediiigslorp säteri, i Wissefjerda socken af
Kalmar län, består af 3 mtl. och de derunder
lydande gods af 23 ‡ hemman, af hvilka större
delen inom Kronobergs län. Dessutom har säteriet
såg och hjulqvarn, samt i Arby och Mortorps
socknar trenne frälsehemman, hvarunder lyda säg och
mjölqvarn. Har tillhört kammarherren Dalman.
Fleini, cn af Eisten Belis skalder.
Fleming. Med benämningen Vlaming eller
Flä-ming betecknas inbyggarne i Flandern. Uti olika
länder anträfTas skilda äller med namnet Fleming,
saunolikt härstammande frän Flandern. Den
Svenska slägtens stamfader var en riddare, riksråd och
fougthe i Stockholm Peder Fleming, död derstädes
år 1395. Ätten har sedan delat sig i (lera grenar.
De utmärktaste medlemmarne af densamma äro:
Fleming, Krik, till Svidia och Qvidia, det
senare icke långt ifrån Åbo, blef år 1522 af Gustaf
Eriksson upphöjd till amiral, följande året riksråd
och öfverste för de trupper, till det mesta Tyskar,
hvarmed han intog Finland. Användes sedan i
åtskilliga förrättningar, bland annat såsom
sändebud lill Rysslaud och Danmark, blef slottslofven
på Wiborg och derefter höfvidsman på Kaseborg,
der han lärer hafva utöfvat åtskilliga olagligheter
mot allmogen, som han betungat med skjutsfärder
och gästning, hvilket ådrog honom ett skarpt bref
af konung Gustaf. Han torde dock sedermeca
hafva åtorfåtl hans nåd, emedan han år 1542 fick
Stockholms slott och stad "till getreuer band och
uti en ärlig slott lof ven." Hans son,
Fleming, Claes Eriksson, en kraftfull inan,
hvilken likväl fläckat sitt namn genom
opålitlighet och hårdhet, llan uppsteg till de bögsta
platser i samhället, till magt och anseende, och
bibehöll sig dervid till sin död. Vid Erik XIV:s
kröning slogs han till riddare och utnämndes till
guvernör öfver Revels län. När hertig Johan år
1563 fördes fången till Gripsholm, hade F., jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
